Propagandainspektionen (vecka 31) - Go negative!

Här och var hörs det röster om att kvaliteten på den politiska debatten sjunkit. Inte minst har gamla partiledare höjt ett varningens finger. De menar att debattklimatet blivit hårdare och att allt numera handlar om att formulera slagkraftiga oneliners. Farhågor om offentlighetens förfall är knappast nya och vänds blickarna bakåt i valkampanjhistorien finns det många exempel på hårda tag. Men att höstens valrörelse kommer vara starkt konfliktinriktad är ingen särskilt vild gissning. Att de hårdaste attackerna kommer finnas på sociala medier är också ganska troligt.

Negativa kampanjer

Men hur mycket av valdebatten är fokuserad på konflikter och negativa budskap? Går vi tillbaka till den senaste valrörelsen - EU-valet 2019 - får vi kanske en fingervisning om vad som kommer ske nu när valrörelsen tar fart på allvar. Det ska dock påminnas att EU-val generellt är lite sömnigare och inte lika konfliktorienterade som riksdagsval, så jämförelsen kanske haltar en aning. Men i ett kapitel boken European Electoral Campaign: In the Timeof Populism and Social Media (Novelli, Johansson & Wring) skriver jag tillsammans med professor Christina Holtz-Bacha om negative campaigning i det senaste valet till EU-parlamentet. Vi ser ett antal intressanta drag.

Läs kapitlet HÄR.


Mindre negativitet över tid

I snitt var 14 procent av alla kampanjbudskap runt om i EU negativa, i betydelsen att de attackerade en politiker, parti eller politisk institution. När vi jämför med föregående val (2014) var siffrorna faktiskt lite lägre. Så trots att senaste EU-valet engagerade med ökat valdeltagande var inte budskapen mer negativa. En annan sak som överraskade var de små skillnader som fanns mellan olika kanaler. Sociala medier var inte ens den kampanjkanal där det förekom mest negativa budskap. Förstaplatsen togs istället av politisk tv-reklam.

Men negativitet i budskap skilde sig mellan olika länder. Mest negativ var kampanjen i Storbritannien, där Brexit skapade svallvågor så att nästan vart tredje budskap var någon form av attack. 


Men den svenska kampanjen var en av de mest konfliktfyllda och 26 procent av allt innehåll (affischer, annonser i press/TV och partiernas Facebookinlägg) var negativt. Minst kritik fanns i Luxemburg där endast någon enstaka procent var attackerande budskap. 


Partiskiljande kampanjstil

Amerikansk forskning har visat att Republikanerna varit mer benägna att använda negativa budskap. Frågan vi ställde oss var om det även fanns partiskiljande stilar från ett europeiskt perspektiv. Analyserna visade att ytterkantspartier högerut var mest benägna att använda negativa budskap (under kontroll för andra faktorer). Från ett svenskt perspektiv var också Sverigedemokraterna det parti med störst andel negativa kampanjbudskap (39 procent), men Socialdemokraterna var hack i häl med 38 procent. De övriga svenska partierna låg mellan 15 och 18 procent och med andra ord över EU-snittet. Det bekräftar bilden av en ganska konfliktorienterad svensk EU-kampanj 2019. 

Men de kritiska budskapen riktades åt olika håll. Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokrater formulerade framförallt negativa budskap mot EU och överstatlighet.

 


Centern, Miljöpartiet och Liberalerna attackerade nationalism och högerpopulism. Vänsterpartiet delade denna kritik, men siktade sig också in på lobbyisters makt i Bryssel och EU som en rikemansklubb. 


Socialdemokraterna kritiserade nationalism och populism, men framförallt hamnde Kristdemokraterna i skottgluggen i och med skandalen kring Lars Adaktussons röstningsmönster i abortfrågor, där Socialdemokretarna inte minst på sociala medier kampanjade hårt i slutskedet av valrörelsen (flera andra partier också hängde på!). 


Skillnaden mellan EU-val och ett riksdagsval är att en stor del av kritiken i EU-val riktas mot den politiska institution valet gäller. Det förekommer inte i riksdagsval, om man inte ska räkna in Liberalernas förslag att förstatliga skolan, men det är knappast en negativ kampanj likt den som drevs mot EU:s makt. Istället rör negativa budskap i riksdagsval ofta regeringsfrågan och splittring inom olika regeringsalternativ. Sedan kan ju alltid en skandal förändra attackernas mål och inriktning.

Men att det kommer bli hårda tag från och med nu, inte minst på sociala medier, kan vi vara säkra på. Så håll i hatten, för det kommer att blåsa en del!

Av Bengt Johansson

 


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Propagandainspektionen (vecka 1) - Våra favoritaffischer!

Varför skulle myndigheter inte berätta allt de vet? En liten undersökning med en hypotetisk fråga

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28