Är valnyheterna annorlunda på nätet?

När Medievalsundersökningarna startade 1979 var det givetvis nyheter på papper och via etermedier som gällde. Vi visste ju knappt ens vad en dator var på den tiden och mobiltelefoner och internet fanns bara i fantasin, om ens där. Men även om medielandskapet har förändrats sedan dess har Medievalsundersökningarna hållit fast vid de traditionella plattformarna, framförallt för att kunna jämföra resultaten över tid.

Men ni undersöker ju bara papperstidningen!

När Jesper Strömbäck och jag är ute och pratar om resultaten från våra studier om svenska mediers valbevakning händer det inte allt för sällan att någon (oftast de som kommit lite sämre ut) viftar bort slutsatserna med argumentet att vi inte tittar på onlinenyheterna. Vi brukar då hänvisa till en studie av Marina Ghersetti från 2011 som jämförde valnyheter online och offline. Hennes slutsats var att mediebilden var ganska lik, oavsett plattform, även om det fanns mer nyheter på nätet.

Valnyheter online och offline 2022

Tillsammans med Mediestudier bestämde vi att ta tjuren vid hornen i valet 2022 och se om det låg någonting i kritiken, att mediebilden av valet kanske skiljer sig åt beroende på var väljarna möter nyheterna. Sagt och gjort. Kalle Färm (som är vår eminente professionelle kodare av nyheter) analyserade de två sista valveckornas valnyheter på nät och papper/etermedievågor. Rapporten som släpps idag innehåller många tabeller där vi på olika sätt försöker analysera hur valnyheter online och offline eventuellt skiljer sig åt.

Jag var lite nervös

Sanningen är att jag var lite nervös när jag satte mig med datamängden. Tänk om det visar sig att mediebilden av valet är väsensskild beroende på plattform! Vad gör vi då? Hur ska vi kunna jämföra bakåt? Vad står våra siffor egentligen för? Men när siffrorna trillade in gick pulsen ner. Likheten var slående. Visst fanns det mycket mer nyheter online än offline (ca tre gångar så mycket), men mediebilden av valet skilde sig inte särskilt mellan nät och papper/etermedievågor. Visst fanns det en del skillnader för olika medier när man gräver på djupet, men vår slutsats är tydlig: mediebilden av valet är likadan oavsett plattform.

Podd och rapport

Idag släpps rapporten och Jesper och jag är med i Mediestudiers podd och berättar om resultaten . Mycket nöje! Nu är det "bara" en rapport kvar att skriva om valet 2022 innan det är dags att ta sig an EU-valet 2024. Mycket val blir det!

Lyssna på Mediestudiers podd HÄR.

Läs den nya rapporten HÄR.


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc
Läs mer

Propagandainspektion (vecka 20): De rödgrönas kampanjaffischer

Bild
Som vi pekat på i tidigare inlägg finns det skillnader mellan riksdagsval och val till Europaparlamentet. Men det är ändå meningsfullt att ta upp oppositionspartiernas affischering i EU-valet, eftersom rollen som opposition i hög grad kännetecknar partierna i väljarnas ögon. Samtidig är också självklart att oppositionenens politik även inkluderar synen på EU. Så hur markerar Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna sin position i årets affischer? Klimatet, klimatet, klimatet Miljöpartiet anser att det endast finns en fråga som är viktig i EU-valet, nämligen klimatet. På sina tre affischer presenterar partiet sina kandidater bakom nästan identiska texter: ”Klimatet. Havet. Klimatet.” ”Klimatet. Klimatet. Klimatet.” ”Klimatet. Modet. Klimatet.” De enda övriga ord som får vara med är ”havet”, som spelar en central roll i klimatfrågan, speciellt eftersom det drabbas av temperaturhöjningarna, och ”modet”. Vilket mod det handlar om förklaras inte, men förmodligen syftar man
Läs mer

Propagandainspektionen (vecka 23): Dansen kring SD

Bild
Det är bara några dagar kvar av EU-valrörelsen 2024. Förtidsröstningen indikerar ett valdeltagande i nivå med – kanske lite över – valet 2019. Undersökningar visar också att över 70 procent av väljarna säger att de tänker rösta i EU-valet. Ser vi på opinionssiffrorna är den stora frågan om Liberalerna och Kristdemokraterna kravlar sig över 4-procentsspärren. Mitt tips är att de gör det, men allt beror på mobiliseringen. Röstar många kan effekten av hängivna väljare - som ofta gynnar små partier – bli mindre. Men osvuret är bäst. På söndag kväll vet vi (kanske) hur det gått. Inte innan dess. En ny dynamik i EU-valen Många, inklusive propagandainspektörerna, har påpekat att EU-val är andra rangens val. De är inte lika intensiva och intresset är begränsat från såväl partier, medier och väljare. Förra valet kändes lite som ett trendbrott, intensiteten var lite högre och intresset var större, vilket resulterade i att fler väljare än någonsin tidigare gick och röstade i ett svenskt EU-v
Läs mer