Trump och partier som inte är som andra
Jag har forskat och undervisat om politisk kommunikation i mer än 20 år. Gång efter annan har jag skrivit och pratat om hur medielogik, skandaler och opinionsutveckling hänger ihop. Även om det finns kunskapsluckor har jag ändå känt att jag kunnat ge hyfsat goda svar på hur sambanden ser ut. Inte alltid, men för det mesta har man kunnat utläsa de underliggande mekanismerna. Nu känns det lite som man är nybörjarstudent igen, för de sanningar vi haft verkar inte riktigt längre gälla. De sista fem åren verkar det som att vi trätt in i en ny tidsålder, en tidsålder där många famlar efter den politiska kommunikationens logik. Visst kan globaliseringen och nya ideologiska konfliktlinjer mellan auktoritär/frihetlig ge pusselbitar. Nätet och möjligheterna att sprida och ifrågasätta gamla auktoriteter är också givna aspekter i en ny politisk kommunikativ tidsålder. Men många med mig verkar ändå frågande inför att medielogiken på samma gång fungerar precis som vi tänker oss och samtidigt inte