Deadline är bara nåt man säger!

Det var fredag eftermiddag, ganska sent och projektassistenterna var stressade. Arbetet att samla in och kategorisera den stora mängden forskningsmaterial hade gått trögare än beräknat och deadline närmade sig obehagligt snabbt. Vid lunchmötet inser de att uppdraget har misslyckats och beslutar - med viss tvekan - att gå till projektledaren, professor Y, och berätta de dåliga nyheterna.



Deadline är bara nåt man säger

Lite nedslagna och kanske också lite nervösa knackar de på professorns rum. "Kom in", hör de professor Y:s röst säga och in i rummet stegar de två och för fram sitt ärende. 

- "Professor Y" (egentligen sa de bara "Y" i linje med den svenska avslappande attityden till titlar), "vi är inte klara".

- "Vadå?", säger professorn med en helt oförstående min

 - "Det är ju deadline på måndag, och vi har inte hunnit klart", förklarar assistenterna.  

- "Deadline?", säger professorn med ett förvånat ansiktsuttryck. "Det är ju bara nåt man säger". Sedan trycker han till med: "Dom ska vara glada att dom får något överhuvudtaget!".

Projektassistenterna, som inte är lika bevandrade i akademins funktionssätt, går lite lättade, men också förundrade tillbaka till projektrummet och tar helg. Deadline är ju tydligen inte deadline, så arbetet med att slutföra projektet får vänta till måndag.

En annan tid?

Anekdoten ovan skedde för ganska många år sedan, till och med några år in på det gamla århundradet. Numera är min bild att deadline faktiskt oftast är deadline på riktigt - även i akademin. Det är inte något "man bara säger". Digitaliseringen har gjort sitt till, där datorsystem sätter en stenhård gräns och försenade projektansökningar eller anmälningar till konferenser går inte längre att skylla på saktfärdig post eller andra förmildrande omständigheter. Men det finns ändå en gradskillnad jämfört med hur det ser ut där ute, i den så kallade verkligheten.  

Där ute verkar deadline fungera som ett absolut begrepp. Är det försent är det försent. I forskarvärlden är det mer öppet. Kanske inte "bara något man säger", men ändå lite beroende på perspektiv, allt som oftast föremål för förhandling. Inte konstigt att utomstående ibland blir lite förvirrade.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc
Läs mer

Propagandainspektion (vecka 20): De rödgrönas kampanjaffischer

Bild
Som vi pekat på i tidigare inlägg finns det skillnader mellan riksdagsval och val till Europaparlamentet. Men det är ändå meningsfullt att ta upp oppositionspartiernas affischering i EU-valet, eftersom rollen som opposition i hög grad kännetecknar partierna i väljarnas ögon. Samtidig är också självklart att oppositionenens politik även inkluderar synen på EU. Så hur markerar Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna sin position i årets affischer? Klimatet, klimatet, klimatet Miljöpartiet anser att det endast finns en fråga som är viktig i EU-valet, nämligen klimatet. På sina tre affischer presenterar partiet sina kandidater bakom nästan identiska texter: ”Klimatet. Havet. Klimatet.” ”Klimatet. Klimatet. Klimatet.” ”Klimatet. Modet. Klimatet.” De enda övriga ord som får vara med är ”havet”, som spelar en central roll i klimatfrågan, speciellt eftersom det drabbas av temperaturhöjningarna, och ”modet”. Vilket mod det handlar om förklaras inte, men förmodligen syftar man
Läs mer

Propagandainspektionen (vecka 23): Dansen kring SD

Bild
Det är bara några dagar kvar av EU-valrörelsen 2024. Förtidsröstningen indikerar ett valdeltagande i nivå med – kanske lite över – valet 2019. Undersökningar visar också att över 70 procent av väljarna säger att de tänker rösta i EU-valet. Ser vi på opinionssiffrorna är den stora frågan om Liberalerna och Kristdemokraterna kravlar sig över 4-procentsspärren. Mitt tips är att de gör det, men allt beror på mobiliseringen. Röstar många kan effekten av hängivna väljare - som ofta gynnar små partier – bli mindre. Men osvuret är bäst. På söndag kväll vet vi (kanske) hur det gått. Inte innan dess. En ny dynamik i EU-valen Många, inklusive propagandainspektörerna, har påpekat att EU-val är andra rangens val. De är inte lika intensiva och intresset är begränsat från såväl partier, medier och väljare. Förra valet kändes lite som ett trendbrott, intensiteten var lite högre och intresset var större, vilket resulterade i att fler väljare än någonsin tidigare gick och röstade i ett svenskt EU-v
Läs mer