Valfusk i Sverige? Ny artikel i Statsvetenskaplig tidskrift

En demokrati bygger på fria och rättvisa val. Valet ska ha föregåtts av fri opinionsbildning, alla medborgare ska kunna rösta och själva röstförfarandet ska gå rätt till. Valfusk är med andra ord ett direkt hot mot demokratins själva fundament. Ändå ser vi hur låtsasdemokratier följer demokratiska proceduer med val och valrörelser, men där varken opinionsbildningen är fri och rösterna är redan räknade innan de ens hamnat i valurnorna. Valet är bara på låtsas. 

I andra länder är kanske inte valet så rigoröst riggat, men oegentligheter sker för att påverka valrresultatet i en viss riktning. I Sverige har vi inga sådana problem. Visst finns det incidenter. Noga räknat rapporterades 123 sådana under valrörelsen 2022, men inga av dem ansågs kunna ha påverkat valresultatet eller stört valprocessen. Den svenska valprocessen är säker och ännu säkrare sedan förändringar av utplacering av röstsedlar genomfördes i och med förra årets val. 

 

Det stulna valet?

Ändå fördes det fram åsikter före valrörelsen 2022 om att valet skulle kunna avgöras av valfusk. Sverigedemokraternas Rickard Jomshof hävdade att oärliga valarbetare kunde påverka valresultatet och att det var ett allmänt förekommande problem. Med andra ord verkade det som att Jomshof ville plantera ett narrativ om "det stulna valet", precis som Donald Trump och andra populistiska politiker gjort runt omkring i världen. 

Men hur är det egentligen med svenskarnas syn på valfusk? Tror det att det går rätt till eller finns det en misstro mot valprocessen? För att ta reda på det gjorde vi (Nora Theorin, Sofia Johansson, Jesper Strömbäck, Henrik Oscarsson och undertecknad) en undersökning som publicerades i ett temanummer om valet i Statsvetenskaplig Tidskrift alldeles nyss. 


Röstsedlar och rösträkning

Före, under och efter valrörelsen 2022 ställdes ett antal frågor i den sk Kampanjpanelen vid SOM-institutet som handlade om valfusk, eller mer precist konspiratoriska påståenden om valet. Konkret frågade vi om man trodde att det var vanligt med oegentligheter när valsedlarna placeras ut i vallokalerna eller när rösterna räknades. Med andra ord inte några "misstag" utan "oegentligheter" och att de var "vanliga". Skalan gick från "instämmer inte alls" till "instämmer helt".

 
Avvisade konspirationer - men inte hos alla

En stor majoritet lutade åt att det varken förekom fusk med valsedlar eller rösträkning, även om mellan 10-20 procent lutade åt att det var "vanligt". Stödet för konspiratoriska påståendet om röstsedlarna var mer förekommande än för rösträknadet. Den här minoriteten hade vissa karaktärsdrag, eller som vi skriver i artikeln: 

"de är yngre, har oftare bara gymnasieutbildning, använder högeralternativa medier i större utsträckning än exempelvis public service, och lutar ideologiskt åt höger med partisympatier för Kristdemokraterna, Moderaterna och framför allt Sverigedemokraterna. Dessutom har de en starkare konspiratorisk mentalitet. Med andra ord, de har en högre generell benägenhet att tro att världen styrs av konspirationer."

Läs mer i artikeln HÄR.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc...
Läs mer

Propagandainspektion (vecka 20): De rödgrönas kampanjaffischer

Bild
Som vi pekat på i tidigare inlägg finns det skillnader mellan riksdagsval och val till Europaparlamentet. Men det är ändå meningsfullt att ta upp oppositionspartiernas affischering i EU-valet, eftersom rollen som opposition i hög grad kännetecknar partierna i väljarnas ögon. Samtidig är också självklart att oppositionenens politik även inkluderar synen på EU. Så hur markerar Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna sin position i årets affischer? Klimatet, klimatet, klimatet Miljöpartiet anser att det endast finns en fråga som är viktig i EU-valet, nämligen klimatet. På sina tre affischer presenterar partiet sina kandidater bakom nästan identiska texter: ”Klimatet. Havet. Klimatet.” ”Klimatet. Klimatet. Klimatet.” ”Klimatet. Modet. Klimatet.” De enda övriga ord som får vara med är ”havet”, som spelar en central roll i klimatfrågan, speciellt eftersom det drabbas av temperaturhöjningarna, och ”modet”. Vilket mod det handlar om förklaras inte, men förmodligen syftar man ...
Läs mer

Propagandainspektionen (vecka 23): Dansen kring SD

Bild
Det är bara några dagar kvar av EU-valrörelsen 2024. Förtidsröstningen indikerar ett valdeltagande i nivå med – kanske lite över – valet 2019. Undersökningar visar också att över 70 procent av väljarna säger att de tänker rösta i EU-valet. Ser vi på opinionssiffrorna är den stora frågan om Liberalerna och Kristdemokraterna kravlar sig över 4-procentsspärren. Mitt tips är att de gör det, men allt beror på mobiliseringen. Röstar många kan effekten av hängivna väljare - som ofta gynnar små partier – bli mindre. Men osvuret är bäst. På söndag kväll vet vi (kanske) hur det gått. Inte innan dess. En ny dynamik i EU-valen Många, inklusive propagandainspektörerna, har påpekat att EU-val är andra rangens val. De är inte lika intensiva och intresset är begränsat från såväl partier, medier och väljare. Förra valet kändes lite som ett trendbrott, intensiteten var lite högre och intresset var större, vilket resulterade i att fler väljare än någonsin tidigare gick och röstade i ett svenskt EU-v...
Läs mer