En akademisk kvart flyttar man inte hur som helst

Docent X hade för första gången fått hedersuppdraget att vara ordförande på en disputation. Som vanligt skulle högtiden gå av stapeln på eftermiddagen och docenten hade förberett sig väl. Manus var utskrivet och alla verkade vara på plats i god tid. Eller rättare sagt, nästan alla. Doktorandens handledare – professor X - fanns inte i lokalen trots tidpunkten närmade sig då disputationsakten skulle börja. Bara 10 minuter kvar till klockan slår 13 och ingen handledare i sikte.



Docent möter professor

Som tur var skulle disputationen ske i en lärosal bara ett stenkast från handledarens kontor. Så docenten finner sig snabbt och springer nerför trapporna, flyger över gården och ramlar uppför trapporna för att se om handledaren är kvar på kontoret. Mycket riktigt. Där sitter professorn i godan ro och verkar inte alls ha någon brådska. Docenten – som nu är lite stressad – säger, ”professor X, kommer du? Vi börjar ju snart!”. ”Vadå?”, säger professorn, lite barskt. ”Vi börjar ju kvart över ett”? ”Nej”, svarar docenten. ”Jag skrev ju i kallelsen att disputationen börjar 13.00, inte kvart över”. Professorn tittar om möjligt ännu barskare på docenten och säger. ”Det spelar ingen roll vad du skriver, disputationer börjar kvart över”. Docenten lommar tillbaka till lokalen och meddelar att akten är framskjutet en stund och att själva disputationen startar kvart över inte 13.00. En akademisk kvart flyttar man inte hur som helst.


Historien bakom en akademisk kvart

Den akademiska kvarten har långa anor. Jag har hört lite olika historier om dess ursprung och den jag gillar bäst är att den uppstod i Lund (eller om det var Uppsala) på den tiden då studenter inte hade egen klocka utan gick efter kyrkklockan. Eftersom det tog en stund att ta sig från studentrummet till lärosalen började föreläsningarna kvart över så att studenterna kunde göra sig i ordning och gå hemifrån och anlända en kvart efter hel timme till föreläsningssalen. 


Förvirring och motstånd

Den akademiska kvarten är svår att bryta och vi har fortfarande återkommande förvirring om möten börjar ”kvart över” eller ”prick”. I kallelser är kodordet som följer: står det 14 betyder det 14.15, men om det står 14.00 är det hel timma. Men ibland glöms det av, ibland har nya medarbetare inte förstått koden och ibland tolkar vi informationen på olika sätt. Förvirring råder men jag gillar ändå den akademiska kvarten. Den är som en protest mot alltför stora förändringar. För även om samhället snurrar fortare och fortare har vi kvar vår akademiska kvart – ett litet institutionellt motstånd.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc...
Läs mer

Propagandainspektion (vecka 20): De rödgrönas kampanjaffischer

Bild
Som vi pekat på i tidigare inlägg finns det skillnader mellan riksdagsval och val till Europaparlamentet. Men det är ändå meningsfullt att ta upp oppositionspartiernas affischering i EU-valet, eftersom rollen som opposition i hög grad kännetecknar partierna i väljarnas ögon. Samtidig är också självklart att oppositionenens politik även inkluderar synen på EU. Så hur markerar Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna sin position i årets affischer? Klimatet, klimatet, klimatet Miljöpartiet anser att det endast finns en fråga som är viktig i EU-valet, nämligen klimatet. På sina tre affischer presenterar partiet sina kandidater bakom nästan identiska texter: ”Klimatet. Havet. Klimatet.” ”Klimatet. Klimatet. Klimatet.” ”Klimatet. Modet. Klimatet.” De enda övriga ord som får vara med är ”havet”, som spelar en central roll i klimatfrågan, speciellt eftersom det drabbas av temperaturhöjningarna, och ”modet”. Vilket mod det handlar om förklaras inte, men förmodligen syftar man ...
Läs mer

Propagandainspektionen (vecka 23): Dansen kring SD

Bild
Det är bara några dagar kvar av EU-valrörelsen 2024. Förtidsröstningen indikerar ett valdeltagande i nivå med – kanske lite över – valet 2019. Undersökningar visar också att över 70 procent av väljarna säger att de tänker rösta i EU-valet. Ser vi på opinionssiffrorna är den stora frågan om Liberalerna och Kristdemokraterna kravlar sig över 4-procentsspärren. Mitt tips är att de gör det, men allt beror på mobiliseringen. Röstar många kan effekten av hängivna väljare - som ofta gynnar små partier – bli mindre. Men osvuret är bäst. På söndag kväll vet vi (kanske) hur det gått. Inte innan dess. En ny dynamik i EU-valen Många, inklusive propagandainspektörerna, har påpekat att EU-val är andra rangens val. De är inte lika intensiva och intresset är begränsat från såväl partier, medier och väljare. Förra valet kändes lite som ett trendbrott, intensiteten var lite högre och intresset var större, vilket resulterade i att fler väljare än någonsin tidigare gick och röstade i ett svenskt EU-v...
Läs mer