Sanningen verkar vara gravt överskattad

Politisk kommunikation sägs mer och mer handla om kampen om gestaltningar, om att skapa och behålla berättelsen. Genom att bestämma hur verkligheten ska beskrivas styr man den politiska debatten.

I några månader i USA har jag följt flödet av amerikansk politik på ett annat sätt än tidigare. President Trumps twittrande och hur omvärlden reagerar är även här stora nyheter. Men då min mediediet är mer uppblandad med Fox News och konservativa radiopratare blir bilden mer komplex.

När jag funderar på kampen om verklighetsbeskrivningarna ser jag två spår. Det ena är Trump själv och de psykologiska mekanismer han drivs av. Det andra är hur resten av administrationen och de medier som stödjer presidenten agerar.

Börjar vi med Trump är min övertygelse att han är precis det han alltid hävdat. Han är besatt av att vinna. I den övertygelsen finns det inte på kartan att framstå som förlorare. Det är därför han slirar på sanningen eller kommer med uppenbara lögner. Som psykologiskt fenomen är han kanske märklig, men utgår man från den grundläggande premissen agerar han "rationellt". För att upprätta självbilden måste han alltid få det att framstå som att han vinner. Han är därför också  intressantare som psykologiskt fenomen än som politisk kommunikatör.

Mer förbryllande är de andra som hängt på Trump. De drivs sannolikt inte av samma psykologiska mekanism, men har dragits med i dansen med de mer eller mindre bisarra lögnerna och verklighetsbeskrivningarna. Till sin förvåning inser de att det fungerar. Oj, man kan faktiskt blåljuga utan att det får några konsekvenser!! Trots att det finns ett fritt mediesystem och granskande journalister fungerar enkla propagandaknep ändå. Man behöver inte ens vara särskilt sofistikerad. Bara neka, avled uppmärksamheten eller hitta på. Det funkar. Etablerade medier kan avfärdas och definieras som irrelevanta och partiska. Istället finns det finns direktkanaler till väljare och en ny mediemiljö där dessa verklighetsbeskrivningar har god jordmån. Man kan nästan se deras förvåning i tv-rutan.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc
Läs mer

Fyra spaningar i invasionens skugga

Bild
Den 24 februari 2022 invaderades Ukraina av Ryssland. Kriget har nu pågått i snart en månad och Putins förhoppning att invasionen skulle avslutas snabbt hade ingen relation till verkligheten. Ukrainas armé och hela det ukrainska samhället har bjudit på hårt motstånd, trots terrorbombning från den ryska armén. Jag har inte direkt forskat om krigsjournalistik, utan har mer som allmänt berörd medborgare och intresserad medieforskare följt rapporteringen från Ukraina och den kamp om verklighetsbilder som alltid sker i samband med konflikter. Att krigets första offer är sanningen är som så ofta tidigare också relevant i informationskriget under den ryska invasionen av Ukraina. Fyra spaningar I inlägget ska jag lyfta fyra spaningar som slagit mig när jag följt bevakningen och mediedebatten. Inte direkt baserat på egen forskning, utan snarare reflektioner som snurrat runt i mitt huvud när jag följt krigsrapporteringen. Jag ska vara ärlig och erkänna att jag absolut inte trodde Putin skulle an
Läs mer

Vem gynnades av valbevakningen - en fråga om AB-index?

Bild
Nycketal! Finns det något bättre? En siffra som sammanfattar stora datamängder och kan jämföras över tid eller mellan olika saker. Nyckeltal är givevis en förenkling, men ger en tacksam överblick. I vår bok om valrörelsen och nyhetsmedierna som släpptes förra veckan ( VALET 2022 - Politiken, medierna och nyhetsagendan - ladda ner HÄR ) finns ett nyckeltal som ofta får sammanfatta hur medierna bevakade valrörelsen - AB-index. Vad är AB-index? Måttet skapades av Kent Asp som i alla böcker och rapporter om mediernas valrapportering sedan 1979 redovisat hur AB-index faller ut för regeringsalternativ, partiledare och olika partier. Medieredaktionerna har ofta visat stort intresse för måttet och tagit det som intäkt (om det visar balans mellan höger och vänster) till att rapporteringen varit bra. Om det visat på en mer gynnsam behandling av vänster- eller högersidan brukar kritik riktas mot att undersökningen inte omfattar all rapportering av valet som gjorts (online eller i andra program).
Läs mer