Inlägg

Future of Democracy 2023 - spänningen mellan existentiella och politiska samhällsfrågor

Bild
Igår och idag var jag på Future of Democracy på Lindholmen i Göteborg. Som vanligt var det två späckade dagar med intresseväckande presentationer och diskussioner där människor från många olika branscher möttes för att diskutera samhällsutmaningar.  Temat i år var AI - samhällsfara eller klimaträddare och jag lärde mig massa saker om hur samhället hanterar samhällsutmaningar kring AI och klimat, var flaskhalsarna finns och hur möjliga lösningar kan se ut.  I vissa branscher har AI varit en del av vardagen i många år, men i den allmänna debatten har det mest handlat om Skynet och Terminator. När de flesta tänkt på AI har de sett Arnold Schwarzenegger i solglasögon och skinnjacka framför sig. Där får man ändå säga att ChatGTP gjort en välgärning, för nu finns AI-frågorna "top of mind", både den politiska debatten och i människors vardagprat.  Jag tänker dock lämna frågan om AI kommer utplåna mänskligheten därhän. Tror faktiskt att det finns andra saker som är ett större hot.

Vem gynnades av valbevakningen - en fråga om AB-index?

Bild
Nycketal! Finns det något bättre? En siffra som sammanfattar stora datamängder och kan jämföras över tid eller mellan olika saker. Nyckeltal är givevis en förenkling, men ger en tacksam överblick. I vår bok om valrörelsen och nyhetsmedierna som släpptes förra veckan ( VALET 2022 - Politiken, medierna och nyhetsagendan - ladda ner HÄR ) finns ett nyckeltal som ofta får sammanfatta hur medierna bevakade valrörelsen - AB-index. Vad är AB-index? Måttet skapades av Kent Asp som i alla böcker och rapporter om mediernas valrapportering sedan 1979 redovisat hur AB-index faller ut för regeringsalternativ, partiledare och olika partier. Medieredaktionerna har ofta visat stort intresse för måttet och tagit det som intäkt (om det visar balans mellan höger och vänster) till att rapporteringen varit bra. Om det visat på en mer gynnsam behandling av vänster- eller högersidan brukar kritik riktas mot att undersökningen inte omfattar all rapportering av valet som gjorts (online eller i andra program).

Affischkonstens återkomst?

Bild
I flera år har jag propagerat för att politiska partier ska låta sig inspireras av den klassiska affischkonsten istället för reklambilder när de producerar valaffischer. Innan fotografiet slog igenom det teckningar och målningar som gällde, ibland även när partiledare och andra skulle avbildas. Ett exempel är Socialdemokraternas affisch med Per-Ablin Hansson från valrörelsen 1944.  Men över tid försvann de konstnärliga ambitionerna och reklambilderna tog över och efter 1960 är det väldigt ovanligt att partiledare avbildas med en teckning/målning. Enda undantaget är affischer där politiska motståndare avbildas som karikatyrer eller satirteckningar. Ett exempel är från valrörelsen 1964 då Medborgerlig samling (inte det nuvarande partiet) använde karikatyrteckningar för att kritisera såväl statsminister Erlander och de borgerliga partiledarna. Till årets första maj tar Socialdemokraterna hjälp av Love Antell med en tecknad affisch av Magdalena Andersson med budskapet "För hela Sveri

Klassisk journalistik - the comeback kid?

I veckan sparkade två av världens stora mediekanaler sina mest profilerade programledare. Tucker Carlson fick gå ifrån Fox News och Don Lemon sparkades från CNN. Det handlade inte om att de ville vidare i karriären utan i Donald Trumps anda fick de som en blixt från en klar himmel höra "You're fired!" Nu är det inte klarlagt exakt vad som ligger bakom och sannolikt finns det flera orsaker. I Tucker Carlsons fall kan det både ha att göra med det som avslöjades kring Denomionskandalen och troligen också den stämning som förre medarbetaren Abby Grossberg riktat mot kanalen.  Men tänk om de båda avskedandena är tecken på något annat. Här och var har det antytts att tyckandet har gått för långt, att det är dags att gå tillbaka till klassisk journalistik. Har kanalerna - som ju är starkt förknippade med nyheter - kanske insett att vandringen mot tyckokratin nått vägs ände? Är det dags för en comeback för den klassiska journalistiken? Ta reda på vad som faktiskt har hänt och be

En bok om forskningskommunikation

Bild
Varför skriver man en bok om forskningskommunikation? Det enkla svaret är väl att det inte finns någon sedan tidigare, åtminstone inte på svenska. Glappet på marknaden är minst lika viktigt för en boks tillblivelse som författarens vilja att skriva den. Ska sanningen fram var idén till boken inte heller min, det var förlagets idé att Marie Demker och jag skulle skriva Att kommunicera vetenskap - forskaren och omvärlden . Nu är inte processen så ovanligt som någon kanske tror. Flera av de böcker jag medverkat i har haft sin upprinnelse i andra personers idéer, inte från min egen förställningsvärd. Forskningsidéer föds i kommunikation Ibland har det varit planerade processer som lett fram till bokkontrakt, ibland har det handlat om rena hugskott och det är faktiskt en av poängerna i boken. Även forskningsidéer grundas ibland - faktiskt ganska ofta - i kommunikation med omvärlden. Ibland planerat, ofta rena slumpen. Det kan vara samtal med kollegor, eller att man inspirerats av något man

Bonden som blev professor

Bild
Jag har alltid väntat på dagen då det står en traktor och väntar utanför universitetet. Någon kommer in och avbryter min föreläsning, klappar mig på axeln och berättar att det är dags att åka hem nu, till Nöre utanför Ulricehamn och bondgården där jag en gång växte upp. Den som avbryter min undervisning berättar att jag lurat alla så här långt, snyggt jobbat men nu räcker det. Dags att avbryga charaden och åka hem.  I min senaste krönika i Curie skriver jag om min egen erfarenhet av impostersyndromet, om att man upplever att inte vara så duktig som folk tror, att andra verkar vara så kompetenta och att man själv är en bluff som när som helst kan avslöjas.  Att jag känner så här ibland beror troligen på att jag inte kommer från ett akademikerhem. Trots mer än 30 år i rikets tjänst som forskare och lärare är jag ändå osäker på min förmåga. Tycker alltid andra verkar så smarta och pålästa och att deras argument är mer genomtänkta. Akademin är helt enkelt inte en plats där jag är helt bekv

Snabbmat eller maktmotstånd?

Bild
Jag minns första gången jag hörde ordet "meme". Det var några kollegor som ville göra en analys av politiska memes. Även om jag inte hade en aning om vad det handlade om höll jag tyst, nickade lite i samförstånd och tänkte att någon säkert snart berättar. Allt för att jag inte skulle visa min okunnighet. Mycket riktigt fick jag snart klart för mig vad det gällde. En bild eller film med en text på som sprids digitalt. Memes är roliga och delbara, de kan byggas på och göras om i all oändlighet. Memes fångar helt enkelt in internetkulturens sanna väsen. Motstånd eller snabbmat?   Memes är idag en integrerad del av den politiska kulturen men forskarnas syn på fenomenet är inte odelat positiv. Vissa menar att memes och det faktum att de sprids på sociala medier är en motkultur där perifera opinionsyttringar kan få stor spridning. Memes är med det synsättet en del av en medborgerlig motkultur och kritik av makten. Anonymiteten är också central. Det är som digitalt klotter eller kan