Veckans valaffisch (vecka 26) - Kvinnorna i fokus

"Könsgapet" ordet på modet i 2026 års valrörelse. Trenden har pågått ett tag, där män och kvinnor i allt högre grad röstar olika. Manliga väljare lutar högerut medan kvinnliga lutar mer åt vänster. Över tid verkar helt enkelt män och kvinnor göra olika politiska prioriteringar. Analyser av valrörelsen 2022 visade också att debatten framförallt fokuserade på "manliga" frågor som lag och ordning, migration, energi och ekonomi. Medan "kvinnliga" frågor som miljö och välfärdsfrågor kom lite i skymundan. 

I takt med att avtåndet mellan regeringsalternativen förblir stort i opinionsmätningarna - där regeringssidan ligger klart under - har frågan om könsgapet aktualiserats.  Tidöpartierna är bekymrade över att kvinnorna röstar vänster och partistrategerna har lagt pannorna i djupa veck för att försöka förklara och förstå varför. Det finns vissa som menar att kvinnor inte riktigt begriper sig på politik medan en del nyktrare analyser påpekar att kommunikationen kanske inte varit den bästa. Andra lyfter fram att kvinnliga väljare kanske helt enkelt prioriterar andra frågor än dem som regeringen har fokuserat på. Läs Anna Hedenmos krönika i DN i veckan om ni vill ha en fördjupning. 

Fokus: kvinnliga väljare 

Så om man vill ha kvinnliga väljare får man väl rikta sig mer till dem tänker Tidöpartierna. Sagt och gjort. Ebba Busch har påpekat att regeringssidan måste prata välfärd och försäkrar att Kristdemokraterna står för "en höger med hjärta", Liberalerna satsar på "livspusselfeminism och även Moderaterna ger sig in i leken och pratar om vikten av självständiga kvinnor. Vi får väl se om kvinnorgiren ger något utslag i kommande mätningar och valresultatet. 

Men frågan är hur vanligt det är att kvinnor görs till en uttalad målgrupp för valreklam. Tar vi en titt i valaffischhistorien har vi i olika texter skrivit om valaffischer som riktas till olika målgrupper. Kvinnor är en sådan. När Sverige införde allmän och lika rösträtt 1921 kan man tänka sig att det var ganska naturligt att rikta in sig på en ny väljargrupp. Men "väljaren" var nästan alltid porträtterad som en man i olika roller. Ett undantag är Socialdemokraternas mobiliseringsaffisch från 1928 inspirerad av den ikoniska affischen "I want you for the U.S. Army".

 

Annars porträtteras under första hälften av 1900-talet kvinnor - om de syns alls - ofta tillsammans med en man för att visa att partierna riktar sig till båda könen. Det finns ganska många sådana affischer. Från 1952 hittar vi Socialdemokraternas affisch med parollen "Löntagare håll ihop" där affischen är i veckotidningsstil med två leende män och en kvinna som får illustrera olika löntagare (ska vi gissa att kvinnan arbetar på kontor?). En variant på ”den kvinnliga väljaren” är Folkpartiets affisch från 1944 där valparollen var "utan kvinnor inget folkstyre". Även om andra partier hade män och kvinnor som symboler för väljarna sticker Folkpartiet ut genom att peka ut kvinnornas betydelse för demokratin.  

En annan variant är "familjebilden" där kvinnans roll som mamma och maka framhävs. Ofta är det familjeidyll som i Centerpartiet affisch från 1964 där mamma, pappa och barn får illustrera partiets politik. Ytterligare en variant är att familjen (med mor och barn) hotas av motståndarens politik. Högerns affisch ”Tänk på barnen” från 1928 är ett utmärkt exempel på en sådan, där rädslan för ryssen ska skrämma upp väljarna (inte bara de kvinnliga!). Till sist har vi under första hälften av 1900-talet också affischer som visar att kvinnor (och barn) gynnas av partiets politik. Högerns affisch från 1956 ett exempel där sänkt skatt ses som en kvinnofråga eftersom pensionen ökar. 

 

Jämställdhetsfrågan slår igenom

Men från 1970-talet och framåt kommer jämställdhetsfrågan allt mer i centrum där kvinnor på olika sätt sätts i centrum för valreklamen. Folkpartiets affisch från 1973 är en tidig sådan, där jämlikhetsfrågan knyts till rättvisa för kvinnor. En affisch som är så tidstypisk i sin dokumentära stil med bleka färger att den inte kunnat komma från något annat decennium. VPK:s affisch från 1982 visar en teckning med kvinnor på ett löpande band i en fabrik med krav på 6-timmars arbete. Från 2006 hittar vi Folkpartiets kampanj "Framtidens nyheter" där lönegapet står i fokus och om vi ska tro löpsedeln så är den utraderad i framtiden om Folkpartiet hade fått bestämma. Och kanske kulminerade det med Fi och Gudrun Schyman i spetsen som 2014 var nära att komma in i riksdagen med mottot "Feminism. Extra. Allt"? 

Kvinnor som målgrupp under 2020-talet

Hur var det då 2022? Fanns det inga affischer som uttalat riktade sig mot kvinnor eller "kvinnofrågor"?  Nja, direkta appeller till kvinnor hittar vi inte. Men vissa frågor som partierna säkert menade skulle attrahera kvinnor fanns med i mixen tillsammans med kärnkraft, migration och hårdare tag mot brottslingar och kärnkraft (som dominerade). 

 Vänstern pratade om att ta tillbaka välfärden. En centeraffisch propagerade för kortare vårdköer, Kristdemokraterna ville bygga fler äldreboenden och Socialdemokraterna ville ha en pension som det går att leva på (men där var det visst en man på affischen!). Moderaterna (och Sverigedemokraterna) försökte få en jämställdhetsvinkel på kriminalpolitiken med udden riktat mot våldtäkt. 

 

 

 

Så sammantaget är inte kvinnor som uttalad målgrupp längre i fokus hos partierna. Appeller om jämlikhet eller lönegap lyser med sin frånvaro, även om välfärd och andra ”mjuka frågor” lyfts fram. Men kanske ser det annorlunda ut på de affischer som sätts upp i augusti 2026?

Propagandainspektör Bengt Johansson