tisdag 7 april 2020

Sviter av Corona?

Coronakrisen har åtminstone två stora berättelser. Den ena handlar om bekämpningen av virusets framfart. Den andra rör ekonomiska konsekvenser. Tittar vi tillbaka på två stora samhällskriser i nutid hade de egentligen bara en av dessa. Finanskrisen var en ekonomisk kris, där det i och för sig fanns hälsokonsekvenser. Men mediebilden handlade mest om ekonomi, arbetslöshet och konkurser. Svininfluensan var en strikt hälsokris. Det var kampen mot viruset som gällde. Corona skiljer sig därmed från sina föregångare. Troligen kommer en så här global kris att få ytterligare stora berättelser, men vilka det kommer bli ska jag låta vara osagt. 

Många branscher har det tufft i en pausad ekonomi. Det är väl bara mataffärer, apotek och byggmarknader som är vinnare. Alla andra försöker vänta ut krisen så gott det går. I svallvågorna av finanskrisen skrev jag 2009 den här krönikan om mediernas kris. Inser att så här drygt 10 år efteråt finns det fortfarande en hel del papper kvar. Men krisen för mediebranschen står för dörren igen.


 Vem överger pappret först?

Nu märks den ekonomiska krisen på allvar. Varslen duggar tätt, bolagens vinster har störtdykt och krispaket sjösätts av regeringar runt om i världen. Kriser förändrar.

I vissa fall rasar hela system samman, och ur askan reser sig något nytt. Men oftare ger kriser den där extra lilla knuffen över kanten och något som varit på gång sedan länge förändras lite snabbare. Jag tror att vi snart kommer att se en sådan kriseffekt inom medievärlden här hemma i Sverige. Nu ligger nämligen pappret illa till.

I Sverige väntar vi ännu på signaler från mediebranschen om vilka effekter lågkonjunkturen får. Men vänder vi oss västerut – till USA – finns det flera tydliga tecken på att krisen för dagspressen har satt in på allvar.

Martin Jönsson, gästprofessor i journalistik vid Göteborgs universitet, skrev före jul om att den anrika dagstidningen Christian Science Monitor väljer att försöka klara krisen genom att slopa dagsutgivningen på papper. Istället är det ett veckomagasin i papper och nyheter på nätet som gäller. Liknande drag har gjorts av mindre tidningar för att försöka överleva i bistrare tider. Kriser är givetvis inget nytt i tidningsbranschen, men vad som är nytt, är att det finns ett alternativ till andra rationaliseringsåtgärder som inte fanns tidigare. I krisen i mitten av 1990-talet fanns det knappt några tidningar på internet. Aftonbladet var tidigt ute 1994, men resten av dagspressen var ganska försiktig med webbpublicering vid den tidpunkten.

I efterdyningarna av IT-bubblan hade visserligen många tidningar börjat publicera på nätet, men eftersom de allra flesta inte hade bredband hemma var enbart nätpublicering inget riktigt alternativ. Man hade tappat massor av läsare om man satsat allt krut på nätet.

Situationen 2009 är en helt annan. Webbjournalistik är inget märkligt, utan en naturlig del av det redaktionella arbetet. Studier på nyhetsredaktioner visar att arbetet med papperstidningen och webben blir allt mer integrerat, och det är inte längre självklart att papperstidningen går före i prioriteringar. Eftersom internet som reklamkanal dessutom får ett allt större fäste är inte heller annonsargumentet självklart till papperstidningens fördel. Ser vi på läsarna har idag nästan 70 procent av alla vuxna svenskar bredband i hemmet, vilket gör att de allra flesta läsarna kan läsa tidningen på datorn som idag allt oftare är bärbar och står på köksbordet uppkopplad via trådlöst nätverk. Visserligen har jag personligen svårt att tänka mig att bara läsa tidningen på skärmen, men alla är inte som jag. Den kommande mediegenerationen har dessutom inte heller samma konservativa bild av att en riktig tidning är en papperstidning. För dem är det lika naturligt att hitta information om omvärlden på nätet som på papper. 

Om tidningar i ekonomisk kris då funderar på att kanske välja bort pappersutgivningen en eller några dagar i veckan är fullt begripligt. Pengar kan sparas utan att man behöver förlora vare sig läsare eller annonsörer. Frågan är när vi får se den första svenska dagstidningen som väljer bort pappret och om någon frivilligt väljer bort pappret eller om omvändelsen kommer att ske under galgen. I så fall blir satsningen på nätet snarast en defensiv strategi. 

Men kanske någon i detta läge också vågar vara först med en helhjärtad nätsatsning. Risker är ju som alltid också möjligheter. Den tidning som är först med att bygga ett koncept där nät och papper förstärker varandra och inte är två separata universum kommer att ha vunnit mycket. Jag tror att sådana diskussioner förs på många redaktionsmöten runt om i landet, och före årets slut får vi nog se vilken svensk dagstidning som blev först med att överge pappret.

Publicerad i Borås Tidning 2009-02-08

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar