Medierna och EU-valet
Nu börjar det lägga sig. EU-valet är över och nu är även personrösterna räknande. Mp tog det sista mandatet och Fredrik Federley kryssades förbi Kent Johansson och blir Centerns man i Bryssel. SD väntar dock fortfarande på rätt friare och vi andra undrar vem som blir ny ordförande för EU-kommissionen.
Vad ska vi då säga om EU-valet? På många sätt liknar det de tidigare EU-valen eftersom årets uppstickare Fi, gjorde det Junilistan gjorde 2005 och Piratpartiet 2010. En opinionsraket som flög hela vägen till EU-parlamentet. På samma sätt som de tidigare uppstickarna lyckades Fi vara ett lite fräscht alternativ till de etablerade partierna. EU-valet uppfattas av väljarna som val där man kan ta ut svängarna lite mer. Regeringsmakten står inte på spel och man kan ju också passa på att skicka lite "signaler" till de etablerade partierna så att de förstår att de borde gå i en viss riktning.
Hur har då medierna skött sig? Ganska bra skulle jag säga. Även om kampanjen blev kort gjorde medierna sitt bästa för att både fånga in det spännande i kampanjerna samt också försöka informera om vad valet gällde och vad de olika partierna står för. Lägg därtill bloggande och twittrande som hjälpte till att elda på valrörelsen. EU-valskampanjen kom igång ganska sent, men jag tror nog att man är ganska nöjd på redaktionerna över sin insats. Om medborgare upplever att de inte blev informerad har de faktiskt bara sig själv att skylla. Det jag kanske kunde sett mer av var utvärderingar av vad de olika partierna faktiskt gjort i EU-parlamentet under den senaste mandatperionden.
Men vi ska komma ihåg att på många sätt är det SD:s förtjänst att vi fick lite spänning. Reaktionerna på Jimmie Åkessons valrörelse var kanske det som mest drev upp intresset för EU-valet. Vända ryggar, protester och kritik mot polisinsatser skapade nyheter. Jag tror faktiskt också att det ökade på valdeltagande och kanske också gjorde att Fi kunde engagera unga väljare. Vi får väl se vad väljarundersökningarna visar, men jag skulle tro att det ökade valdeltagandet på många sätt kan kopplas till för eller emot SD.
Vad ska vi då säga om EU-valet? På många sätt liknar det de tidigare EU-valen eftersom årets uppstickare Fi, gjorde det Junilistan gjorde 2005 och Piratpartiet 2010. En opinionsraket som flög hela vägen till EU-parlamentet. På samma sätt som de tidigare uppstickarna lyckades Fi vara ett lite fräscht alternativ till de etablerade partierna. EU-valet uppfattas av väljarna som val där man kan ta ut svängarna lite mer. Regeringsmakten står inte på spel och man kan ju också passa på att skicka lite "signaler" till de etablerade partierna så att de förstår att de borde gå i en viss riktning.
Hur har då medierna skött sig? Ganska bra skulle jag säga. Även om kampanjen blev kort gjorde medierna sitt bästa för att både fånga in det spännande i kampanjerna samt också försöka informera om vad valet gällde och vad de olika partierna står för. Lägg därtill bloggande och twittrande som hjälpte till att elda på valrörelsen. EU-valskampanjen kom igång ganska sent, men jag tror nog att man är ganska nöjd på redaktionerna över sin insats. Om medborgare upplever att de inte blev informerad har de faktiskt bara sig själv att skylla. Det jag kanske kunde sett mer av var utvärderingar av vad de olika partierna faktiskt gjort i EU-parlamentet under den senaste mandatperionden.
Men vi ska komma ihåg att på många sätt är det SD:s förtjänst att vi fick lite spänning. Reaktionerna på Jimmie Åkessons valrörelse var kanske det som mest drev upp intresset för EU-valet. Vända ryggar, protester och kritik mot polisinsatser skapade nyheter. Jag tror faktiskt också att det ökade på valdeltagande och kanske också gjorde att Fi kunde engagera unga väljare. Vi får väl se vad väljarundersökningarna visar, men jag skulle tro att det ökade valdeltagandet på många sätt kan kopplas till för eller emot SD.
Kommentarer
Skicka en kommentar