Bengt Johansson

Får vi se några svenska flaggor på valaffischerna i årets valrörelse? Med tanke på hur nationalism och svenska värderingar präglat debatten de senaste åren är det inte otänkbart. Ser man historiskt har relationen till nationalism, flaggor och användande av ord som Sverige, svenskar mm gått upp och ner partiernas politiska kommunikation.  Att tilltala väljarna med "svenskar" är generellt inte heller så vanligt. Det förekommer tidigt 1900-tal, men hör till undantagen även då. Sverige och symboler för riket är vanligare, men har sina toppar och dalar.  I förkrigstidens valaffischer var det framförallt högerpartierna som fyllde valaffischerna med allehanda symboler för Sverige. Moder Svea, tre kronor, flaggan, Engelbrekt och hans armborst får symbolisera Sverige. Men efter kriget är Sverigesymbolerna försvunna från valaffischerna förutom en eller annan flagga. Först i mitten på 1970-talet vänder det igen. I valet 1976 använder Folkpartiet uttrycket "I Folkpartiets Sve...

Det är välkänt att partiernas ungdomsförbund ser sin egen roll som en ideologisk blåslampa i rumpan på moderpartiet. Det gäller oavsett om partiet ligger till höger eller vänster på skalan, ungdomsavdelningen ligger alltid ”längre ut”. I fallet Sverigedemokraterna gick det ju till och med så långt att hela ungdomsavdelningen sparkades, och eftersom det var de som hade rätten till namnet fick partiet skapa en ny ungdomsavdelning med ett annat namn (Ungsvenskarna istället för Sverigedemokratisk ungdom). Men det är inte bara på det ideologiska planet som ungdomsavdelningarna är mer radikala än moderpartierna. Det gäller också kommunikationen och kanske i synnerhet i valtider. Det är ungdomsavdelningarna som tar ut svängarna mest, som helt enkelt vågar mer – oavsett om det handlar om (plumpa) skämt, jämförelser eller hyllningar av sig själva. Eller negativa bilder. Negativa kampanjer ser man vanligtvis inte så mycket av i Sverige, men Grön ungdom gick så att säga hela vägen infö...