Den avgörande debatten?
Det är jämnt mellan Obama och Romney. I min senaste uppdatering från PollTracker visar genomsnittsmätningarna ett försprång för Romney med + 0,1 procent. I förmiddags var det tvärtom. Inte mycket att luta sig emot inför den sista debatten mellan kandidaterna i natt svensk tid.
Debatter och utfrågningar är centrala inslag i valkampanjer i många länder. I USA fångar debatterna mellan huvudkandidaterna många tittare och även i Sverige är debatter, och inte minst utfrågningar viktiga inslag i valrörelserna.
Men är utfrågningar opartiska? I en artikel som jag publicerat tillsammans med Mats Ekström och Göran Eriksson visar vi att partiledarutfrågningar inte har någon partipolitisk slagsida. När vi jämför hur journalister ställer frågor i partiledarutfrågningar av fyra partier (s,m,c,v) under valrörelserna 2002, 2006 och 2010 finns det inget systematiskt gynnande av ett parti eller block. Visst skiljer det sig åt ibland, men det finns ingen systematik. Ibland får en partiledare bättre behandling, ibland sämre. Men det finns vissa systematiska drag. En sådan är att män får lite tuffare behandling än kvinnor, en annan är att att statsministern får mer kritik och är man uttalad statsministerkandidat får fler frågor om ansvarsutkrävande.
Men analyserna visar också att själva samspelet mellan journalist och politiker avgör ganska mycket om hur utfrågningarna blir. Visst är många frågor planerade i förväg, men det finns ett spelutrymme som gör att debatterna drar iväg mot ett mer kritiskt håll. Göran Perssons intervju i SVT under 2006 års debatt var ett sådant exempel. Läs artikeln här.
Debatter och utfrågningar är centrala inslag i valkampanjer i många länder. I USA fångar debatterna mellan huvudkandidaterna många tittare och även i Sverige är debatter, och inte minst utfrågningar viktiga inslag i valrörelserna.
Men är utfrågningar opartiska? I en artikel som jag publicerat tillsammans med Mats Ekström och Göran Eriksson visar vi att partiledarutfrågningar inte har någon partipolitisk slagsida. När vi jämför hur journalister ställer frågor i partiledarutfrågningar av fyra partier (s,m,c,v) under valrörelserna 2002, 2006 och 2010 finns det inget systematiskt gynnande av ett parti eller block. Visst skiljer det sig åt ibland, men det finns ingen systematik. Ibland får en partiledare bättre behandling, ibland sämre. Men det finns vissa systematiska drag. En sådan är att män får lite tuffare behandling än kvinnor, en annan är att att statsministern får mer kritik och är man uttalad statsministerkandidat får fler frågor om ansvarsutkrävande.
Men analyserna visar också att själva samspelet mellan journalist och politiker avgör ganska mycket om hur utfrågningarna blir. Visst är många frågor planerade i förväg, men det finns ett spelutrymme som gör att debatterna drar iväg mot ett mer kritiskt håll. Göran Perssons intervju i SVT under 2006 års debatt var ett sådant exempel. Läs artikeln här.
Kommentarer
Skicka en kommentar