Snabbmat eller maktmotstånd?

Jag minns första gången jag hörde ordet "meme". Det var några kollegor som ville göra en analys av politiska memes. Även om jag inte hade en aning om vad det handlade om höll jag tyst, nickade lite i samförstånd och tänkte att någon säkert snart berättar. Allt för att jag inte skulle visa min okunnighet. Mycket riktigt fick jag snart klart för mig vad det gällde. En bild eller film med en text på som sprids digitalt. Memes är roliga och delbara, de kan byggas på och göras om i all oändlighet. Memes fångar helt enkelt in internetkulturens sanna väsen.

Motstånd eller snabbmat? 

Memes är idag en integrerad del av den politiska kulturen men forskarnas syn på fenomenet är inte odelat positiv. Vissa menar att memes och det faktum att de sprids på sociala medier är en motkultur där perifera opinionsyttringar kan få stor spridning. Memes är med det synsättet en del av en medborgerlig motkultur och kritik av makten. Anonymiteten är också central. Det är som digitalt klotter eller kanske snarare den digitala motsvarigheten till en valaffisch av en politiker där någon okänd ritat dit en Hitlermustasch eller clownnäsa. 

Men alla ser inte memes som viktiga utan snarare som en sorts politisk snabbmat. Det är roligt, det sprids blixtsnabbt, men är egentligen ganska meningslöst. Det får ingen större effekt och är inte heller så genomtänkt. 

Både forskning och debatt har denna ambivalenta syn på politiska memes och kanske stämmer båda två. Det är meningsfullt och meningsfullt på en och samma gång. Kanske har de inte så stor betydelse, men de är ändå ett kulturellt uttryck som fångar in tidsandan och visar makten i en skrattspegel. 

Pandemic Communication

Idag fick jag i min hand boken Pandemic Communication som kollegorna Stepehn M. Croucher och Audra Diers-Lawson varit redaktörer för. I boken bidrar jag med ett kapitel om politiska memes under Covid-19 pandemin. Texten har jag samförfattat med Diotima Bertel, Viktora Adler och Marina Ghersetti och vi jämför memes som uttryckligen kritiserar makten (politiker och myndigheter i Sverige och Österrike) under pandemin. Vi fokuserar på memes som karaktärsmord (character assassination) för att visa hur maktkritik spreds på nätet under pandemin. 

 

Personlig karaktär, kompetens och utseende

I vår analys delar vi upp karaktärsmord i tre olika typer där kritiken antingen riktas mot att politikern/myndighetsrepresentaten bristade karaktär, som att hen inte är ärlig i sitt uppsåt, inte vill oss väl eller allmänt är velig i sina åsikter. Men memes kan också handla om kompetens, att personen ifråga inte vet vad hen talar om. En tredje väg att kritisera makten är att ge sig på personens utseende eller klädsmak. För tjock, för smal, för ung, för fula kläder eller frisyr. Vad som helst som biter.

Med andra ord handlar det om alla de saker som finns i verktygslådan för negativa kampanjer, men i ett digital format och som sagt mer likt klotter eller att göra satir av offentliga budskap och bilder. 

Mest likheter men några skillnader

Vi hittade många slående exempel från både Sverige och Österrike och alla tre formerna av karaktärsmord gick att hitta. Dock var attacker på utseende frånvarande i de exempel vi hittade från Sverige. I Österrike var det inte ovanligt att premiärminister Kurz ungdom och utseende var föremål för karaktärsmord. En likhet vi hittade var att kombinationen av karaktär och kompetens var lättare att hitta i båda länderna. Inte så snälla, men fångade in den kritik som på sociala medier spreds i syfte att misskreditera den som var ansvariga för den svenska och österrikiska pandemihanteringen. 

 

Kapitlet som vi skrivit heter Meme-ing Accountability. Character Assasination of Austrian and Swedish Politicians and Government Agencies during the COVID-19 Pandemic och den som vill läsa mer om boken kan klicka HÄR.