Bengt Johansson

Många tror att årets valrörelse kommer bli den smutsigaste någonsin. Risker för desinformation och att attacker på politiska motståndare intensifieras uppmärksammas hela tiden. Som de tillbakablickande personer Propagandainspektionen är tillåter vi oss att tvivla, eller i alla fall reflektera över om det ändå inte var mer smutskastning och negativa kampanjer 1936. ”På den gamla onda tiden”, som en av våra högstadielärare uttryckte saken.   Per-Albin valet 1936 Statsvetaren Peter Esaiasson skriver i sin klassiska bok om svenska valkampanjer att 1936 års val präglades av Socialdemokraternas historieskrivning om hur framgångsrik deras politik varit. Oppositionen var inte imponerad över hur Socialdemokraterna beskrev utvecklingen, framför allt inte över att det skulle vara regeringens förtjänst att krispolitiken genomförts. Framgångarna kunde inte – enligt kritikerna – enbart hänföras till socialdemokratisk politik. Omvärldsfaktorer spelade också roll. Det är så att man undrar om inte ...

När vi nu har ca 120 dagar kvar till valdagen i september har flera partier presenterat sina valaffischer. Eftersom vi ägnat de senaste decennierna åt att analysera valaffischer, både i Sverige och i andra länder, tar vi på oss uppdraget att fundera lite över vad årets affischer säger om samtiden och hur de passar in i historien. Hur typiska är de? Finns det innovationer? Finns det markörer som visar att vi befinner oss i mitten av 2020-talet, eller är de tidlösa? Positiva gröna budskap Miljöpartiet presenterade sina affischer på en pressträff och de affischer vi sett via medierapporteringen bygger på ett tydligt ”vinnarbudskap”: grön politik skapar jobb. Partiet vill uppenbart skaka av sig motståndarnas bild av dem som ”bakåtsträvare”. Att ordet ”Sverige” finns med i budskapet, tillsammans med en småleende Amanda Lind, är typiskt för samtiden. "Sverige" har blivit ett signalord i politisk kommunikation. Även partiledaren på bild som ler – om än ganska försiktigt – passar v...

Valkompasserna har blivit ett omistligt inslag i svenska valrörelser. Varje nyhetsmedium med lite resurser har sin egen valkompass, det vill säga en rad frågor man får svara på, oftast genom att välja mellan olika alternativ, och i slutändan får man en bedömning av hur nära man står de olika partierna. Statsvetarna har visat att valkompasserna har betydelse. De kanske inte får övertygade väljare att byta parti, men de bekräftar tidigare politiska uppfattningar och bland mindre engagerade och politiskt ointresserade väljare kan de faktiskt påverka partival.    Nya kompasser   Men fenomenet öppnar också för andra former av kompasser. Om mediernas valkompasser ofta har hjälp av opinionsforskare och statsvetare i utformningen så att de ger ett rimligt resultat är andra kompasser av mer opinionsbildade karaktär. Det handlar helt enkelt om opinionsbildning i ett nytt format. I år finns det redan ett antal nya sorters kompasser.     Sexualdemokraterna Hä...