torsdag 17 juni 2021

När krispatriotismen sjunker undan

Rallyeffekter är ett ord som jag aldrig sett utanför akademiska kretsar före pandemin. Men i takt med att stödet för Socialdemokraterna och Folkhälsomyndigheten steg som en raket i mätningarna blev fenomenet nästan allmängods våren 2020. Rallyeffekter är förresten en konstig anglicism, för det handlar ju inte om välkända rallyprofiler som Björn Waldegård, Per Eklund och Stig Blomqvist utan om snabba opinionsraketer. Jag använder ofta "Att samlas kring flaggan" istället, men då och då slinker ändå ordet "rallyeffekter" igenom. Ett svenskt ord behövs och den som har ett bra förslag får gärna ge ett förslag. Kanske kan man kalla det för "krispatriotism".

Egentligen heter det "rally-around-the-flag" och är ett välkänt opinionsfenomen inom forskningen. Till en början användes uttrycket för att förstå kraftigt ökat opinionsstöd för amerikanska presidenter i början av utrikeskonflikter eller krig. Befolkningen samlas mot en yttre fiende och stödjer sin ledare. Men över tid har samma fenomen hittats vid terrorattacker och nu också i många länder under pandemin. I en artikel har vi visat att det inte bara gällde för det ledande regeringspartiet (Socialdemokraterna) och Folkhälsomyndigheten utan också för myndighetssfären generellt (LÄS artikeln HÄR). 

I en ny studie har jag tillsammans med kollegorna David Hopmann och Adam Shehata studerat hur krispatriotismen avtar och vilka faktorer som driver denna nedgång. Krispatriotismens karaktär är att den ofta just innebär en snabb uppgång som sedan följs av en snabb nedgång. Vår fråga var vad som gör att stödet faller. Handlar det om hur människor upplever att landet och ledarna klarat av krisen? Det vill säga en utvärdering av krishanteringen. Eller är det så enkelt att när den första patriotiska entusiasmen lagt sig så gör sig underliggande politiska/ideologiska uppfattningar gällande igen. Kort sagt: när krismedvetandet sjunker undan blir det ”business as usual” och då utvärderas inte längre regeringen utifrån krishantering utan människors ideologiska inställning. 

Genom att jämföra tre vågor (april/maj, juni/ och augusti/september 2020 av Corona-panelen som Adam Shehata landsatt inom sitt VARME-projekt) kunde vi undersöka vilken av dessa hypoteser som bäst förklarar varför samlingen kring flaggan avtar. Vad visade då resultaten? Faktum är att båda hypoteserna får stöd. Sjunkande stöd för regeringen var både kopplat till hur krisen hanterats och till politisk ideologi. Men de olika faktorerna betyder mest vid olika tidpunkter. När kritiken mot regeringens hantering av krisen började bli tydlig i början av juni 2020 spelade krishanteringen större roll för hur regeringen utvärderades. När sedan smittotalen var som lägst - före den andra och tredje vågen som vi då inte trodde skulle komma - var politisk ideologi viktigare som förklaring till sjunkande opinionsstöd för regeringen. 

Vad tar man då med sig från en sådan här studie? En sak är att ta hänsyn till vilken fas av krisen vi befinner oss i för att förstå varför stöd för de inblandade aktörerna sjunker. Kort sagt, det sjunker i "utvärderingsfasen" eftersom kritik riktas mot hur krisen hanterats. Under senare skede sjunker det eftersom ingen längre tänker så mycket på krisen när man tillfrågas om vad man tycker om regeringen. Då är det "business as usual"

Läs artikeln HÄR.

 

 

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar