Ständigt dessa medieeffekter - ny artikel

Frågan om mediernas effekter dyker ständigt upp, både i den allmänna debatten och i medieforskningen. Att medier och dess innehåll påverkar oss på olika sätt råder det ingen tvekan om, frågan är bara på vilket sätt och i vilken omfattning. Generellt sett är förställningar om mediernas effekter kanske större än mediernas verkliga effekter, men medieeffekter finns. Problemet ur ett forskarperspektiv är att klargöra hur medieinnehållet påverkar i relation till andra saker såsom diskussioner med familj och vänner, egna erfarenheter, den världsbild vi redan har och på vilket sätt vi använder olika medier. Kort sagt: det är en vävav olika saker som gör att vi ser på världen som vi gör och där medier av olika slag påverkar oss. Frågan är som sagt inte om, utan hur medier påverkar. 


Medieeffekter och jag

Jag har varit inblandad i forskning om medieeffekter i hela mitt forskarliv. Ibland lite mer, ibland lite mindre. I min avhandling sysslade jag en hel del med medieeffekter och försökte framförallt avgöra hur mycket lokal dagstidningsläsning påverkade vilka frågor människor såg som viktiga i sitt lokalsamhälle. I det sk Kultivationsprojektet har målet varit att försöka ta reda på hur konsumtion av medier "odlar" våra verklighetsuppfattningar över tid i en mediemiljö som präglas av att vi kan välja och välja bort medier på ett sätt som inte var möjligt före den digitala revolutionen. 


Den sista artikeln

Den sista artikeln i projektet som nu är avslutat publicerades förra veckan i tidskriften Mass Communication och Society och där är jag med på ett hörn (Monika Djerf-Pierre och Adam Shehata har gjort det mesta av arbetet). Genom att använda paneldata (dvs. vi har frågat samma personer flera gånger under flera år) och länka det till medieinnehåll (vi har studerat hur mycket olika samhällsfrågor synts i medierna över tid) har vi kunnat studera, inte bara hur medierna påverkar vilka frågor som människor tycker viktiga utan även verklighetsuppfattningar kopplat till dessa frågor blir starkare och svagare. 


Vi åker med upp och ner

Vad visar då våra resultat? Jo, att medierna påverkar vilka frågor som människor tycker är viktiga, den så kallade dagordningseffekten. Men vi hittar också att medierna påverkar i vilken grad människor har verklighetsuppfattningar om olika frågor som exempelvis att "Sverige har högre brottslighet än grannländerna" eller att "Ökad immigration leder till större brottslighet". Med andra ord formar människor fler uppfattningar om hur verkligheten ser ut i vissa frågor ju mer medierna skrev om dem och ju mer man konsumerade dessa medier. Men vad vi också kunde visa var att när medierna tappade intresset tappade inte bara människor också intresset, deras verklighetsuppfattningar i dessa samhällsfrågor tynade också bort. Kort sagt: vår uppfattning om verkligheten är i stor utsträckning beroende av vad medierna väljer att ta upp. 

Konflikt spelar roll

Men riktigt så enkelt är det givetvis inte. Mediernas makt är beroende på vilken fråga det handlar om. Vi undersökte fyra frågor under flera års tid: brottslighet, migration, klimat och antibiotikaresistens och resultaten var tydligast för brottslighet och migration. För klimatfrågan och antibiotikaresistens följde inte mediebild och människors verklighetsuppfattningar varandra på samma sätt. Vår slutsats är att graden av konflikt i en fråga avgör om medierna har makt över våra verklighetsuppfattningar eller inte. I en fråga där det finns en konflikt, en konkurrens om verklighetsbilder spelar medierna en större roll än där alla i stort sett är överens. 

För den som vill läsa hela artikeln finns den HÄR.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fyra spaningar i invasionens skugga

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Vem gynnades av valbevakningen - en fråga om AB-index?