Inlägg

GU Journalen 25 år och vad professorn sa då

Förra veckan var jag inbjuden att tala på GU Journalens 25-årsjubileum på Jonsereds herrgård strax utanför Göteborg. Under eftermiddagen gavs det många intressanta perspektiv på jubilaren och jag försökte dra mitt strå till stacken. Inte genom att direkt prata om tidningen som sådan, utan ge ett bredare perspektiv på nyhetsbegreppets kolonisering av samtiden. Här kommer mitt korta föredrag, Nyhetslogikens seger och död! En gång i tiden var inte ens nyheter nyheter. Eller de såg – i våra ögon - åtminstone inte ut som nyheter. Låt mig ta ett exempel. Året var 1961, budgeten var precis tagen i stadsfullmäktige i Örebro och Nerikes Allehanda rapporterade dagen efter. Hur det såg ut? Ja det var inte några rubriker om vinnare och förlorare eller upprörda röster från oppostionen. Istället var det sida upp och sida ner med detaljer om budgetbeslutet. Ner på öresnivå och med budgettekniska ord som oktrojperiod, tertiärbokslut eller kapitelkostnad i texterna. Nästan som man hällt in budgethandli
Skicka en kommentar
Läs mer

Skilj mellan sak och person - om partiledarpresenter

Att följa politik, inte minst partiledardebatter, kan vara en schizofren upplevelse. Ena sekunden kritiserar de varandra i hårda ordalag för att i nästa ge varandra blommor och presenter. Så som när Centerns Annie Lööf avtackades i samband med partiledardebatten nu i januari. Först är det oförsonlig debatt och sedan pratar man om vänskap och ger presenter och kramas. För en medborgare som bevittnar skådespelet är upplevelsen lite märklig. Det låter ju som om de är djupt oense och sedan är de tydligen vänner ändå? Hur är det möjligt? Är de inte ärliga när de bråkar eller är de oärliga när de låtsas vara kompisar? Politiker är som handbollsspelare Jag minns när jag första gången tänkte på det här. Det var i samband med att jag publicerade boken Efter valstugorna. Temat var politiska skandaler och boken lanserades på ett seminarium i Stockholm där två politiker - en moderat och en socialdemokrat - skulle debattera. De gick åt varandra ganska ordentligt uppe på podiet, men efteråt satt de
Skicka en kommentar
Läs mer

Dags för krönikeskrivande igen

För många år sedan skrev jag min första krönika, närmare bestämt 1998. Det var dåvarande chefredaktören för Borås Tidning, Jan Öjmertz, som ville rekrytera lite nya (lokala) namn till krönikeskrivande i tidningen. Att de skulle handla om medier och gärna ha en knorr på slutet var de enda förhållningsreglerna jag fick. Sedan rullade det på. Först en gång i månaden, men det blev lite väl mycket så jag glesade ut det till en gång i kvartalet. Så där höll jag på fram till 2013 och sammanlagt blev det nästan 90 krönikor. Därefter har jag gjort några gästspel här och var, men nu är det dags att åta sig ett lite längre uppdrag som krönikör. Tidningen Curie Sedan årsskiftet är jag ny krönikör i tidningen Curie som är Vetenskapsrådet tidning om forskning och forskarsamhället villkor. Så under våren (kanske längre) kommer jag leverera krönikor med lite annan touch än mina mediekrönikor. Det blir kort sagt lite mer navelskådande med fokus på forskarlivet och forskarrollen. En inte allt för vågad
Skicka en kommentar
Läs mer

Ny bok: Communicating a pandemic

Bild
Igår släpptes boken Communicating a Pandemic - Crisis Management and Covid-19 in the Nordic Countries (ladda ner den HÄR ). Boken presenterades på ett seminarium som samarrangerades av Nordicom och MSB där Mats Melin och Ann Enander från den svenska coronakommissionen, Jørgen Grønnegård Christensen från den danska motsvarigheten och Amina Manzoor, vetenskapsjournalist på Expressen deltog och gav sina reflektioner om kriskommunikation under pandemin. Seminaret spelades in och kommer kunna ses online framöver.  Bakgrunden till boken var att Johannes Bjerling på Nordicom redan sommaren 2020 tyckte att det vore värdefullt med en bok där erfarenheter av att kommunicera en kris jämförs och då särskilt ur ett nordiskt perspektiv. De nordiska länderna har ju många likheter och den nordiska modellen är ett begrepp som används inom många olika discipliner för att förstå de nordiska länderna och relativt stora framgång med att kombinera ekonomisk framgång med social välfärd.  Efter diverse dröje
Skicka en kommentar
Läs mer

2022 - ett forskarår

Jag brukar sammanfatta mitt forskarår här på bloggen, men erkänner att jag inbland slarvat med det. Å andra sidan är dessa inlägg inte direkt några klickbeten, så det må väl vara hänt. Inläggen är mest är för min egen skull, som en dagbok på nätet som bloggar ju var till en början. Men om någon annan är intresserad så går det bra att läsa vidare. Som forskare och lärare har livet återvänt till en mer normal tillvaro efter pandemin. Studenterna är tillbaka i klassrummen och möten med kollegor sker återigen ansikte mot ansikte, även om digitala möten på ett helt annat sätt än tidigare blivit en del av vardagen. Men jag slipper i alla fall att hålla föreläsningar online. Det är jag väldigt tacksam för.  Roade mig med att titta tillbaka på blogginlägget från slutet av 2021 och såg att det mesta jag skrev skulle hända också slog in. Jag har varit på ECREAs konferens i Århus, har publicerat boken om politisk kommunikation i EU-valet 2019 (Läs HÄR ), färdigställt boken om kriskommunikation oc
Skicka en kommentar
Läs mer

Propagandainspektionen (November) - Tystnaden talar

Bild
Hösten 2006 gjorde jag deltagande observationer på Sveriges Radio. Under en veckas tid skuggade jag Ekoredaktionen (var sedan också på SvD och Rapport), satt med på möten, gjorde intervjuer och hängde vid nyhetsdesken och kollade vad som pågick. Det var en av de roligare veckorna jag haft som forskare (då fattar ni hur kul jag har på jobbet!!). Observationerna kom sedan att avrapporteras i rapporten Vid nyhetsdesken som faktiskt fortfarande används på en del utbildningar. Ärligt talat borde det göras en uppdatering eftersom redaktionsmiljön förändrats radikalt sedan dess. Till exempel var webbdesken en egen nyhetsdesk skild från den traditionella nyhetsdesken på den tiden. Så ser det knappast ut idag. Sociala medier fanns inte och det fanns inte en smartphone så långt ögat kunde nå. En tyst regering En sak som diskuterades på redaktionerna vid den tiden var den nya Reinfeldtregeringens obenägenhet att ställa upp på intervjuer. SR hade till och med möte med representanter för regeri
Skicka en kommentar
Läs mer

Propagandainspektionen (oktober) - Valaffischkampen: Sverige vs Danmark

Bild
Tisdagen den första november 2022 är det val till den danska riksdagen, Folketinget. För en propagandainspektör på besök i Århus med de svenska valaffischerna i färskt minne är det intressant att jämföra länderna. I Danmark är det statsministern som bestämmer när ett val ska hållas, med enda begränsningen att det ska ske senast fyra år efter det senaste valet. Det ger statsministern en strategisk fördel, eftersom hen kan se till att hens parti är klart för valkampanjen så fort den kör igång. Fast i år var alla övertygade om att Mette Frederiksen (S) skulle offentliggöra valdatum så fort Folketinget hade öppnats för hösten, och så blev det också (fast inte i öppningstalet, utan dagen efter).  Speciellt för Danmark är att alla partier har en bokstav som benämning på valsedeln, och att man vid valet endast har en lång sedel, inte en för varje parti. I årets val är det 14 partier som ställer upp, varav 8 till höger om Socialdemokraterna. Det lär med andra ord bli hård kamp om de borgerli
Skicka en kommentar
Läs mer