Bengt Johansson

I veckan kom en ny krönika i Borås Tidning. Temat denna gång var bildsamhället och hur vi ser på det. Tesen jag driver är att ungdomar kanske inte är så narcissistiska som vi lite äldre vuxna kanske tror. Läs krönikan här .

Det är jämnt mellan Obama och Romney. I min senaste uppdatering från PollTracker visar genomsnittsmätningarna ett försprång för Romney med + 0,1 procent. I förmiddags var det tvärtom. Inte mycket att luta sig emot inför den sista debatten mellan kandidaterna i natt svensk tid. Debatter och utfrågningar är centrala inslag i valkampanjer i många länder. I USA fångar debatterna mellan huvudkandidaterna många tittare och även i Sverige är debatter, och inte minst utfrågningar viktiga inslag i valrörelserna. Men är utfrågningar opartiska? I en artikel som jag publicerat tillsammans med Mats Ekström och Göran Eriksson visar vi att partiledarutfrågningar inte har någon partipolitisk slagsida. När vi jämför hur journalister ställer frågor i partiledarutfrågningar av fyra partier (s,m,c,v) under valrörelserna 2002, 2006 och 2010 finns det inget systematiskt gynnande av ett parti eller block. Visst skiljer det sig åt ibland, men det finns ingen systematik. Ibland får en partiledare bättre be

I dagens BT skriver jag en krönika om journalistrollen och journalisters ambivalenta syn på professionalisering. Tesen är att den allt svagare ställning som journalistrollen har delvis beror på journalisterna själva eftersom man odlar föreställningar om att man föds till journalist. Läs krönikan här .

Inte vet jag varför, men jag vaknade mitt i natten och kunde inte somna om. Gick upp och satte mig framför TV:s en stund och hamnade i den första debatten mellan Obama och Romney. Såg inte hela, utan gick och lade mig efter en stund. Men till och med jag i mitt sömniga tillstånd märkte att Romney gjorde en bättre debatt än Obama. Om det sedan får några opinionsmässiga framgångar återstår att se. Man ska komma ihåg att Kerry gjorde bra ifrån sig mot Bush, men inte hjälpte det. Dessutom leder Obama ganska stort i flera av de viktiga staterna. Idag fick jag två bra tips om appar för att följa vad som händer fram till valdagen. Med POLITICO kan jag följa kampanjnyheter och med PollTracker hittar jag den senaste opinionsutvecklingen. Båda är dessutom gratis!!

Idag publiceras en krönika i Borås Tidning där jag redovisar slutsatserna i en bok om amerikanska presidentval. I The Timeline of Presidental Elections: How Campaigns Do (and do not) Matter av statsvetarna Robert S. Erikson och Christopher Wlezien visar de att vi runt den 15 september redan vet vem som vinner valet i november. Läs krönikan här .

I månadsskiftet blir Lennart Weibull, professor i massmedieforskning vid JMG professor emeritus. Lennarts betydelse för JMG och svensk medieforskning är enorm. Han var en av dem som startade ämnet medie- och kommunikationsvetenskap i Sverige och grundade JMG i Göteborg.  Ingen svensk student som läst medievetenskap har missat Lennarts bok Massmedier och alla medieforskare och samhällsintresserade har Lennart att tacka för en forskargärning långt utöver det vanliga. Dagspresskollegiet med alla studier kring läsvanor, SOM-institutet som vuxit från ett metodprojekt till en viktig forsknings- och samhällsinstitution, banbrytande forskning om mediehistoria samt mängder av annan forskning om medier i olika former. Allt har intresserat Lennart. Dessutom har han under många år varit verksam inom universitetsadministrationen, som prefekt, dekan och prorektor. Vi är många som undrat hur han fått timmarna att räcka till. Som verksam vid JMG har det varit en ynnest att jobba på samma instit

I veckan fick jag ett nytt förtroendeuppdrag. Denna gång gäller det att vara vice ordförande i sektionen för politisk kommunikation i den internationella forskningsorganisationen IAMCR (International Association for Media and Communication Research). Uppdraget är på fyra år och kommer innebära en hel del arbete inför de årliga konferenserna med att läsa och välja ut papers och organisera arbetet i sektionen. Det kommer att bli mycket spännande och ge en chans att utöka mitt internationella nätverk inom forskning kring politisk kommunikation. Nästa års konferens är i Dublin på Irland.

Har varit borta i Italien i nio dagar och sett en av sönerna svettas i en stor internationell handbollsturnering. Tillbaks till regnet och en ny krönika som publiceras i dagens Borås Tidning. Temat är denna gång viktiga händelser som förändrat relationen mellan politik och medier. Den politiska kommunikationen i England lever helt i skuggan av avlyssningskandalen. Frågan är vilka andra sådana händelser som format politisk journalistik och vad väntar runt hörnet? Läs krönikan här .

Idag släpps boken Svenska journalister 1989-2011. Sedan 1989 har Journalistundersökningarna, som bygger på representativa urval av den svenska journalistkåren, genomförts vid JMG. I boken analyseras de svenska journalisternas åsikter om journalistik och samhälle under drygt 20 år. Trender och jämförelser med allmänhet och politiker presenteras i 15 olika kapitlet. Ladda ner boken här. Mycket nöje!

Imorgon kan alla intresserade ladda ner den nya boken Svenska journalister 1989-2010 från JMG:s webb (www.jmg.gu.se). Som en teaser publicerade jag idag en krönika i Borås Tidning om journalisters livsstilar. Är då journalister som vanligt folk? Nej, inte riktigt. Journalister är mer nöjes- och kulturkonsumerande än allmänheten. De jobbar också över en hel del mer och dricker alkohol oftare. Vad det speglar är att journalistyrket på många sätt är ett storstadsyrke där nöjes- och kulturkonsumtion är det man ägnar fritiden åt. Läs krönikan här .

Idag kl 13 försvarade Jonas Ohlsson sin avhandling på JMG. Boken bär titeln The Practice of Newspaper Ownership - Fifty Years of Control and Influence in the Swedish Local Press . Den handlar om hur styrelsearbete gått till på ett antal svenska dagstidningar (Borås Tidning, Barometern och Sundsvalls Tidning). Jonas har med hjälp av styrelseprotokoll och intervjuer följt hur beslut tagits om strategiska frågor i tidningarnas styrelser under ett halvt sekel. En spännande och välskriven bok som garanterat ger en god inblick i hur och vad en styrelse och dess medlemmar betyder för ett tidningsföretag. Läs pressmeddelandet och ladda ner hela boken här.

Då och då skriver jag krönikor i nättidningen Alba. Idag kom den senaste som bygger på Henrik Oscarsson och Jakob Severins kapitel i boken Omstritt omval . Krönikan (och kapitlet) handlar om hur vi ska värdera mediernas rapportering om omvalet i Västra Götalandsregionen 2011. Slutsatserna var helt kort att mediernas i stor utsträckning valde bort regionvalrörelsen. Läs krönikan här .

I veckan publicerades en ny vetenskaplig artikel i Journalism Studies där jag medverkar. Tillsammans med Mats Ekström, Göran Ekström och Patrik Wikström har jag gjort en analys av journalisternas frågor under SVT:s partiledarintervjuer 2002, 2006 och 2010. Vad vi kan visa är bland annat att det inte finns någon systematisk politisk vinkling i intervjuerna. Inte så att alla alltid behandlas lika, men i likhet med valbevakningen i övrigt är det andra faktorer än partibeteckning som avgör hur man behandlas. Däremot spelar det viss roll om man sitter i regering eller inte för hur hårda journalisternas frågor är, och dessutom verkar det som att de manliga partiledarna får ta emot mer kritik än kvinnliga. Ifråga om kritiska frågor visar det sig också att intervjuerna i 2010 års val var mycket mer kritiska jämfört med tidigare val. Vad vi också kan visa är att interaktionen mellan journalist och politiker spelar en avgörande roll för hur intervjun utvecklas. Om en intervju blir fylld me

På den sista sessionen presenterade Reimar Zeh sitt paper. Det handlar om att TV gör att man i högre grad röstar på enskilda kandidater. Dessutom visar det sig att ju högre personalisering kampanjerna har, desto större chans att väljarna också röstar på enskilda kandidater. Men det är ingen trend. McKinney and Houston studerade hur primärvalsdebatterna påverkar väljarna. Resultaten visar att den som upplevdes som den "sannaste" demokraten/republikanen var den starkaste förklaringsfaktorn för hur väljarna röstade.

Bruno Takahasha & Mark Meisner tittade på hur politiker i Peru fick information om klimatförändringar. Det visade sig att de hade en ganska begränsad "informationsmiljö" och att de därför var hänvisade till medier och egna sökningar på internet. Detta menar författarna förklarar det sätt som vilket klimatfrågan kom upp på agendan i Peru. Går det fortare att få uppmärksamhet idag än förr i tiden? Österrikarna Josef Seethaler  & Gabriele Melischek studerade genomslaget för pressreleaser under valrörelser över tid. Resultaten visar att det är så. Idag är effekten av en pressrelease direkt, sker under en dag. Men går man tillbaks till 1970-talet var inte bilden lika tydlig, det tog helt enkelt längre tid. Chance York och Bruce Hardy tar sin utgångspunkt i teorin om vad den fragmenterade mediemiljön har för konsekvenser för agenda-setting.  Frågan de ställer är om agenda-setting fortfarande funkar. De visar att, även om det finns vissa tveksamheter, men agenda-setting

Nicole C Kramer visade att bitterljuva filmer skapar skillnader  i upplevelser till skillnad från sorgliga och glada filmer. Det visar sig också att kvinnor är mer benägna än män att uppleva positiva känslor av bitterljuva kvinnor, vilket de förklarar med att kvinnor är mer empatiska än män. Seung Mo Jang och Hoon Lee studerar populärmusikens påverkan på politiska attityder, i detta fall Lady Gagas "Born this way". Författarna undrar om åsikterna om attityder till homosexuella förändrades av att lyssna på sången och om det också påverkades av om man ser homosexualitet är något medfött eller ett val. Resultaten visade att det fanns en effekt bland dem som såg homosexualitet som något medfött. Med andra ord i linje med att effekter är troligare om man har en predisposition att ta till sig budskapet. Mina Choi and Dave Wilcox hade ett paper om hälsobudskap och medieeffekter. Frågan är vad underhållning har för effekt. (68 % amerikaner har övervikt, 33 procent är feta)? Är då

Jag måste nog köpa ett nytt batteri till datorn, eftersom jag fick slut på batteritid i går eftermiddag. Det fick bli papper och penna på seminarierna istället och här kommer några uppdateringar om vad jag lyssnade på. Koen Panis och Hilde Dy Van den Bulck hade tittat närmare på hur människor uppfattar kändisar med samhällsengagemang. De hade Belgien som case och det visade sig att när människor fick räkna upp kändisar var det en ganska liten lista personer som återkom (Bono, George Clooney, Madonna, Bob Geldof). Dessutom kände de allra flesta till vilken organisation de företrädde eller vilken sakfråga. Thomas Koch, Thomas Zerback och Nayla Fawzi hade ett paper om the "repeptition of a truth effect". Att något uppfattas som mer sant om man hör det upprepas gång på gång. Det visade sig dock att effekten endast fanns bland dem med hög politisk kunskap och politiskt intresse. Att försöka övertyga ointresserade väljare med att tjata hål i huvudet på dem är inte någon poäng o

Linda Vos gjorde en fin presentation av sitt paper om högerpopulistiska ledare, deras populistiska stil och vilken legitimitet som väljare upplever att de har. Resultaten visade att den populistiska stilen hade effekt på lågutbildade och de som ogillar politik. Med andra ord går stilen hem hos väljare som redan har en predispostion för att rösta på populistiska partier. Om mainstream-politiker tar till en mer populistisk stil blir istället väljarna mer kritiska. Christian Schemer (var paper var top-paper i politisk kommunikation). Papret handlar om medieeffekter på steoretypiska attityder gentemot invandrare. Studien visade att medierna har betydande effekter på hur invadrare bedöms. Om medierna rapporterar om kritiska nyheter av invandrare förstärks stereotypa attityder. Men om medierna ger en mer positiv och mångafacetterad bild minskar de stereotypa föreställningarna. Effekterna finns bara hos dem med små eller medelstora politiska kunskaper. Den sista presentationen av David Hop

Första papret för dagen presenterade Devon L. Brackbill hur vi ser på våld i en demokrati, detta genom att analysera Barak Obamas och Sara Palins tal efter att kongressledamöten Gabrielle Gifford sköts i Tuscon, Arizon 2011. Han visar att både Obama och Palin   ser dådet som en enskild händelse, inte en strukturell problematik. Ingen av dem ser dådet som en konsekvens av nedskärningar av sociala skyddsnät, utan endast på den enskilde förövaren som skyldig. Moniza Waheed hade skrivit nästa paper (men hennes kollega presenterade eftersom hon fått förhinder) handlade om värden (typ ett bättre liv, fattigdom mm)   i politiska tal och varför de används. Med utgångspunkt från tal i FN visar hon med hjälp av intervjuer med talskrivare hur processen går till.   Resultaten visade bland annat att de flesta menade att man inte kan föra fram olika värden när talen riktas till olika länder, men att det ändå finns skillnader i hur man uttrycker sig. Intressantast var kanske att den individu

Tomas Hanitsch inledde eftermiddagssektionen med en presentation från sin World of Journalism-studien. Fokus var på att förklara journalisters förtroende för samhällsinstitutioner. Studien gjorde en jämförande analys i olika länder. Det visade sig att mediefrihet, liten korruption och om människor generellt sett litar på varandra avgör politiskt förtroende. Yigal Godler och Zvi Reich studerade hur journalister förstår verkligheten. Forskning har visat att journalister inte har full koll på fakta om den verklighet de ska bevaka. Det finns stora avvikelser. Varför det är på detta sätt debatterar forskarna om. Ska jag vara ärlig begrep jag inte riktigt vad de ville få fram i analyserna, men ska läsa papret för det är en intressant frågeställning. Den tredje presentationen kom från projektet MediaACT som också gjort en journalistundersökning. Syftet med den var att undersöka vad journalister tycker om olika system av ansvarsutkrävande för journalistiken (pressombudsmän, granskningsnämn

Det första papret var skrivet av  Jessica Baldwin-Philippi. Hennes papper handlar om mikrosajter som används för att attackera politiska motståndare. Små webbsidor vars enda syfte är att kritisera politiska motståndare. Dessa har ganska dåligt rykte, men Jessa visar - genom en innehållsanalys - att de inte är så ensidigt "dåliga". De innehåller tidigare okänd information, fakta kollas, röstningshistorik mm-  Papper nummer två handlade om hur Obamakampanjen strategiskt använde oberoende bloggar och andra nätaktivister för att sprida budskap. Författaren Daniel Kreiss visar att det inte var så enkelt att partierna förlorade makt, man hade ett utvecklat strategiskt tänkande för att sprida budskap till bloggar och on-line medier. Målet var dock att till sist nå de stora nyhetskanalerna och pratshowerna i TV.      Ericka Menchen-Trevino visar att väljare on-line inte bara är personer som pratar med varandra för att bekräfta det alla redan tycker (echo-chambers). Istället h

Då var man i Phoenix. Att kalla värmen för tryckande är en underdrift. Igår peakade termometern en bit över 40 grader och det blir inte kallare än ca 27 på tidig morgon. Men nu är jag inte här för att sola utan för att delta i medieforskarnas största konferens. International Communication Association har sin årliga konferens här och jag ska tillsammans med Christina Holtz-Bacha presentera ett paper om vad partiidentifikation betyder för hur man värderar politisk TV-reklam. Men förutom att presentera (som sker på söndag) kommer jag att lyssna på andra presentationer och återknyta gamla kontakter och skaffa nya. Nätverka, med andra ord. Följer du bloggen kommer du att få lite snapshots eftersom jag kommer att blogga om de sessioner jag lyssnar på. Jag minns det jag hör lite bättre och läsare får lite konferens på distans. Läs om konferensen här .

JMG har föreslagit att Ingrid Carlberg ska bli ny gästprofessor i praktisk journalistik vid JMG under 2012-2013. Ingrid efterträder Gellert Tamas på posten och blir den 21:e gästprofessorn sedan gästprofessuren inrättades. I motiveringen sägs att "Ingrid Carlbergs journalistik är en undersökande och granskande journalistik; i reportageböckerna handlar det om flerårigt researcharbete genomförd med närmast en vetenskaplig metodik. Men det är också en berättande starkt engagerande journalistik som genom sitt språk når fram och fängslar. Och det är en journalistik utan pekpinnar, en journalistik som granskar, men i respekt för sina läsare och för olika synsätt inte ensidigt tar ställning".  Ett i mitt tycke utmärkt val och jag har haft stor glädje av det Ingrid skrivit i såväl undervisning som forskning. Makten över tanken som skrevs tillsammans med Olof Petersson är en tänkvärd bok om mediernas makt och hennes reportageserie om svenska företags lobbyism har jag använt mån

Idag var det dags för en krönika igen. Den här gången funderade jag lite över konsekvenserna av att vi bygger upp allt mer komplexa system för att hantera risker. Fokus var på mediernas roll i sammanhanget, både som larmare och ansvarsutkrävare. Läs krönikan här .

Den senaste Journalistundersökningen (Journalist 2011) från JMG visar återigen att miljöpartiet är det parti som svenska journalister gillar mest. Fyra av tio journalister säger sig sympatisera med miljöpartiet. Även vänsterpartiet är starkt överrepresenterat, medan socialdemokraterna och moderaterna är underrepresenterade. Även om stöder för miljöpartiet är anmärkningsvärt högt är det i linje med vad tidigare undersökningar visat. Om journalister har partisympatier, vilket de har väldigt mycket mindre än allmänheten, har de en preferens för partier som inte är i maktställning. Journalister är maktkritiska i första hand.  Se mer i kvällens Agenda .

Som vanligt kommer det en strid ström av intressanta böcker. Idag kom en som kanske höjer sig över mängden, då en antologi om jämförande forskning om kommunikation släppts. De tyska forskarna Frank Esser och Thomas Hanitzsch står bakom The Handbook of Comparative Communication Research (Routledge, 2012), där jämförande forskning inom en rad olika aspekter av kommunikation behandlas. Ännu en bok att köpa och läsa...

Idag kom HSV:s utvärdering av utbildningarna i journalistik och MKV. För JMGs del blev det goda omdömen. Toppbetyg för kandidatutbildningen i journalistik, bra betyg för MKV (bäst i Sverige där också faktiskt). Enda smolket var att vår journalistmagister ansågs ha brister. Det sistnämnda har vi redan planer för att åtgärda (vi gör bra saker men behöver lägga till några moment). Igår var det dessutom SOM-seminarium, där snabbt både kungahusets förtroendetapp och regeringens låga popularitet kom in i nyhetsflödet. Alla powerpointpresentationer hittar man här. För den som vill se det hela kan slå på SVT2 på fredag 09.45. Mycket intressanta siffror finns det, men de som jag fäste mig mest vid var inte kungen, att vi mest beundrar mamma eller regeringen Reinfeldts bekymmer. Mitt intresse fångades av Annika Bergströms analyser av vad svenskarnas anser om läsarkommentarer. Hennes slutsatser - som jag också tror ligger i linje med internationell forskning - är att läsarkommentarer enli

Idag presenterar SOM-institutet resultat från den senaste SOM-undersökningen. På seminariet på Göteborgs universitet presenterar Henrik Oscarsson, Sören Holmberg, Kerstin Alnebratt, Annika Bergström m fl siffror om ledare och ledarskap. Det är "Fokus på ledarna". Läs mer här och följ via # somgu på Twitter.

Idag kom Jesper Strömbäcks och Christina Holtz-Bachas Opinion Polls and the Media. Reflecting and Shaping Public Opinion (Palgrave Macmillan). Boken fokuserar på hur medierna använder opinionsmätningar och vilken roll medierna och deras användande av opinionsmätningar har när det gäller dels att spegla, dels att forma opinionen. Dessa frågor behandlas ur såväl ur ett teoretiskt och empiriskt som ur ett internationellt, komparativt perspektiv. En bok som blir mycket spännande att läsa för den som är intresserade av samspelet mellan opinionsundersökningar, nyhetsmedier och opinion.

Idag har jag skrivit en krönika i Borås Tidning om norska Dagbladets "Brevvikknapp", en funktion på nätupplagan där man slipper allt om "22.juli-saken" med ett enkelt klick. Skönt för den som vill slippa den enorma mediebevakningen av rättegången, men kanske också ett tecken i tiden på att offentligheten är på väg att försvinna. Min kollega Ulrika Hedman har redan skrivit ett blogginlägg på detta tema så jag är helt klart tvåa på bollen. Läs krönikan här och Ulrikas inlägg här .

Idag när Brevikrättegången verkar överskugga allt annat fick vi på JMG en en glad nyhet. Ulla Carlsson, föreståndare för Nordicom har av regeringskansliet blivit utsedd till Sveriges representant i styrelsen för UNESCOS International Programme for the Development of Communication. Ulla Carlsson kommer i denna roll att arbeta med grundläggande frågor kring mediernas bidrag till demokrati och utveckling. Ett i mitt tycke mycket gott val då Ulla har en både bred och djup kompetens om medier och medieutveckling samt ett mycket stort internationellt nätverk. Att Ulla dessutom har sina rötter i Ulricehamn är ju också ett plus i kanten :-) Läs mer här .

Ingen har väl kunnat undvika bilderna av Breviks försvarare. Fördömandena har varit hårda. Bilderna sägs associera till en amerikansk Tv-serie, försvararna antas vilja göra det mesta möjliga av sin tid i rampljuset etc. Professionella bilder, tagna av en fotograf i studio. "Vi ler och ser ordentliga ut", säger en av försvararna som svar på kritiken. Jag tycker bilderna både kan ses om uttryck för medialisering och för hur man också kan misslyckas rejält. Med medialisering menar man ofta hur olika samhällsinstitutioner anpassar sig till mediernas sätt att tänka. Vad fotografen tänkte verkar vara att just associera Breiviks försvarare med populärkulturen, vilket ofta kan fungera för att skapa intresse. Men den här gången gick det väl...sådär. Om nu det inte handlade om uppmärksamhet till vilket pris som helst.

Jag köpte en iPad för några månader sedan. Trots att många i min omgivning skaffat läsplattor hade jag svårt att se någon större poäng med den. En mindre dator eller en något större smartphone. Varför bry sig? Men när jag skulle läsa en stor mängd akademiska texter i samband med ett sakkunnighetuppdrag förändrades villkoren. Eftersom jag dessutom skulle vara bortrest en stor del av tiden strax före deadline bestämde jag mig för att köpa en iPad. Då skulle jag inte behöva släpa med mig en massa papper på resan. Nu två månader efter inköp har mina vardagsvanor förändrats radikalt. Inte det att jag använder läsplattan särskilt mycket att surfa med eller läsa akademiska texter. Nej, istället är det skönlitteraturen som fått sig en boost. Att låna skönlitteratur från Mölndals stadsbibliotek till läsplattan är den stora förändringen. Har räknat ut att jag lånat och läst mer än 15 böcker de två senaste månaderna. Mina förändrade vanor är ganska typiska när det gäller hur ny teknologi natural

Som medlem i Publicistklubben kan man bland annat besöka intressanta seminarier med aktuella gäster om brännande frågor som rör journalistikens villkor och framtid. Tyvärr ligger dessa i Göteborg oftast på måndagar då min vardag är fylld av barnens träningar i fotboll och handboll. Men som medlem får man också årsboken som brukar vara intressant att ta del av, inte minst eftersom den kan ses som en indikator om vilka frågor som upptar journalistbranschen för tillfället. Vad är det då som finns i boken förutom de traditionsenliga rapporterna från de olika kretsarna och ordförandes årskrönika? En artikel om var de fasta journalistjobben där PK intervjuat dem som fått fasta reporterjobb de senaste åren, fotografen Benjamin Lowys bilder från den libyska revolutionen om hur iPhone kan används som yrkesredskap. Därefter följer några texter om PR-branschen om dess påverkan på journalistiken och några knep hur man som journalist kan undvika de värsta PR-slingorna. Sedan kopplas PR och journal

Idag och fram till på lördag befinner jag mig i Hamburg där SOM-institutet har sin årliga utvärderingsresa. Utvärderingsresorna är en viktig del i SOM-året då alla medverkande presenterar och granskar preliminära resultat av de undersökningar som genomförts. Vi går igenom svarsmönster, svarsfrekvens och lyssnar på nya siffror, uppdaterade trender om svenskarnas syn på samhällsopinion, medievanor, kulturkonsumtion och andra saker. Resultaten från undersökningarna sprids sedan under våren med SOM-seminariet 24 april och SOM-rapporten i juni. Mycket siffror blir det!

I slutet på förra veckan damp tidskriften Respons ner i brevlådan. Jag visste att den var på gång eftersom jag själv medverkar och recenserar Johan Lindéns avhandling om SVT . Tyvärr finns den inte on-line, men det är en tidskrift värd att köpa i papper. Sida upp och sida ner kan man läsa initierade recensioner av ny svensk och översatt facklitteratur. De medieröster som lagts ut på hemsidan (http://tidskriftenrespons.se/) säger: ”Nyfödda tidskriften Respons vill ägna sig åt den stora världen och genom att gripa sig an fackböcker fyller den ett glest möblerat rum i svensk press.” Maria Schottenius, DN ”I Respons blir de texter lästa, som vi borde läsa.” Kulturnytt, P1 ”Respons behövs” Kaj Schueler, SvD Det är bara att hålla med!

På Mediedagarna i Göteborg förra veckan presenterades för första gången Twitterbaromentern, en mätning som försöker fånga vilka twittrare som har störst inflytande. Nu är det ju inte så lätt att mäta inflytande och det görs indirekt genom att egentligen mäta popularitet, dvs. följare och re-tweets. JMG är med på ett hörn eftersom min kollega Marie Grusell varit och tagit fram rapporten och presenterade resultaten på Mediedagarna. I topp ligger då Jonas Gardell med över 77 000 följare och Carl Bildt med 109 (själv har jag 55, men å andra sidan har mitt twittrande legat i träda i några år). Frågan är då vad detta egentligen betyder? Att en och annan som läst det som dessa twittergiganter skrivit ändrat en tanke eller två är självklart. Det gäller för all kommunikation. Men den intressanta frågan är ju vilka opinionsmässiga konsekvenser Bildts och Gardells twittrande får? För annars kan vi knappast prata om reellt inflytande. Läs rapporten här .

Igår presenterade Kent Asp, professor på JMG, sin årliga rapport om det svenska TV-utbudet. Asps slutsats är att reklamkanalerna blir mer och mer inriktade på underhållning och fiktion, så även TV4.Däremot verkar inte SVT gått i samma riktning. Resultaten är intressanta i ett längre perspektiv. SVT verkar ha valt väg då man kunde försökt hänga på reklamkanalernas jakt på publiken med ett mer underhållsinriktat innehåll. Men så är inte fallet, kanalen har valt ett innehåll som är mer informationsinriktat jämfört med konkurrenterna och tappat en del publik. TV4 visar en helt annat inriktning då man satsar allt mer på underhållning och fiktion. En intressant slutsats är att konkurrensen om publiken inte innebär en naturlag mot ett mer kommersiellt innehåll för public service TV. Man kan faktiskt välja. Läs artikeln här .

Nu duggar krönikorna tätt. I dagens BT skriver jag om hur TV:s makt faktiskt inte var större på Hylands tid, även om många hävdar att det var så. Läs krönikan här .

I förra veckan publicerades ännu en krönika i Borås Tidning. Denna gång var temat nyheternas seger. Läs krönikan här .

Så avgick han då till slut. Juholt. Funderade hela hösten om man skulle skriva något om medierna och Juholt, men kom mig inte riktigt för att göra det. Men när facit nu finns tänkte jag att det kanske ändå var dags att säga något. Nu har jag gjort det i en krönika i Borås Tidning. Läs krönikan här .

I fredags var det dags för ännu en betygsnämnd. Denna gång på hemmaplan där Oscar Westlund försvarade sin avhandling Cross-media News Work -Sensemaking of the Mobile Media (R)evolution . Avhandlingen är en fallstudie av hur Göteborgs-Posten införde mobila nyheter/tjänster, där Westlund verkligen gått på djupet och gjort 62 intervjuer med anställda och ansvariga på redaktionen, marknadsavdelningen och IT-avdelningen. Genom att följa processen under flera år visar han att beslut och implementering inte är så rationella, med strategier och planer, som man kanske tror. Istället tolkar alla inblandade om situationen allt eftersom verkligheten förändras och mycket styrs av hur man hanterat förändringar tidigare i organisationen. Mellan åren 2006 och 2010 följer Westlund hur mobila nyheter blir allt mer i centrum och belyser utvecklingen genom fyra spänningsfält (1. creatives, suites and techies; 2. producers and prosumers, 3. humans and machines; 4. Old and new). Westlunds bok är i många av

Vi akademiker kanske är oense på seminarier och internt, men bråk i medierna är inte lika vanligt. Men nu är det forskarbråk. Statens medieråd har sammanfattat forskningen om effekterna på aggression av våldsamma datorspel (rapporten kan laddas ner här ). Genast kom några forskare på Karolinska institutet med en sågning av rapporten. Vad bråkade man då om? Jo, slutsatserna i Medierådets rapport var att det inte går att fastslå att unga blir aggressiva av att spela datorspel, vilket medicinarna inte höll med om. För den som följt forskningen om medieeffekternas historia är inte resultaten i Medierådets rapport särskilt förvånande. Rapporten visade visserligen att det finns ett samband mellan aggression och spelande, men fastslår den kausala kopplingen är inte särskilt stark. Det finns en mängd svårigheter med att mäta medieeffekter och kopplingen mellan konsumtion av medier och aggressivt beteende. För om man tar hänsyn till familjesituation, sociala faktorer mm visar det sig att det i

Strax före jul publicerades en forskningsantologi där 113 olika projekt om kommunforskning i norden presenterades. Boken ges ut av Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet och Andreas Ivarsson är redaktören. Andreas har haft ett idogt arbete i att samla in texter från forskare som på olika sätt ägnat sig åt att beforska svenska kommuner. Boken ger en god överblick om vad nordiska kommunforskare ägnar sig åt. Själv deltar jag med några projekt i boken, bland annat de studier som gjordes inom ramen för Bilden av kommunen (tillsammans med Mats Ekström och Larsåke Larsson) samt mitt ständigt pågående arbete med kommunala medievalrörelser