Propagandainspektionen (vecka 8): Det svenska EU-valet 2019 - en tillbakablick

Det är snart fem år sedan EU-valet 2019. Vad minns man av det? Tittar man tillbaka kan det konstateras att det kanske inte gav några stora svallvågor i den svenska debatten. Men EU-valet 2019 var faktiskt lite annorlunda jämfört med tidigare val till EU. Valdeltagandet var högre än det brukade, även om det låg en bra bit under val till riksdag, region och kommun. Valdebatten var också mer intensiv, där den svenska kampanjen kanske började lite sömnigt, men det skulle bli ändring på det. SVT:s granskning av Vänsterpartiets Malin Björks arvoden, anklagelserna mot Sverigedemokraternas Peter Lundgren för sexuella trakasserier och kanske allra mest DN:s redovisningar av Kristdemokraternas Lars Adaktussons röstning i abortfrågor gjorde att EU-valet hade lite högre temperatur än vad vi kanske varit vana vid. Men lägg därtill att flera partier försökte måla upp valet som ett ödesval för demokratin i Europa, gjorde att det åtminstone kändes som mer stod på spel än vid tidigare val till EU-parlamentet.

 

Det svenska EU-valet 2019: migration, brott och jämställdhet…

I rapporten 2019 European Elections Campaign – images, topics,media in the 28 members states kan man dels botanisera i de olika ländernas kampanjer, dels titta lite närmare på den svenska kampanjen så som den speglades på valaffischer, tv-reklam, pressannonser och sociala medier (partiernas inlägg på Facebook). Så hur såg det ut? Ser man på vilka frågor som väljarna tyckte vara viktiga och som också partierna tryckte på, var migration och brott stora frågor. Framför allt var det Moderaterna som kampanjade i dessa frågor där budskap som ”Koll på Europas gränser” och ”Inga terrorister på våra gator” var tydliga budskap. ”Hej då stöldligor” var ett annat budskap på affischerna.

Men även jämställdhet stack ut, kanske inte på valaffischerna så mycket som i debatten. Både i kölvattnet av Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas skandaler kom kvinnors rättigheter och utsatthet i centrum, inte minst på sociala medier.

 

Det svenska EU-valet 2019: …men också klimat och demokrati

Men fler frågor fångade väljarnas intresse och de dök också upp i själva kampanjen. Klimatfrågan drevs av många partier, där inte så förvånande både Centern ("Vår klimatpolitik behövs i Europa") Miljöpartiet ("Klimatet kan inte vänta"), Socialdemokraterna ("Våra barnbarn går först. Alla länder ska ta klimatansvar") och Vänsterpartiet ("Oljelobbyister - Klimataktivister") profilerade sig med tydliga kampanjbudskap om att EU-samarbete kan rädda planeten. Även om inte kärnkraft är en EU-fråga kom den kanske lite oväntat bli en fråga som Moderaterna lyfte i kampanjen med klimatargument (”Kärnkraft är klimatsmart”).

Demokratifrågan formulerades i olika typer av kampanjbudskap. Centern, Miljöpartiet och Socialdemokraterna varierade temat i en udd riktad mot vad som benämndes som högerextremism (”Vår kamp mot högerextremism behövs i Europa” (c), ”Hopp i stället för hat” (mp), ”För demokrati och jämlikhet mot klyftor och extremism”(s).

Mindre EU….

En annan aspekt av demokratifrågan är hur mycket makt EU ska ha och är ständigt närvarande som underström i svenska EU-valrörelser. Så även denna gång. De som drev den hårdast 2019 var Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. Båda partierna var tydliga med sin skepticism mot EU och ville tydligt ha minskad EU-makt. Sverigedemokraternas budskap var glasklart med ”Mer Sverige, mindre Bryssel” och Kristdemokraterna önskade sig tillbaka till ett tillstånd då EU var ”lagom” med en slogan lånad från Donald Trumps MAGA-rörelse: ”Make EU lagom again”.

 

…och mindre klyftor

Vänsterpartiet hade också en EU-kritisk udd, men liksom många vänsterpartier i Europa är kritiken riktad mot att EU borde arbeta för större ekonomisk jämlikhet med budskapet ”Ett Europa för alla, inte bara för de rika”.  Även Socialdemokraterna tryckte – åtminstone delvis – på att EU borde ta större ansvar för de sociala frågorna, inte minst kring lönebildning och anställningar. 

 

Heja EU!

Om det nästan alltid finns ett mått av EU-skepticism i svenska partiers EU-kampanjer finns det ett tydligt undantag: Liberalerna. Inget annat parti kommer ens i närheten av att vara lika positivt till EU och det har en lång tradition. Men frågan är om inte 2019 års kampanj framstod som den mest EU-positiva någonsin med EU-flaggan och där stjärnorna bytts ut mot hjärtan.

Lite siffror

Resultaten från rapporten visade att den svenska kampanjen hade ett klart EU-fokus (54%) och cirka en femtedel där EU kontrasterades mot Sverige. Endast 15 % av allt kampanjmaterial hade enbart ett nationellt fokus, vilket gör att Sverige sticker ut mot många andra länder där nationella frågor oftare var i debattens centrum. Sverige stack också ut genom att kampanjen hade en relativt stor andel negativa kampanjbudskap (17 %). Med det hade Sverige bara fyra länder före sig i fråga om andel negativa kampanjbudskap (Storbritannien, Nederländerna, Spanien och Malta). Men Sverige hamnade också ganska högt när det gällde hur engagerande (likes mm) partiernas inlägg på Facebook var och inte så förvånande var Sverigedemokraterna det parti vars inlägg skapade störst engagemang. Ur ett EU-perspektiv kom partiet på topp-10-listan bakom partier som UKIP, Lega, Vox och Fidesz. 

 

En valkampanj i krigets skugga

När jag tittar igenom inledningskapitlet vi skrev i antologin om EU-valet 2019 inser man hur svårt det är att förutse framtiden. Vi pratade om pandemin och menade att den kanske skulle bidra till bilden av en mer sammanhållen europeisk offentlighet i valkampanjen 2024. Om det blir en mer gemensam EU-kampanj är osäkert, men om det blir så har det snarast att göra med relationen till Ryssland och kriget i Ukarina än en pandemi som alla verkar ha glömt. Men mekanismen är densamma. Ska det bli en gemensam offentlighet måste det kanske till ett yttre hot?  

 Läs mer om hur 2019 års valrörelse såg ut HÄR

 //Bengt Johansson