April, april din dumma sill

Aprilskämtet lär ha hundraåriga anor och det är inte bara i Sverige man luras förste april. "All fools' day" heter det i den anglosaxiska världen när man driver med varandra nu på lördag. Sedan årtionden har också massmedierna roat sin publik med att publicera en påhittad nyhet denna dag. Tidning den andre april har sedan en nyhet om hur skämtet lyckades. Allt illustrerat med människors upprördhet när de ringt in till tidningen eller kanske samlats på en plats där det påhittade evenemanget skulle äga rum. Dessutom brukar det finnas en översikt av aprilskämt i andra medier.

Harmlöst? Javisst, men det verkar som viljan till att publicera aprilskämt svalnat på senare tid. Flera medier har sedan länge valt bort aprilskämtet. Andra tvekar och väljer att i år inte ha aprilskämt. Vad är det som har hänt?

Jag tror att det rör sig om en kombination av att kontraktet mellan medier och mediepublik är satt i gungning, jakten på publiken och att vi lever i ett nytt mediesystem. Om vi tar det sista först så kunde medierna tidigare kontrollera skämtet genom att publicera en påhittad nyhet ena dagen och rättelsen den andra. Alla som nåddes av skämtet fick också höra rättelsen dagen efter. Därefter kunde man skratta gott eller skämmas lite om man blivit lurad (april, april din dumma sill!). I dagens medievärld sprids nyheter som en löpeld runt klotet och inget medium i världen kan se till att alla som nåddes av den påhittade nyheten också nåddes av informationen om att det var ett skämt. Satirtidningar råkar numera ständigt ut för detta när deras satirtexter sprids som sanningar i sociala medier.

Den andra handlar om att medierna över tid blivit allt mer benägna att dramatisera för att fånga vårt intresse. I en tuffare konkurrens om uppmärksamheten använder medierna olika tekniker för att skapa uppmärksamhet. I själva nyheten ligger ju det oväntade och när så många pockar på publikens intresse får man ta i för att synas. Att då välja ut (sanna) händelser som är ovanliga och osannolika eller att skruva till berättelserna lite är givna berättarknep. Problemet blir att det kan vara svårt att skilja riktiga nyheter från påhittade. Jag minns att jag flera gånger suttit med kvällstidningar den förste april och inte hittat vilken av de 3-4 nyheter som verkade helt osannolika som var aprilskämtet.

Den tredje, som gör att flera medier tvekar om aprilskämt just nu är givetvis debatten "fake news". Traditionella massmedier är satta under attack från olika håll för att undergräva förtroendet för nyhetsrapporteringen. Den bristande viljan att publicera aprilskämt har därmed att göra med att kontraktet med publiken är ifrågasatt och man vill inte riskera att mediekritiken tar ytterligare skruv genom att medvetet publicera påhittade nyheter. Ängsligt? Ja, kanske, men också ganska begripligt. Utan förtroende hos publiken har journalistiken ingenting. Är man inte trovärdig har man ingen funktion och den vill man inte riskera. Aprilskämtet byggde på att alla litade på nyheternas äkthet, annars vore det inget skämt. Medierna upplever just nu att det är dumt att riskera det förtroendekapital man har. Därför får vi kanske inte se så många aprilskämt på lördag. Vi får lura varandra istället.
 
Intervjuades om detta i Radio Kronoberg. Lyssna här.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Fyra spaningar i invasionens skugga

Vem gynnades av valbevakningen - en fråga om AB-index?