Bengt Johansson

Jag har alltid väntat på dagen då det står en traktor och väntar utanför universitetet. Någon kommer in och avbryter min föreläsning, klappar mig på axeln och berättar att det är dags att åka hem nu, till Nöre utanför Ulricehamn och bondgården där jag en gång växte upp. Den som avbryter min undervisning berättar att jag lurat alla så här långt, snyggt jobbat men nu räcker det. Dags att avbryga charaden och åka hem.  I min senaste krönika i Curie skriver jag om min egen erfarenhet av impostersyndromet, om att man upplever att inte vara så duktig som folk tror, att andra verkar vara så kompetenta och att man själv är en bluff som när som helst kan avslöjas.  Att jag känner så här ibland beror troligen på att jag inte kommer från ett akademikerhem. Trots mer än 30 år i rikets tjänst som forskare och lärare är jag ändå osäker på min förmåga. Tycker alltid andra verkar så smarta och pålästa och att deras argument är mer genomtänkta. Akademin är helt enkelt inte en plats där jag är ...

Jag minns första gången jag hörde ordet "meme". Det var några kollegor som ville göra en analys av politiska memes. Även om jag inte hade en aning om vad det handlade om höll jag tyst, nickade lite i samförstånd och tänkte att någon säkert snart berättar. Allt för att jag inte skulle visa min okunnighet. Mycket riktigt fick jag snart klart för mig vad det gällde. En bild eller film med en text på som sprids digitalt. Memes är roliga och delbara, de kan byggas på och göras om i all oändlighet. Memes fångar helt enkelt in internetkulturens sanna väsen. Motstånd eller snabbmat?   Memes är idag en integrerad del av den politiska kulturen men forskarnas syn på fenomenet är inte odelat positiv. Vissa menar att memes och det faktum att de sprids på sociala medier är en motkultur där perifera opinionsyttringar kan få stor spridning. Memes är med det synsättet en del av en medborgerlig motkultur och kritik av makten. Anonymiteten är också central. Det är som digitalt klotter eller kan...