torsdag 10 september 2020

Du skall icke nysa (offentligt)!

En av de klassiska politiska skandalerna - som inte
handlar om politik i snäv bemärkelse utan om
politikers vandel - är hur man beter sig. Ibland handlar det om sådant som sker privat, ibland om det som sker i offentligheten. Inte minst
är det kritiskt när personen ifråga bryter mot
allmänna normer eller partiets egna politiska förslag. 

Att Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson snorade och hostade i riksdagen gick inte obemärkt förbi och har kritiserats av såväl andra politiker som nyhetskommentatorer. Sverigdemokraterna och Åkesson har profilerat sig som kritiker av den svenska strategin och inte minst propagerat för användande av munskydd. Något sådant hade dock inte partiledaren på sig under debatten eller i intervjuer med journalister. Inte heller hade han testat sig för covid-19, men menade att han skulle göra det så fort han fick tid.

Försvaret av Åkesson, som snabbt aktiverades i kommentarsfälten i sociala medier gick ut på att SD:s partiledare faktiskt följde reglerna från Folkhälsomyndigheten. Åkesson menade också att han använder munskydd när det behövs, dvs. när trängsel gör att social distansering inte är möjlig.

Tror knappast att "Host och nysskandalen" kommer bli mer än en krusning på ytan, men den visar hur känsligt politikers agerande är. Dubbelmoral sticker alltid i ögonen på väljarna och är en av de mest tacksamma nyhetsvinklarna som finns. Dessutom är det effektiv ammunition för politiska motståndare. Sådant ska man inte bjuda på!



torsdag 3 september 2020

Corona och förorten

 Redan i coronapandemins början våren 2020 kom det uppgifter om att boende i Järvaområdet i norra Stockholm, särskilt de med somalisk bakgrund, var särskilt hårt drabbade av viruset. Många döda och hög smittspridning. Det visade sig att det var ett generellt drag. Precis som i alla kriser och katastrofer är det människor som är socialt och ekonomiskt utsatta som drabbas hårdast. Förorterna i Sverige var inget undantag.

Men förklaringarna i den allmänna debatten var breda. Det talades brister i krisinformation, om språk och kultur, även om de mer klassmässiga förklaringar med större svårigheter till social distansering på grund av ekonomiska faktorer fick större fäste efterhand. 

I vår rapport Kriskommunikation och segregation i en pandemi - Hur boende i utsatta områdem informerade sig om coronaviruset 2020 - riktar vi sökljuset mot kriskommunikationens betydelse i pandemins inledning våren 2020. Med intervjuer och enkäter från Boendepanelen (Hjällbo och Östra Bergsjön i Göteborg) visar vi att det finns strukturella olikheter även ifråga om informationsimhämtning som troligen också bidrog till hur pandemin utvecklades i de svenska förorterna. 

Läs rapporten här.

Ta del av nyheten om rapporten på JMGs webb och ladda ner den här.

Titta gärna på inslaget med Peter Esaiasson i SVT här.


måndag 31 augusti 2020

Om rädslan för social isolering som kommunikationsstrategi

Egentligen har jag redan skrivit om det här (se här), men det förtjänar att upprepas. Det var ju en sak att informera om hur vi ska bete oss ifråga om social distansering när det var akut pandemiläge, när dödstalen steg och vi inte visst när smittan skulle avta. 

Nu är läget ett annat. Men budskapet är detsamma från Folkhälsomyndigheten och andra ansvariga aktörer. Social distansering, tvätta händerna, arbeta hemma om du kan, stanna hemma vid symptom mm. Samma budskap, men ett nytt läge då relativt få just nu dör av covid-19 i Sverige och där kurvor, jämfört med många andra länder pekar åt rätt håll. 

Kommunikativt är det en utmaning. För alla vet redan vad som gäller. Det finns ingen i Sverige som inte vet hur de ska agera under pandemin. Frågan är bara hur man får människor att det de redan vet. Det handlar inte om en kunskapsbrist och jag tror det därför är fel att se råden som dag efter dag pumpas ut som en fråga om att sprida kunskap. Det handlar om uppdatering, att se till att hålla budskapet "top of mind", men framförallt inpränta en social norm. Budskapet ska hjälpa dem som försöker upprätthålla social distansering så att de får stöd i sin övertygelse, dessutom få dem som bryter mot den sociala normen att skämmas. För det är det som det handlar om nu. Att den sociala normen ska vara tydlig. Själv följer jag fortfarande reglerna så gott jag kan. Har inte hälsat i hand eller kramat om vänner och bekanta sedan i februari. Jag kämpar hårt jag kan för att absolut inte hosta eller nysa när jag handlar och buss åker jag överhuvudtaget inte. 

När jag hör Tegnell upprepa vad som gäller och ser alla skyltar och budskap stärks jag lite i min tro och tittar lite extra länge med sur blick på den som hostar i affären....



tisdag 25 augusti 2020

Golf Gate och alla andra skandaler som komma skall

 På Irland pågår just nu Golf Gate, en politisk skandal där politiker deltagit på en golfklubbsmiddag brutit mot landets coronabestämmelser om social distansering. Flera politiker har redan avgått.

Att (politiska) skandaler skulle dyka upp i spåren av corona var en lågoddsare. Faktum är att vi i Sverige sett några bubblare, såsom debatten om John Giesecke och hans relation till Folkhälsomyndigheten tidigare i våras. Men var så säker, det dyker säkert upp fler. Exemplen ovan är skandaler som ligger i linje med andra sorters skandaler. Golf gate är den sorten där politiker inte själva följer de regler de bestämt (som också är en form av privatmoraliska skandaler).

Politiker som själva bryter mot lagar är tacksamma

att skandalisera. De borde ju veta bättre! Sedan finns det ibland en extra dimension då det egna partiet står för en politisk linje som personen går emot (t ex Åsa Romsons båtfärg eller Laila Freivalds lägenhetsaffärer). Medietäckningen av Giesecke och relationen till den coronaansvariga myndigheten är istället en klassisk maktskandal. Att personen eller myndigheten ifråga utnyttjar sin maktposition på ett otillbörligt sätt. 

Men pandemin aktualiserar en annan skandaltyp som kallas för psykodrama. Lull och Hinerman som myntade begreppet i boken Media Scandals menade att den fångar in vanliga människor som uppenbart bryter mot normer i samhället. Exemplen de ger är ganska drastiska och här är det viktigt att skilja mellan nyheter som upprör där folk beter sig på ett sätt som är normbrytande till vad som är skandalöst. De senaste dagarna har det exempelvis varit i nyheterna om en ung man i Danmark som inte hade munskydd i linje med de danska reglerna och därför blivit bötfälld. Det här är inte en skandal. Normbrott, men inte skandalöst.

Liknande normbrott, att folk beter sig social oacceptabelt har vi sett sedan Folkhälsomyndigheten satte upp regler som social distansering och andra riktlinjer. Men för att det ska bli en skandal krävs det lite mer action. Normbrottet måste framstå som allvarligt och reaktionen i medierna måste vara stark. Dessutom bör också reaktioner från opinion åtminstone uppfattas som betydande. 

Så vilka skandaler som följer i coronas spår får vi väl se. Men var så säker. De kommer.