Bengt Johansson

En statssekreterares tjuvfiske av ål, en ministers inköp av toblerone på kreditkort eller varför inte en myndighetschefs resa till Kanarieöarna under en pandemi. Politiska skandaler handlar sällan om systemhotande saker. Snarare verkar det som att relativt sett triviala saker skapar de största svallvågorna. Hur ska man förstå det här? På JMG har vi då och då lunchseminarier med namnet Uppstuds där vi lärare och studenter diskuterar aktuella frågor kring journalistik och medier. Förra onsdagen var det skandalen om PM Nilsson vi pratade om, därav detta inlägg (som kommer lite sent om man ska hänga med i nyhetstempot). Definitonsmakt och blame-games PM Nilssons ålfiskande dominerade medierapporteringen under några veckor i januari-februari 2023. Kampen om definitionsmakten var hård och frågan var vilken betydelse tjuvfiskandet skulle ges. Statsministern och regeringssidan försökte givetivs spela ner skandalen genom att påpeka att PM Nilsson erkänt och betalat böterna. Därmed borde saken

Idag var det Mediestudierseminarium med anledning av boken EU i svenska medier där jag fick vara med och presentera forskningsresultat från boken och sedan prata om EU-journalistik i Sverige med de andra panelisterna (Annika Ström Melin, Pia Bernhardson och Göran von Sydow). Samtalen leddes proffsigt som alltid av Mediestudiers föreståndare Ulrika Beck-Friis.  Min insats handlade som sagt främst om att presentera forskningsdelarna som bygger på en innehållsanalys av de stora nyhetsredaktionernas och ett urval av lokaltidningars bevakning av EU-valen 1995-2019. I boken skriver kollegan Peter M Dahlgren och undertecknad varsitt kapitel om hur rapporteringen av EU-valet sett ut över tid.  I presentationen sammanfattar jag några slutsatser (se nedan), men mer finns att läsa i rapporten och sedan kan man ju titta på seminariet om det är trevligare att höra det sägas och se vad vi pratade om i diskussionerna.   Några slutsatser - EU-valet får mindre uppmärksamhet i nyheterna är är fortfarna

Förra veckan var jag inbjuden att tala på GU Journalens 25-årsjubileum på Jonsereds herrgård strax utanför Göteborg. Under eftermiddagen gavs det många intressanta perspektiv på jubilaren och jag försökte dra mitt strå till stacken. Inte genom att direkt prata om tidningen som sådan, utan ge ett bredare perspektiv på nyhetsbegreppets kolonisering av samtiden. Här kommer mitt korta föredrag, Nyhetslogikens seger och död! En gång i tiden var inte ens nyheter nyheter. Eller de såg – i våra ögon - åtminstone inte ut som nyheter. Låt mig ta ett exempel. Året var 1961, budgeten var precis tagen i stadsfullmäktige i Örebro och Nerikes Allehanda rapporterade dagen efter. Hur det såg ut? Ja det var inte några rubriker om vinnare och förlorare eller upprörda röster från oppostionen. Istället var det sida upp och sida ner med detaljer om budgetbeslutet. Ner på öresnivå och med budgettekniska ord som oktrojperiod, tertiärbokslut eller kapitelkostnad i texterna. Nästan som man hällt in budgethandli