Valfilmen fyller snart 90 år


Sverigedemokraternas mörka bild av Sverige i valfilmen Snart är det val är lite av ett startskott för valpropagandan inför valet 2018. Att satsa på en valfilm på Youtube kan kanske tyckas modernt, men faktum är att valfilmen nästa år firar 90 år som politisk propagandakanal för svenska politiska partier.
Redan i valet 1928 producerade Socialdemokraterna en valfilm (Vårt land är ditt) som användes för att locka väljarna till valmöten. 

Valfilmerna blev en stor succé och var ett dominerande inslag i partiernas valkampanjer fram till slutet av 1950-talet. Men det kostade på. Peter Esaiasson menar i sin avhandling Svenska valkampanjer att hälften av Socialdemokraternas centrala valbudget gick åt till att producera och visa filmerna i början av 1930-talet. Många av dessa filmer var halvtimmeslånga spelfilmer där det politiska budskapet vävdes ihop med en berättelse. Filmerna blev dock kortare med tiden, bland annat därför att det blev dyrare att både producera och visa filmerna.

Med tv:s inträde i valkampanjerna förlorade valfilmen sin ställning, men det fortsatte att produceras filmer för bio. De första försöken med politisk tv-reklam gjordes 1990-talet då Liberalerna visade reklamfilmer i ZTV, en musikkanal riktad mot ungdomar och som sändes i kabelnätet från Finland. Eftersom Finland har haft tv-reklam sedan i början av 1990-talet kunde man gå runt den svenska lagstiftningen. I samband med övergången från analoga till digitala sändningar försvann förbudet mot åsiktsreklam i TV4 och Liberalerna och Moderaterna gjorde tv-reklam i TV4:s digitala nischkanaler i valrörelsen 2006. Men det var först i och med EUP-valet 2009 som genombrottet skedde.

En något trevande start för politisk tv-reklam gick snabbt över i ett normalstadium där det är nu standard att partierna köper reklam i tv. Under valåret 2014 använde sig alla riksdagspartier utom två – MP och V – av denna möjlighet. Men partiernas filmer har flera distributionskanaler. Förutom tv och biografreklam (som levt vidare in i 2010-talet) förekommer valfilmer på partiernas Youtubekanaler, Facebooksidor och hemsidor. Det är svårt att bedöma vilka filmer som visas i vilken kanal. Längden är den viktigaste markören; är filmen längre än en minut, handlar det med stor säkerhet om en film gjord för nätet.
 

För den som vill ha billig politisk underhållning rekommenderar jag att gå in på Filmarkivet.se där det finns många valfilmer upplagda. En personlig favorit är Högerns valfilm ”Kärlekoch monopol” från 1936. Mycket nöje!

I Nordegren och Epstein var jag den 7 december med och pratade om valfilmer. Lyssna här.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc
Läs mer

Fyra spaningar i invasionens skugga

Bild
Den 24 februari 2022 invaderades Ukraina av Ryssland. Kriget har nu pågått i snart en månad och Putins förhoppning att invasionen skulle avslutas snabbt hade ingen relation till verkligheten. Ukrainas armé och hela det ukrainska samhället har bjudit på hårt motstånd, trots terrorbombning från den ryska armén. Jag har inte direkt forskat om krigsjournalistik, utan har mer som allmänt berörd medborgare och intresserad medieforskare följt rapporteringen från Ukraina och den kamp om verklighetsbilder som alltid sker i samband med konflikter. Att krigets första offer är sanningen är som så ofta tidigare också relevant i informationskriget under den ryska invasionen av Ukraina. Fyra spaningar I inlägget ska jag lyfta fyra spaningar som slagit mig när jag följt bevakningen och mediedebatten. Inte direkt baserat på egen forskning, utan snarare reflektioner som snurrat runt i mitt huvud när jag följt krigsrapporteringen. Jag ska vara ärlig och erkänna att jag absolut inte trodde Putin skulle an
Läs mer

Vem gynnades av valbevakningen - en fråga om AB-index?

Bild
Nycketal! Finns det något bättre? En siffra som sammanfattar stora datamängder och kan jämföras över tid eller mellan olika saker. Nyckeltal är givevis en förenkling, men ger en tacksam överblick. I vår bok om valrörelsen och nyhetsmedierna som släpptes förra veckan ( VALET 2022 - Politiken, medierna och nyhetsagendan - ladda ner HÄR ) finns ett nyckeltal som ofta får sammanfatta hur medierna bevakade valrörelsen - AB-index. Vad är AB-index? Måttet skapades av Kent Asp som i alla böcker och rapporter om mediernas valrapportering sedan 1979 redovisat hur AB-index faller ut för regeringsalternativ, partiledare och olika partier. Medieredaktionerna har ofta visat stort intresse för måttet och tagit det som intäkt (om det visar balans mellan höger och vänster) till att rapporteringen varit bra. Om det visat på en mer gynnsam behandling av vänster- eller högersidan brukar kritik riktas mot att undersökningen inte omfattar all rapportering av valet som gjorts (online eller i andra program).
Läs mer