Docenten och rörmokaren

Docent X hade fått till uppgift att hålla tal på en festlighet, där två närstående institutioner deltog. Flera andra höll också tal men docent Xs tal var det bästa, det många minns efteråt. Kanske för att det sa något om akdemiker och deras (lite självironiska) självbild. 


Docenten och rörmokaren

Talet inleddes med att docenten berättade om grannsämjan i kvarteret där han bodde, att alla kom så väldigt bra överens. Om det behövdes brukade de också hjälpa varandra. Något behövde kanske lånas, en tjänst behövde utföras. Grannarna kom alltid till varandras hjälp. Balansen i den lokala bytesekonomin upprätthölls genom att grannarna bytte tjänster och gentjänster. Som ett talande exempel på grannsämjan berättade docenten om hans granne rörmokaren, som utan att knota kom och hjälpte docenten med olika VVS-problem, som ett stopp i avloppet eller vad det nu kunde vara. Som tack för den utförda tjänsten fick römokaren i gengäld en "skarp dinstinktion" av statsvetardocenten. Vad kan bättre uttrycka grannsämjans utbyte av tjänster och gentjänster?


Vad är vi bra för - egentligen?

Anekdoten åskådliggör något som jag tror att många akademiker upplever (de som botar cancer undantagna). Är vi till någon stor nytta för mänskligheten - egentligen?  En annan kollega sa en gång lite lakoniskt att "staten låter väl oss hållas, så att vi inte orsakar någon större skada i samhället". Denna nedvärderande syn på det egna värvet kan givetvis bemötas med motargument. Mycket forskning används i samhället och även den forskning som inte direkt går att applicera i praktisk verksamhet tjänar sitt syfte genom att utöka kunskapen om hur världen ser ut och fungerar.


Vad är ett arbete?

Under den tid jag befunnit mig i akademin har spänningen mellan "nytta" och "onytta" alltid funnits. Jag har studerat religionsvetenskap, ekonomi, statskunskap och medie- och kommunikationsvetenskap sedan 1980-talet och givetvis kan inte allt "nyttiggöras". Men det betyder ju inte att allt är värdelöst. Människan lever ju inte av "bröd allena" och flera gånger har jag märkt att många saker jag gjort och skrivit fått vingar. Inte minst då före detta studenter kommit fram och berättat att det de lärde sig på min kurs för många år sedan hjälpt dem i sitt yrkesliv. Så det är faktiskt ganska viktigt med distinktioner!



Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc
Läs mer

Propagandainspektion (vecka 20): De rödgrönas kampanjaffischer

Bild
Som vi pekat på i tidigare inlägg finns det skillnader mellan riksdagsval och val till Europaparlamentet. Men det är ändå meningsfullt att ta upp oppositionspartiernas affischering i EU-valet, eftersom rollen som opposition i hög grad kännetecknar partierna i väljarnas ögon. Samtidig är också självklart att oppositionenens politik även inkluderar synen på EU. Så hur markerar Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna sin position i årets affischer? Klimatet, klimatet, klimatet Miljöpartiet anser att det endast finns en fråga som är viktig i EU-valet, nämligen klimatet. På sina tre affischer presenterar partiet sina kandidater bakom nästan identiska texter: ”Klimatet. Havet. Klimatet.” ”Klimatet. Klimatet. Klimatet.” ”Klimatet. Modet. Klimatet.” De enda övriga ord som får vara med är ”havet”, som spelar en central roll i klimatfrågan, speciellt eftersom det drabbas av temperaturhöjningarna, och ”modet”. Vilket mod det handlar om förklaras inte, men förmodligen syftar man
Läs mer

Propagandainspektionen (vecka 23): Dansen kring SD

Bild
Det är bara några dagar kvar av EU-valrörelsen 2024. Förtidsröstningen indikerar ett valdeltagande i nivå med – kanske lite över – valet 2019. Undersökningar visar också att över 70 procent av väljarna säger att de tänker rösta i EU-valet. Ser vi på opinionssiffrorna är den stora frågan om Liberalerna och Kristdemokraterna kravlar sig över 4-procentsspärren. Mitt tips är att de gör det, men allt beror på mobiliseringen. Röstar många kan effekten av hängivna väljare - som ofta gynnar små partier – bli mindre. Men osvuret är bäst. På söndag kväll vet vi (kanske) hur det gått. Inte innan dess. En ny dynamik i EU-valen Många, inklusive propagandainspektörerna, har påpekat att EU-val är andra rangens val. De är inte lika intensiva och intresset är begränsat från såväl partier, medier och väljare. Förra valet kändes lite som ett trendbrott, intensiteten var lite högre och intresset var större, vilket resulterade i att fler väljare än någonsin tidigare gick och röstade i ett svenskt EU-v
Läs mer