måndag 14 juni 2021

EM i krishantering

När Christian Eriksen segnade ner under EM-premiären mot Finland syntes det ganska snabbt att det var allvar. Dels på reaktionerna från med- och motspelare, dels för att det var tydligt att Eriksen inte rörde sig. Han rörde sig inte alls. Nu har det gått ett drygt dygn sedan det inträffade och Eriksen verkar må bra igen. Ärligt talat trodde jag inte det när jag såg hjärt- och lungräddningen. Jag var helt övertygad om att Eriksen dog där och då på Parkens gröna gräs. Men jag är så glad att jag hade fel.

Som krisforskare är jag professionellt intresserad av hur olika aktörer hanterade situationen. Simon Kjeaers ledarskap var fantastiskt. Att ge första hjälpen och sedan bilda mur för att skydda Eriksen från insyn var föredömligt. Här visar det sig vem som är en riktig ledare. 

Bildproducenterna som fortsatte att visa bilder på när Eriksen fick hjärt- och lungräddning var helt klart för sena på bollen. Det tog alldeles för lång tid att gå över till att visa en översiktsbild av Parken. Inte heller TV4 kom väl ut. Att bara bryta sändningen och visa andra program var knappast en lyckad krishantering. Försvaret från kanalen var att de i så fall fått sitta och spekulera i en studion. Det är i och för sig begripligt, men så brukar ju krisjournalistik se ut väldigt ofta. Så varför inte denna gång? Nej, de kunde ha varit snabbare på att få tag på medicinsk expertis mm och tagit hand om tittarna som satt och undrade om uppdateringar av vad som hänt. Istället var det SVT som tog över stafettpinnen och gjorde det med den äran. Se och lär. 

Vi tittare då? Hur hanterar vi en sådan här situation. Forskning har visat att vi använder fler medier (källor) och intensifierar mediekonsumtionen i en kris. Man pratar också om "convergence", att vi försöker begripa oss på vad som hänt genom att hitta information som bekräftar vad som skett. Vi letar och letar tills dess att vi får källor som bekräftar varandra, lite som en journalist som letar fler oberoende källor. Går jag ner på ett personligt plan satt vi med TV4:s sändning så länge den var kvar, men jag hade SVT:s och Expressens liverapportering på paddan och efter ett tag klickade jag mig in på danska BT:s liveflöde. Yngsta grabben hade koll på UEFAs konto på Twitter (och andra sociala medier) och där hängde även jag en del för att försöka få information om hur det stod till med Christian Eriksen. Det är ett ganska bra exempel på hur convergence fungerar i praktiken, då man genom att kontrastera källor försöker få en enhetlig bild av vad som hänt. 

Inte trodde jag att fotbolls-EM skulle ge konkreta exempel på kriskommunikation. Men tyvärr fick jag en rejäl dos av det redan andra dagen. Hoppas jag slipper det i fortsättningen och får koncetrera mig på fotbollen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar