Munskydd - nästan som en politisk knapp?

Nej, jag bär inte munskydd i offentliga miljöer. På jobbet har jag inte varit sedan i oktober, så det är  bara när jag åker och handlar mat jag befinner mig i någon sorts riskmiljö. Men dit åker jag bara sena kvällar eller tidigt på morgonen. Kommer jag ta på mig munskydd framöver? Ja, alldeles säkert, om det blir rekommendation. Men jag har faktiskt funderat på använda munskydd när jag handlar nästa gång. Varför? För att jag börjar se fler och fler med munskydd offentligt. 

Eftersom jag varken har en särskilt stark övertygelse åt varken det ena eller andra hållet i munskyddsfrågan - och gärna vill framställa mig som en ansvarstagande medborgare - kanske munskyddet åker på trots att Tegnell inte sagt åt mig. Jag är ju visserligen inte i någon riskgrupp, men jag ska villigt erkänna att de berättelser jag sett på sociala medier på sistone om personer som varit sjuka i covid-19 skrämt upp mig lite. Risken för långsiktiga allvarliga hälsobesvär gör mig mer försiktig än vad jag var i våras. Det är min syn på munskyddsfrågan. 

I offentligheten låg den och bubblade redan i våras, inte minst eftersom WHO tidigt rekommenderade det som ett sätt att minska smittspridning. Men Folkhälsomyndigheten menade att kunskapsläget var oklart och när inte heller munskydd var obligatoriskt i länder i vår närhet fick debatten inte riktigt fäste. Men nu sticker vår strategi ut igen, då bara Nicaragua, Syrien och Sverige inte rekommenderar munskydd. Så debatten har tagit fart igen. Dessutom har studier, bland annat i den ansedda tidskriften Lancet, dragit slutsatsen att munskydd verkar fungera.

Munskyddsdebatten är med andra ord i centrum för diskussionen om hur coronapandemin bekämpas och medierna är fulla med artiklar om munskyddens vara eller icke vara. Munskyddet är också en bra symbol att samlas kring. I USA är ju munskyddet en politisk fråga, där de som är kritiska mot nedstängningar (och kanske inte ens tror på viruset) absolut inte vill bära munskydd. Så politiserad är inte debatten i Sverige, men kanske är vi på väg dit där bärande av munskydd signalerar att du inte riktigt tror på Anders Tegnell längre. Nästan som en politisk knapp på jackan.

  

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc
Läs mer

Fyra spaningar i invasionens skugga

Bild
Den 24 februari 2022 invaderades Ukraina av Ryssland. Kriget har nu pågått i snart en månad och Putins förhoppning att invasionen skulle avslutas snabbt hade ingen relation till verkligheten. Ukrainas armé och hela det ukrainska samhället har bjudit på hårt motstånd, trots terrorbombning från den ryska armén. Jag har inte direkt forskat om krigsjournalistik, utan har mer som allmänt berörd medborgare och intresserad medieforskare följt rapporteringen från Ukraina och den kamp om verklighetsbilder som alltid sker i samband med konflikter. Att krigets första offer är sanningen är som så ofta tidigare också relevant i informationskriget under den ryska invasionen av Ukraina. Fyra spaningar I inlägget ska jag lyfta fyra spaningar som slagit mig när jag följt bevakningen och mediedebatten. Inte direkt baserat på egen forskning, utan snarare reflektioner som snurrat runt i mitt huvud när jag följt krigsrapporteringen. Jag ska vara ärlig och erkänna att jag absolut inte trodde Putin skulle an
Läs mer

Vem gynnades av valbevakningen - en fråga om AB-index?

Bild
Nycketal! Finns det något bättre? En siffra som sammanfattar stora datamängder och kan jämföras över tid eller mellan olika saker. Nyckeltal är givevis en förenkling, men ger en tacksam överblick. I vår bok om valrörelsen och nyhetsmedierna som släpptes förra veckan ( VALET 2022 - Politiken, medierna och nyhetsagendan - ladda ner HÄR ) finns ett nyckeltal som ofta får sammanfatta hur medierna bevakade valrörelsen - AB-index. Vad är AB-index? Måttet skapades av Kent Asp som i alla böcker och rapporter om mediernas valrapportering sedan 1979 redovisat hur AB-index faller ut för regeringsalternativ, partiledare och olika partier. Medieredaktionerna har ofta visat stort intresse för måttet och tagit det som intäkt (om det visar balans mellan höger och vänster) till att rapporteringen varit bra. Om det visat på en mer gynnsam behandling av vänster- eller högersidan brukar kritik riktas mot att undersökningen inte omfattar all rapportering av valet som gjorts (online eller i andra program).
Läs mer