Bengt Johansson

Valåret har börjat och det börjar snart kunna märkas på kommunikationen, som vi skrev om förra veckan. Fast bläddrar man igenom sin morgontidning med hopp om att se lite satirteckningar om valet, får man leta förgäves. Inga dagstidningar har längre en daglig satirteckning, men så fort man börjar kolla sina sociala medier, dyker de upp – teckningar, memer, collage. Svensk satir finns på alla sociala medier i olika former. Vissa tecknare publicerar under eget namn, medan den mem-baserade satiren oftast finns på konton som fungerar som portaler för olika satiriker – och även för ”vanliga” personer som följer kontot. Så fältet har alltså ganska olika aktörer, tekniker och distributionsformer och det kan vara svårt att orientera sig. Jag ska därför nämna några konton där man redan nu kan hitta satir relaterad till valet i september. Några av dem finns på flera olika plattformar, så man kan alltid leta. Som med så mycket annat inom den digitala sfären är det ett fält med mycket rörelse och...

Hur lång är egentligen en valrörelse? Fyra veckor före valdagen skulle jag säga om någon frågar. För så brukade det vara så. Partiernas valupptaktsmöten eller presentation av valmanifest under augusti brukade ses som startpunkt på valrörelsen. Men tittar vi tillbaka till 2022 hade Grön Ungdom sin valupptakt redan i maj, Moderatkvinnorna den 25 juli och LO drog igång redan i januari 2022 med Magdalena Andersson i talarstolen. Så något har tydligen hänt.    Ett annat tecken på att valrörelsen startar brukar vara att partierna sätter upp affichser, men när det sker bestämmer inte partierna helt själva. Lokala ordningsföreskrifter styr och de beslutas av kommunen och tillståndsprövning och efterlevnad sköts av polisen. Affischerna sätts vanligtivs upp 4-6 veckor innan det är dags att pallra sig iväg till vallokalen. Men om man inte vill affischera på allmän plats får man givetvis köpa reklam på stortavlor och andra reklamplatser när som helst. Det har vi också sett på senare år. P...

Ett valår tar sin början. En sanning i statsvetarkretsar är att opinionen inte förändrar sig särskilt mycket under själva valåret, att de flesta opinionsförskjutningar redan skett tidigare. Även om det oftast är sant behövs det ju inte så stora förändringar för regeringsskifte och om soffliggarna är många påverkar det också. Kom ihåg att under förra valdagskvällen 2022 visade de första prognoserna att de rödgröna vunnit, men ju längre valkvällen led desto tydligare blev det att regeringsskiftet var ett faktum. Vem som får regeringsmakten avgörs med några få procentenheter.   Så även om inte kampanjerna förklarar allt har de betydelse. Inte minst i kampen om verklighetsbeskrivningarna, vilka som är de centrala skiljelinjerna och vad det egentligen är som står på spel. Men innan vi drar igång med årets valrörelse. Låt oss titta tillbaka till 2022. Två frågor ställs till propagandainspektörerna. 1. Vad minns du bäst som kampanjfenomen från förra 2022 och 2. Vad tror du blir det vikt...

Då var det valår igen. Ganska tätt mellan valen när vi har EU-val mellan valen till riksdag, region och kommun. Om politikerna skulle få igenom skilda valdagar skulle vi ha valår nästan jämt, men debatten om skilda valdagar är väl inte så het just nu?  Det är därmed dags att granska partiernas kampanjer och som vanligt gör Propagandainspektionen (dvs. Nicklas Håkansson, Orla Vigsö och undetecknad) en insats. Oftast sker med historiska referenser, även om vi då och då kommer blicka ut mot andra länder och deras valkampanjer. Trender, saker som sticker ut och "historier som upprepar sig" utlovas.  Nästa vecka drar vi igång och då börjar vi med att blicka bakåt, till förra valrörelsen och dess kampanjer. Men vi ska även sticka ut hakan och leverera några spaningar inför valåret. Vi kommer troligen ha fel, men så är det om man ger sig in i spåkulornas värld.  När jag på ett seminarium under senvåren 2022 hävdade att det nog kunde bli en del sjukvård, äldreomsorg och krisbered...

Under 2024 orkade jag med ett enda blogginlägg. Ganska uselt, men det finns flera förklaringar. Den främsta är att jag under året dök ner i "Göteborgiania" och ägnade mig åt att på lediga stunder skriva om platser och gator i Göteborg. Mina inlägg delade jag på Facebook och nu tänkte jag göra en liten bok med alla 101 inlägg om Göteborg med egenhändigt skapade illustrationer. Blir ingen hit, men jag har haft kul.  Men nu är det dags igen. I det här inlägget ska jag skriva om mitt forskarår, men strax efter nyår kommer Propagandainspektionen (dvs. Nicklas Håkansson, Orla Vigsö och jag) ta över bloggen och köra "Veckans valaffisch" precis som vi gjort de senaste valrörelserna. Tanken är att vi också ska samla ihop de bästa inläggen från tidigare val, uppdatera dem och tillsammans med de vassaste spaningarna under våren/sommaren 2026 publicera dem i en bok som Timbro ger ut. Vi tycker att många av texterna är generellt intressanta som (historiska) reflektioner av svens...

Som jag skrivit om tidigare så går min forskning om pandemin mot sitt slut. Ett antal artiklar som är ute på review och lite annat blir det säkert, men texter som mer explicit handlar om covid-19 är på sluttampen. Sommaren 2020 skrev Orla Vigsö och jag ett kapitel om den svenska strategin i en bok om politisk kommunikation och Covid-19. Darren Lilleker, Ionana Coman, Milos Gregor och Edoardo Novelli var redaktörer för boken. (Läs HÄR ). Men eftersom pandemin bara fortsatte ville Darren & co ha en uppdatering och strax före jul kom den nya boken Risk Communication and COVID-19 ut där Ioana Coman tillsammans med Gregor och Darren stått för urvalet av länder (bl a USA, Mexico, Ghana, Egypten, Vietnam ingår). Vårt kapitel är ett av fyra kapitel om Europa och fick namnet Sweden - The quiet consensus.   Länk till kapitlet finns HÄR . The Quiet Consensus I kapitlet går vi igenom de olika stadierna i Sveriges krishantering och kommunikation och pekar på att stödet för regeringen, myndi...