1990-talet - en forskningsuppmaning

Brytpunkter är alltid intressanta. Som samhällsvetare är jag ofta väldigt fokuserad på att försöka dela in historien i epoker och tidsperioder. De mest intressanta tidpunkterna är när något förändras, formativa moment då historien skrivs om och inte minst nya sätt att se på eller göra saker växer fram. I min och mina kollegor Nicklas Håkanssons och Orla Vigsøs forskning om valaffischernas historia identifierade vi fyra epoker: 1911 - 1936 – Ideologistrid och propaganda, 1944-1958 – Folkhemsbygge och framtidsretorik, 1960-1988  – Blockpolitik och reklamestetik, 1991-2010 – Förtroendekamp och imageskapande. 

Det mest intressanta frågan är kanske hur vi identifierar som brytpunkter, vad som gör att affischerna förändras. Brottet mellan de första två epokerna är andra världskriget och skillnaderna mellan ett mer ruralt och urbant Sverige är tydliga. De andra två brotten är mer kopplade till medieutveckling. I början av 1960-talet kommer tv och det moderna mediesamhället slår igenom. Det sista brottet vi identifierar är i början av 1990-talet. Även här är det tydligt att medieutvecklingen är avgörande. I början av 1990-talet har vi fått reklam-tv via kabel och satellit, reklamradio och marksänd reklam-tv via TV4. Med andra ord är det en ny medietid som infinner sig dessa år. Sedan kommer internet och allt vad det innebär. Men första hälften av 1990-talet (liksom 1960-talet) är historiskt intressanta epoker att studera som medieforskare. Vi vet till exempel att introduktionen av TV4:s nyheter även påverkade hur Rapport gjorde nyheter. Våra affischanalyser tyder också växte fram ett nytt och lite vågat sätt att göra valaffischer på i början av 1990-talet. 

Talande för detta är givetvis de stylade bilderna av Mona Sahlin 1991, men kanske ännu mer Folkpartiets affischer 1994 där både bilder och bildtext är vågade, tvetydiga och där det till och med är svårt att veta om det ens är politik som det handlar om. Så hade det inte sett ut bara några år tidigare.




 Med andra ord så tycker jag att vi behöver mer forskning om vad 1990-talets medieutveckling gjorde med medieinnehållet (och även 1960-talets). Det är i brytpunkter som det riktigt intressanta sker. Då ligger fältet öppet för att förändra.





 
 

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc
Läs mer

Fyra spaningar i invasionens skugga

Bild
Den 24 februari 2022 invaderades Ukraina av Ryssland. Kriget har nu pågått i snart en månad och Putins förhoppning att invasionen skulle avslutas snabbt hade ingen relation till verkligheten. Ukrainas armé och hela det ukrainska samhället har bjudit på hårt motstånd, trots terrorbombning från den ryska armén. Jag har inte direkt forskat om krigsjournalistik, utan har mer som allmänt berörd medborgare och intresserad medieforskare följt rapporteringen från Ukraina och den kamp om verklighetsbilder som alltid sker i samband med konflikter. Att krigets första offer är sanningen är som så ofta tidigare också relevant i informationskriget under den ryska invasionen av Ukraina. Fyra spaningar I inlägget ska jag lyfta fyra spaningar som slagit mig när jag följt bevakningen och mediedebatten. Inte direkt baserat på egen forskning, utan snarare reflektioner som snurrat runt i mitt huvud när jag följt krigsrapporteringen. Jag ska vara ärlig och erkänna att jag absolut inte trodde Putin skulle an
Läs mer

Vem gynnades av valbevakningen - en fråga om AB-index?

Bild
Nycketal! Finns det något bättre? En siffra som sammanfattar stora datamängder och kan jämföras över tid eller mellan olika saker. Nyckeltal är givevis en förenkling, men ger en tacksam överblick. I vår bok om valrörelsen och nyhetsmedierna som släpptes förra veckan ( VALET 2022 - Politiken, medierna och nyhetsagendan - ladda ner HÄR ) finns ett nyckeltal som ofta får sammanfatta hur medierna bevakade valrörelsen - AB-index. Vad är AB-index? Måttet skapades av Kent Asp som i alla böcker och rapporter om mediernas valrapportering sedan 1979 redovisat hur AB-index faller ut för regeringsalternativ, partiledare och olika partier. Medieredaktionerna har ofta visat stort intresse för måttet och tagit det som intäkt (om det visar balans mellan höger och vänster) till att rapporteringen varit bra. Om det visat på en mer gynnsam behandling av vänster- eller högersidan brukar kritik riktas mot att undersökningen inte omfattar all rapportering av valet som gjorts (online eller i andra program).
Läs mer