Veckans valaffisch (vecka 23) - Vi lovar och svär…

 

Det är bara början av juni och det är åtskilliga veckor till höstens val. Men under våren har vi fått till oss en hel del löften från partierna om vad som ska hända om de får vårt förtroende. En del av det här brukar nästan regelmässigt avfärdas som valfläsk. Det uttrycket kommer som så mycket från USA och syftar på de fördelar som kandidater lovade att ge väljarna i sitt distrikt som tack för att de röstat på dem. Om inte bokstavligt tunnor med fläsk (pork barrels) så kanske en ny väg, ny idrottsarena, upprustade skolor eller något annat. Riktigt så intrikat ser det inte ut i hos oss bland annat för att valsystemet är annorlunda. Med partilistor i stället för enmansvalkretsar blir det inte samma tryck på ”vår kandidat” att belöna just oss här i vårt distrikt. 

Löften om – i alla fall tillfälligt – billigare kollektivtrafik 2026

Men i år har regeringspartierna fått kritik för både delvis genomförda saker som sänkt matmoms och sänkt bensinskatt, och för löften om tillfällig halvering av priset på kollektivtrafik under hösten. En åtgärd som motiveras med att minska den rådande internationella krisens effekter på folks ekonomi, men som görs med lånade pengar och som inte riktigt går ihop med partiernas bredare ekonomiska politik eller ideologiska övertygelser. Så även om det inte är några köp av röster som i fläsktunnornas hemland, är förstås förhoppningen att väljarna ska se de konkreta effekterna av lägre kostnader vid bensinpumpar och på bussturer. Och att det ska kunna växlas ut i röster. Tyvärr – för partierna -- ger inte valforskningen särskilt mycket stöd för att människor gör sina val utifrån sådana utpräglade plånboksfrågor. Men det är en annan historia.

Vallöfteshistorik

Om vi backar ett steg är det som väljare lätt att se nästan allt som politiker säger som löften om framtiden. Säger man ”arbete åt alla” ska väl ingen sen gå arbetslös? Och säger parti A att ”Ni i parti B-regeringen driver Sverige med underskott” måste det väl betyda att det lovas balans i budgeten med A vid rodret? Forskarna brukar vara mer restriktiva och avgränsa vallöften till sådant man åtar sig att göra och som också går att utvärdera i efterhand. Då duger inte sådant som ”Rättvisa åt kvinnorna” eller ”Fred, frihet och framsteg”.

Annars kan väl vallöften ses som något vi bör förvänta oss och som också kan hjälpa oss som väljare. Ett parti och dess kandidater ska ju ge oss anledningar att rösta på just dem, och att då få höra vad de vill jobba för är rimligt. Men under lång tid handlade valet mer om att mobilisera och få de egna grupperna (”arbetare”, ”landsbygdens folk”, etc) att gå till vallokalen. Därför lyftes sällan särskilt specifika förslag fram på affischer och i annat valmaterial.

Fram på 1950- och 1960-talen börjar det ändå dyka upp lite mer av löften om framtida åtgärder. Konkreta reformer av olika slag annonserades i valkampanjerna: Fyra veckors semester lovades av Socialdemokraterna 1960 och så småningom, 1976, utökades löftet till fem. Skattesänkningar – ofta i mer allmänna termer – gick de borgerliga fram med. 

Socialdemokraterna 1976. Partiet förlorade valet men semesterlöftet 

 uppfylldes ändå då det fanns bred enighet om det i Riksdagen.

Folkpartiet med Bengt Westerberg vill ha vårdnadsbidrag 1991.

(Nya) Moderaterna 2006 vill ha skattesänkningar.

Flera av exemplen här kommer från partier som fick tillfälle att regera och kunde få majoritet för sina förslag. Mindre partier med liten utsikt att få igenom sin politik kan förstås lova lite vad som helst. VPK:s ständiga ”bort med matmomsen” hör till dessa löften som ju inte infriats.

VPK 1988. År 2026 är matmomsen på 6 procent lägre än på länge, men borta är den inte.

Antalet löften har hursomhelst blivit fler genom åren. En studie visade att antalet vallöften i partiernas valmanifest blev tre gånger så många mellan 1991 och 2010. I genomsnitt kunde vi ta del av 149 löften per parti. Så löftena är både många och – som vi sett – varierande i hur de uttrycks. Men kan vi säga något om hur ett bra vallöfte ska se ut? För att de ska vara till hjälp för oss väljare är det åtminstone bra om 1) löftet hänger ihop med partiets politik i övrigt, 2) partiet kan presentera rimliga argument bakom sitt löfte, och 3) partiet kan tala om hur det man föreslår ska kunna bli verklighet. Vi får se hur väl partierna lyckas med det fram till höstens val.

Propagandainspektör Nicklas Håkansson