Bengt Johansson

Ibland är det inte som man tror. Antibiotikaresistens? På första plats i svenskarnas orosbedömning enligt SOM-institutet. Nu är jag själv inblandad i ett projekt som studerar antibiotikaresistens och intresserar mig för ämnet. Men att svenska folket skulle se det som den fråga som oroar dem mest förvånar på många sätt. Visst har det förekommit larmrapporter och även dokumentärer på tv. Men det går inte att hävda att frågan direkt toppat varken mediernas eller politikernas agenda på sistone. Klimatfrågan ligger också högt på oroslistan och inte heller den har varit den mest uppmärksammade frågan. Terrorism och flyktingfrågan har däremot dominerat nyheterna och de ligger också högt, men inte alls på samma nivåer. Detta säger kanske något väsentligt om mediernas dagordningsfunktion. Vi tänker oss ju att det medierna rapporterar om påverkar vad människor tycker är viktigt och även vad de oroar sig för. Och visst finns det en överensstämmelse, men människor gör också bedömningar som går

Som många förutspådde blev det Emmanuel Marcon och Marine Le Pen som gick vidare till andra omgången i det franska presidentvalet. Det som jag slogs mest av var att opinionsmätningarna denna gång träffade rätt. Franska valet blev opinionsmätarnas revansch. De lyckades inte bara förutsäga valresultatet, att Marcon och Le Pen skulle komma först. De prickade ganska väl in procentandelarna som de olika kandidaterna fick. Dessutom verkar de också ha spårat trenderna i opinionsutvecklingen under valrörelsen på ett tillförlitligt sätt. Marine Le Pen fick ett stadigt mindre stöd, Fillon återhämtade sig, Emmanuel Marcon ökade och ökade och Mélenchon kom med i matchen. Detta visade sig också stämma på valdagen. Inga överraskningar alls som i Brexit eller i det amerikanska presidentvalet. Men i USA-valet visade det sig faktiskt att mätningarna inte var så fel ute som man först trodde. Även om president Trump fortfarande anklagar medier och opinionsmätare för att ha haft fel har det visat sig att

På söndag röstar Frankrike om ny president. Fyra kandidater sida vid sida i opinionsmätningarna och de två som får flest röster går till en andra omgång där segraren blir president de närmaste 5 åren. De flesta experter menar att valet är mer ovisst än på länge. Dessutom visar mätningar att 25 procent inte tänker rösta och 25 procent inte bestämt sig. Stämmer siffrorna kan det gå hur som helst på söndag. Men några sista nagelbitande mätningar av den franska opinionen får vi inte. För franska vallagar är något helt annat än svenska. Opinionsmätningar får inte genomföras eller spridas dagen före valet och kandidaterna får inte heller kampanja. Väljarna ska lämnas ifred för att kunna reflektera och fundera över hur man ska rösta utan att utsättas för påtryckningar utifrån. Vid midnatt natten till fredagen slutade därmed den första omgången i presidentvalskampanjen. Faktum är att det finns en massa andra lagar också kring val och valkampanjande runtom i världen. I många länder finns det

Jag trillar ganska lätt ur nyhetsbubblan. Det är svårt att tro när man lever mitt i den, men faktum är att nyhetsdrogen är lättare att bli av med för mig än andra beroenden. Kanske säger det något om mig som person? Kanske är jag inte så där värst intresserad av nyheter, utan det handlar mer om ett beroende som upprätthålls via en daglig dos via tidningar, radio och tv. Denna dos har också blivit mer frekvent eftersom den idag främst sker via mobil, dator eller surfplatta. Lägger vi på lite Twitter och Facebook på det så blir flödet av aktualiteter något som ständigt fylls på. Dagsaktuella händelser är flyktiga och därför kräver de också en ständig ström av uppdatering för att vara relevanta. Nyheter är extremt kontextberoende och missar man några dagar eller kanske en vecka förstår man ingenting.  Jag minns tiden före den ständiga uppkopplingen och hur det tog ett antal dagar efter jag kommit hem från en resa innan jag ens förstod vad nyheterna handlade om. Det var obegripliga refer

"Forskning har visat att både myndigheters och mediers kriskommunikation ofta ifrågasätts under denna typ av händelser (Odén m fl. 2016), vilket aktualiserar frågor om relationen mellan kriskommunikation och samhällsförtroende, såsom: Vem litar man på vid kriser, och vad skiljer de tillitsfullas sätt att kommunicera under kriser från de misstroendes? Påverkas människors samhällsförtroende om det görs misstag då krisen kommuniceras? Är det kanske till och med så att olika erfarenheter av kriser och kriskommunikation får långsiktiga konsekvenser på människors förtroende för myndigheter, för nyhetsmedier och för tilliten till andra människor? Mot denna bakgrund är KRISAMS övergripande syfte att studera hur samhällsförtroendet hos olika grupper påverkar kriskommunikationen, och hur kriskommunikationen påverkar förtroendet på kort och lång sikt".  Så inleds projektansökan för projektet Kriskommunikation och samhällsförtroende i det multipublika samhället (KRISA