Informationssökningsrepertoarer och dess beständighet - ny vetenskaplig artikel

En helt avgörande faktor för framgångsrik kriskommunikation är att förstå människors vardag och inte minst deras medievardag. Mina kollegor och jag har under de senaste åren försökt begripa oss på hur människors strategier för att söka information under en kris fungerar. Vart vänder man sig? Vilka källor litar man på och inte minst hur kombinerar människor olika informationskällor under en kris. 

 

Informationssökningsrepertoarer

Tillsammans med mina kollegor Sofia Johansson (försteförfattare) och Johannes Johansson har vi (the three Johanssons) undersökt hur människor kombinerar olika informationskällor under en kris (så kallade repertoarer). Dessa repertoarer, som används för att söka information om krisen – i vårt fall COVID-19 –, består av traditionella nyheter, utländska nyheter, alternativa nyhetskanaler, sociala medier, myndigheters webbplatser och kontakter med släkt, vänner och bekanta. Forskningen som tittat på repertoarer tidigare har utgått från att dessa är ganska stabila, att de inte förändras. 

 

Föränderliga repertoarer

Men våra analyser visar tvärtom att de är dynamiska. För det första finns det lite olika repertoarer. En del använder det mesta som finns att tillgå, så kallade ”pluralister” och ”news junkies”, där de senare mest skiljer ut sig i att de uppdaterar sig många gånger om dagen. Andra är mer selektiva och koncentrerar sina försök att informera sig till olika kanaler.  ”Traditionalister” är som namnet låter en grupp som mest letar information på svenska nyhetsmedier. Sedan finns det de som inte letar särskilt mycket information överhuvudtaget, så kallade ”minimalister”.


Krisens allvar avgör

Poängen är att repertoarerna förändras beroende på hur allvarlig krisen är, vilket i vårt fall är knutet till olika infektionsvågor under pandemin. När smittspridningen var stor och dödstalen var höga breddade många sina repertoarer för att sedan smalna av dem när smittvågorna avtog. Dessutom visade det sig att traditionella bakgrundsfaktorer, såsom ålder, kön och utbildning, inte hängde ihop med hur repertoarer breddades. 

 

Take aways

Vad betyder då det här? En viktig lärdom är att människor inte beter sig som de brukar när informationsbehovet är som störst. Därmed kan vi inte riktigt använda den kunskap vi samlat in om hur människor använder medier och andra informationskanaler när det inte är kris. Vi beter oss (till viss del) annorlunda under kriser).


Aritkeln i sin helhet

För den som vill läsa artikeln finns den som open acess publicerad i tidskriften Mass Communication and Society.

Sofia Johansson, Bengt Johansson & Johannes Johansson (2023) The Dynamics of Information-Seeking Repertoires: A Cross-Sectional Latent Class Analysis of Information-Seeking During the COVID-19 Pandemic, Mass Communication and Society, DOI: 10.1080/15205436.2023.2258863

 

 

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc...
Läs mer

Propagandainspektion (vecka 20): De rödgrönas kampanjaffischer

Bild
Som vi pekat på i tidigare inlägg finns det skillnader mellan riksdagsval och val till Europaparlamentet. Men det är ändå meningsfullt att ta upp oppositionspartiernas affischering i EU-valet, eftersom rollen som opposition i hög grad kännetecknar partierna i väljarnas ögon. Samtidig är också självklart att oppositionenens politik även inkluderar synen på EU. Så hur markerar Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna sin position i årets affischer? Klimatet, klimatet, klimatet Miljöpartiet anser att det endast finns en fråga som är viktig i EU-valet, nämligen klimatet. På sina tre affischer presenterar partiet sina kandidater bakom nästan identiska texter: ”Klimatet. Havet. Klimatet.” ”Klimatet. Klimatet. Klimatet.” ”Klimatet. Modet. Klimatet.” De enda övriga ord som får vara med är ”havet”, som spelar en central roll i klimatfrågan, speciellt eftersom det drabbas av temperaturhöjningarna, och ”modet”. Vilket mod det handlar om förklaras inte, men förmodligen syftar man ...
Läs mer

Propagandainspektionen (vecka 23): Dansen kring SD

Bild
Det är bara några dagar kvar av EU-valrörelsen 2024. Förtidsröstningen indikerar ett valdeltagande i nivå med – kanske lite över – valet 2019. Undersökningar visar också att över 70 procent av väljarna säger att de tänker rösta i EU-valet. Ser vi på opinionssiffrorna är den stora frågan om Liberalerna och Kristdemokraterna kravlar sig över 4-procentsspärren. Mitt tips är att de gör det, men allt beror på mobiliseringen. Röstar många kan effekten av hängivna väljare - som ofta gynnar små partier – bli mindre. Men osvuret är bäst. På söndag kväll vet vi (kanske) hur det gått. Inte innan dess. En ny dynamik i EU-valen Många, inklusive propagandainspektörerna, har påpekat att EU-val är andra rangens val. De är inte lika intensiva och intresset är begränsat från såväl partier, medier och väljare. Förra valet kändes lite som ett trendbrott, intensiteten var lite högre och intresset var större, vilket resulterade i att fler väljare än någonsin tidigare gick och röstade i ett svenskt EU-v...
Läs mer