Seminarium om ny bok: EU i svenska medier

Idag var det Mediestudierseminarium med anledning av boken EU i svenska medier där jag fick vara med och presentera forskningsresultat från boken och sedan prata om EU-journalistik i Sverige med de andra panelisterna (Annika Ström Melin, Pia Bernhardson och Göran von Sydow). Samtalen leddes proffsigt som alltid av Mediestudiers föreståndare Ulrika Beck-Friis. 

Min insats handlade som sagt främst om att presentera forskningsdelarna som bygger på en innehållsanalys av de stora nyhetsredaktionernas och ett urval av lokaltidningars bevakning av EU-valen 1995-2019. I boken skriver kollegan Peter M Dahlgren och undertecknad varsitt kapitel om hur rapporteringen av EU-valet sett ut över tid. 

I presentationen sammanfattar jag några slutsatser (se nedan), men mer finns att läsa i rapporten och sedan kan man ju titta på seminariet om det är trevligare att höra det sägas och se vad vi pratade om i diskussionerna.

 

Några slutsatser

- EU-valet får mindre uppmärksamhet i nyheterna är är fortfarnade ett andra rangens val i nyheterna i jämfört med riksdagsvalet

- EU-valet 2019 bröt en nedåtgående trend. Större intresse än på länge

- Större intresse i kvällspressen över tid, mindre i storstadspressen

- Mer tolkande journalistik i EU-valsbevakningen över tid - framförallt i storstadspress 

- EU-valsbevakningen är mer tolkande än rapporteringen av riksdagsvalet

- Uppmärksamhet för partierna är delvis opinionsspeglande, men skandaler, opinionsraketer och enskilda händelser betyder mer för rapporteringen jämfört med riksdagsval

- Att regeringsfrågan inte finns med i valrörelsen förändrar karaktären på bevakningen


Titta på seminariet HÄR

Ladda ner boken HÄR

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc...
Läs mer

Propagandainspektion (vecka 20): De rödgrönas kampanjaffischer

Bild
Som vi pekat på i tidigare inlägg finns det skillnader mellan riksdagsval och val till Europaparlamentet. Men det är ändå meningsfullt att ta upp oppositionspartiernas affischering i EU-valet, eftersom rollen som opposition i hög grad kännetecknar partierna i väljarnas ögon. Samtidig är också självklart att oppositionenens politik även inkluderar synen på EU. Så hur markerar Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna sin position i årets affischer? Klimatet, klimatet, klimatet Miljöpartiet anser att det endast finns en fråga som är viktig i EU-valet, nämligen klimatet. På sina tre affischer presenterar partiet sina kandidater bakom nästan identiska texter: ”Klimatet. Havet. Klimatet.” ”Klimatet. Klimatet. Klimatet.” ”Klimatet. Modet. Klimatet.” De enda övriga ord som får vara med är ”havet”, som spelar en central roll i klimatfrågan, speciellt eftersom det drabbas av temperaturhöjningarna, och ”modet”. Vilket mod det handlar om förklaras inte, men förmodligen syftar man ...
Läs mer

Propagandainspektionen (vecka 23): Dansen kring SD

Bild
Det är bara några dagar kvar av EU-valrörelsen 2024. Förtidsröstningen indikerar ett valdeltagande i nivå med – kanske lite över – valet 2019. Undersökningar visar också att över 70 procent av väljarna säger att de tänker rösta i EU-valet. Ser vi på opinionssiffrorna är den stora frågan om Liberalerna och Kristdemokraterna kravlar sig över 4-procentsspärren. Mitt tips är att de gör det, men allt beror på mobiliseringen. Röstar många kan effekten av hängivna väljare - som ofta gynnar små partier – bli mindre. Men osvuret är bäst. På söndag kväll vet vi (kanske) hur det gått. Inte innan dess. En ny dynamik i EU-valen Många, inklusive propagandainspektörerna, har påpekat att EU-val är andra rangens val. De är inte lika intensiva och intresset är begränsat från såväl partier, medier och väljare. Förra valet kändes lite som ett trendbrott, intensiteten var lite högre och intresset var större, vilket resulterade i att fler väljare än någonsin tidigare gick och röstade i ett svenskt EU-v...
Läs mer