Alla kriser har faser - men vilka är det?

Krisforskare gillar att dela in kriser i olika faser. Alla är överens om att ett krisen inte ser likadan ut under hela krisen och frågan är bara vilka distinkta delar som går att urskilja. Den enklaste är att bara skilja mellan pre-crisis, crisis och post-crisis. Den används en hel del, men det finns också mycket mer finfördelade indelningar. En som används mycket är WHOs indelning av krisfaser där de första tre är någon sorts pre-crisis fas, 4-6 är med den akuta fasen och de två sista handlar om post-krisfasen.

När det gäller kriskommunikation och krishantering kopplar man dessa modeller till vad man kommunicerar och gör för att hantera krisen. En av de mest spridda är de sk CERC-modellen där kommunikationen står i fokus. Den används av amerikanska CDC (Centers for Disease Controls and Prevention). CERC står för Crisis and Emergency Risk Communication och laborerar med ungefär samma indelningar.

I fasen före krisen handlar kommunikation om att planera inför det som komma skall, att testa de verktyg man har och bygga upp system. I den initiala fasen ska man kommuncera enkla budskap och recommendationer och bygga förtroende. Den mer akuta fasen kallas för maintenace, där man ska hålla fast vid budskapen, men ge mer information och bakgrund samt stärka de som är drabbade. När krisen går in i en postpeakfas handlar det om att börja förbereda allmänheten för kommande kriser, men också att få stöd för det saker man gjort som fungerat. När pandemin är över tar den formella utvärderingen vid och man samlar ihop erfarenheter - både positiva och negativa för att återgå till ett normalläge.

 
Det finns många fler indelningar, både av krisfaser och krishantering. En del som arbetar med krishantering pratar om sex faser och då från ett organisationsperspektiv : 1) varning, 2) riskbedömning, 3) respons, 4) krishantering, 5) lösning och 6) återhämtning.

Vill man läsa mer går det bra att klicka här:

WHO
CERC