Hoten mot Sverige! veckans valaffisch v. 20


Negativa budskap har alltid förekommit i politisk kommunikation. Om man inte vill prata så mycket om de egna förslagen kan man ju alltid attackera motståndaren. Negativa kampanjer kan ta fasta på allt från ideologi, politiska sakfrågor till kandidaters personliga karaktär och kompetens. Bara det handlar om att racka ner på motståndaren.


En variant av negativa budskap är att måla upp hotbilder. Antingen om hur eländigt den nuvarande situationen och utvecklingen är eller vad som kommer hända om motståndarna får makten. Många menar att årets valrörelse kommer handla om kampen om verklighetsbilder. Men det har vi egentligen alltid haft.


I samtida valrörelser är det inte så vanligt med hotbilder, även om de förekommer. Helt klart är dock att det knappast blivit "värre" över tid. De allra flesta angreppen och hotbilder hittar vi i de stora ideologistriderna på 1920- och 1930-talet.


Högern skrämde med lömska röda ormar och bläckfiskar som slingrade kommunismens ondska runt Sverige. När det inte handlade om ideologier i djurskepnad framställdes de socialdemokratiska ledarna som ondskans och diktaturens hantlangare. "Röstar ni på dem kommer det att bli diktatur", var budskapet.

Även om högerpartierna var mest ihärdiga med negativa budskap fanns det många exempel på hotbilder från såväl Socialdemokraterna som Kommunisterna. Kapitalismens framtid målades i mörka färger och de borgerliga ansågs lura väljarna med oärliga kampanjer. Dessutom ville de inte fortsätta välfärdsbygget utan vrida klockan tillbaka.  Kampen om verklighetsbilder pågick från både höger och vänster.

Över tid och när folkhemsbygget fortskred mildrades kritiken. Bildspråket blev inte lika starkt och angreppen inte lika hårda på affischerna. För att nu hitta riktigt hård kritik får man gå till ytterlighetspartier där det fortfarande gick att hitta en lite hårdare politisk ton.


Så där har det fortsatt. Visserligen ser man fortfarande negativa budskap och angrepp, men numera är det oftast med en touch av satir, ordlekar och inget starkt symboliskt bildspråk. Men kampen om verklighetsbilder och hot om vad som komma skall är inget nytt.








Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc
Läs mer

Fyra spaningar i invasionens skugga

Bild
Den 24 februari 2022 invaderades Ukraina av Ryssland. Kriget har nu pågått i snart en månad och Putins förhoppning att invasionen skulle avslutas snabbt hade ingen relation till verkligheten. Ukrainas armé och hela det ukrainska samhället har bjudit på hårt motstånd, trots terrorbombning från den ryska armén. Jag har inte direkt forskat om krigsjournalistik, utan har mer som allmänt berörd medborgare och intresserad medieforskare följt rapporteringen från Ukraina och den kamp om verklighetsbilder som alltid sker i samband med konflikter. Att krigets första offer är sanningen är som så ofta tidigare också relevant i informationskriget under den ryska invasionen av Ukraina. Fyra spaningar I inlägget ska jag lyfta fyra spaningar som slagit mig när jag följt bevakningen och mediedebatten. Inte direkt baserat på egen forskning, utan snarare reflektioner som snurrat runt i mitt huvud när jag följt krigsrapporteringen. Jag ska vara ärlig och erkänna att jag absolut inte trodde Putin skulle an
Läs mer

Vem gynnades av valbevakningen - en fråga om AB-index?

Bild
Nycketal! Finns det något bättre? En siffra som sammanfattar stora datamängder och kan jämföras över tid eller mellan olika saker. Nyckeltal är givevis en förenkling, men ger en tacksam överblick. I vår bok om valrörelsen och nyhetsmedierna som släpptes förra veckan ( VALET 2022 - Politiken, medierna och nyhetsagendan - ladda ner HÄR ) finns ett nyckeltal som ofta får sammanfatta hur medierna bevakade valrörelsen - AB-index. Vad är AB-index? Måttet skapades av Kent Asp som i alla böcker och rapporter om mediernas valrapportering sedan 1979 redovisat hur AB-index faller ut för regeringsalternativ, partiledare och olika partier. Medieredaktionerna har ofta visat stort intresse för måttet och tagit det som intäkt (om det visar balans mellan höger och vänster) till att rapporteringen varit bra. Om det visat på en mer gynnsam behandling av vänster- eller högersidan brukar kritik riktas mot att undersökningen inte omfattar all rapportering av valet som gjorts (online eller i andra program).
Läs mer