Er man i TV-rutan (igen)

Public service hamnar ofta i centrum för den svenska mediedebatten. Det är ingen hemlighet att delar av regeringen och dess stödparti är starkt kritiska till public service i dess nuvarande form och denna uppfattning har stärkts de senaste åren. Men public service har en stark ställning bland den svenska befolkningen och inte ens förslaget om ett smalt public service verkar vara en valvinnare. Den som vill fördjupa sig mer i det kan läsa Ulrika Anderssons kapitel från SOM-institutet HÄR.

 

I väntan på public serviceutredningen

Den parlamentariska kommittén som utreder public service ska komma med sina förslag nu i slutet av maj, men Jan Scherman har redan gått ut i DN och kritiserat den kommande utredningen efter att ha fått information från insidan. Scherman var inte nådig i sin kritik och menade att regeringen (med starkt stöd av SD) vill slakta public service och minska dess oberoende. Det lär bli debatt framöver.

Public service har varit ifrågasatt tidigare. Det finns gott om historisk forskning att ta del av för den som vill. Ofta har kritiken kommit från höger, men det finns också exempel på kritik från vänster. Mediemodellen med ett starkt public service är livskraftig och forskningen har också kunnat visa att länder med stark public service har bättre informerade medborgare, vilket brukar ses som viktigt i en demokrati. Vänstervridningen som så ofta talas om är inte så glasklar som kritikerna säger och inte heller argumentet att public service snedvrider konkurrensen på mediemarknaden har ett starkt empiriskt stöd (även om det inte kan avvisas). Nordicom gjorde en kunskapsöversikt som tar upp flera av de ovan nämnda sakerna. Läs HÄR.

Historien om public service

Förra veckan publicerade UR en kort explainer där jag medverkar och pratar lite om public service, vad som var bakgrunden och hur public service förändrats i takt med att samhället förändrats. Titta på 12 minuter mediehistoria HÄR.