Propagandainspektionen (vecka 35) - R-ordet på valaffischerna

Inte helt otippat är regeringsfrågan central i årets valrörelse. Det var en lågoddsare med tanke på det politiska läget i Sverige. Vem som tar vem är den ständiga frågan som ställs av politiska experter och journalister. Vi tänkte så här två veckor före valdagen att se vilket genomslag regeringsfrågan haft på valaffischerna. Visst, i någon mening handlar de flesta valaffischerna om regeringsfrågan eftersom det är regeringsmakten som står på spel i ett val. Men det kan ju uttryckas mer eller mindre explicit.

Ideologiska utblickar

Före 1960-talet är det oftast en ideologisk utblick som associerar till regeringsfrågan på valaffischerna. I mer eller mindre förtäckta ordalag antyds vad som står på spel i valet. Inte sällan handlar det om så kallade negativa kampanjer där skräckbilder av vad motståndarens politik kommer att innebära. Allmänna valmansförbundets affisch från 1928, där frågan ställs om var ”kulturgränsen” ska gå ger inga tvivel om vad valet står mellan. Det röda Sovjetunionen hotar. I en mer sakpolitisk orienterad affisch från Socialdemokraterna 1924 kontrasteras vad som menas vara konsekvenser av att rösta på Socialdemokraterna eller de borgerliga. En kuriositet är att affischen är ett direkt lån från de tyska Socialdemokraterna som hade en exakt likadan affisch (men med tysk text förstås) några år tidigare.

R-ordet gör entré

Första gången vi ser ordet regering, eller r-ordet om man så vill, på en valaffisch är på 1960-talet och det är Högerpartiet som är först på bollen. Partiledaren Yngve Holmberg fotograferas tillsammans med den kommande partiledaren Gösta Bohman pratandes med journalister (?)  i stadsmiljö med budskapet att ”10 nya högermandat ska ge Dig en bättre regering”. Affischen är inte alls typisk för sin tid med bilder från verkligheten där partiledaren agerar. Snarare är det en föregångare till vår tids partiledarbilder där de framträder med väljare i vardagssituationer.

Regeringspartiet, Socialdemokraterna, är inte lika pigga på att använda r-ordet i valpropagandan. I stället sker det mer implicit,vilket vi skrivit om tidigare här på bloggen (Klicka HÄR). Partiet talar om trygghet, om att fortsätta bygga ut välfärdspolitiken eller att inte utsätta landet för några äventyrligheter (läs: en borgerlig regering). Nu är inte detta något som är unikt för Socialdemokraternas retorik. Folkpartiet hade sin slogan om att "fortsätta" göra saker och ting efter att ha suttit i regeringen 1976-79 och då var det istället Socialdemokraterna som krävde en ny (socialdemokratisk) regering. Lite mer om Folkpartiets ”Fortsätt-kampanj” har vi också skrivit om tidigare (HÄR).

Annars är det oftast Moderaterna som använt r-ordet i valpropagandan. Sedan 1960-talet finns kravet på att byta regering oftare dem än hos något annat parti. På affischen från 1973 konstateras det att Sverige är värt en bättre regering och 1991 framförs betyg i skolan som ett skäl för regeringsbyte.

Även Socialdemokraterna tog sig an r-ordet i valpropagandan från 1980-talet och framåt, först i polemik mot de borgerliga regeringarna 1976-1982 där de argumenterade för att "de borgerliga fick chansen. De klarade inte uppgiften" och sedan för att promota en det egna regeringsalternativet. I valet 1991 var den Ingvar Carlsson, Allan Larsson och Mona Sahlin som fick stå som garanten för en ny stark Socialdemokratisk regering. 

 

R-ordet på 2000-talet

Under det nya århundrandets valrörelser är också mest Moderaterna och Socialdemokraterna som använder r-ordet i sin propaganda. Antingen för att attackera den sittande regeringen eller att de själva ska leda den nya regeringen efter valet. Kanske speglar alltihop samtidens valkampanjer som närmast är besatta av vilka partier eller kombinationer av partier som ska bilda regering när antalet partier i riksdagen ökat och inget parti kommer i närheten av de siffror som Socialdemokraterna hade förr. Regeringspusslet har gjort r-ordet ett av de mer centrala i svensk politisk kommunikation. 

Sammantaget är r-ordet på valaffischerna något som kom på 1960-talet och har sedan använts då och då av två partier: Moderaterna och Socialdemokraterna (någon enstaka gång av Liberalerna och nu av Kristdemokraterna i valet 2022). Varför är det då så? Den enkla förklaringen är väl att dessa två partier är regeringspartier, dvs. det kan i praktiken inte bildas en regering utan att någon av dessa partier finns med i Rosenbad. Det verkar med andra ord som om det krävs lite självförtroende för ett parti att använda regeringsordet i sin propaganda.

//Bengt Johansson