Att (inte) leva som man lär

Jag har tidigare är på bloggen skrivit om såväl golfgate på Irland, Jimmie Åkessons snörvlande i plenisalen och Ebba Busch festande. Allihop skandaler kopplade till coronapandemin. Till slut fick också socialdemokraterna en på halsen. Justitieminister Morgan Johansson gick till ett köpcenter och köpte en försenad julklapp i mellandagarna. Inte olagligt, men lika olämpligt beteende som Sd:s och Kd:s partiledare. Kanske till och med ännu mer olämpligt tanke på att vi är mitt uppe i den andra vågen av pandemin och att personen ifråga är justitieminister. 

I förra blogginlägget skrev jag om olika personlighetstyper och synen på råd och rekommendationer under pandemin. Justitieministern hamnar väl bland "De egoistiska", och om det handlar om situationell eller personlighetsegoism låter jag vara osagt. Men tydligen tyckte Morgan Johansson att han kunde runda eller tänja på reglerna. Han är inte ensam. Det verkar inte precis varit tomt på köpcentran, vilket jag själv kunnat konstatera när jag kört förbi parkeringsplatserna. 

Politiker är både som andra, men ändå inte. Även om vi inte kan ha politiker som aldrig kan göra fel och begå misstag, måste de ändå försöka föregå med gott exempel. På många sätt är därmed spelutrymmet för en politiker mindre än de allra flesta av oss. Då regering och riksdag sätter gränser för hur vi medborgare lever våra liv kan man ju tycka att de själva bör försöka följa det de har bestämt. Det är ungefär som att barn gör som föräldrar gör, inte vad de säger.

Den här diskrepansen mellan privat och offentligt liv är livsluften hos den politiska skandalen. Alla politiker bör ställa sig frågan om deras handlade i någon kantiansk mening kan upphöjas till allmän lag. Inte minst när man är justitieminister. Förutom att det är principiellt tveksamt att agera såsom flera politiker gjort under pandemin är det också taktiskt olämpligt. I det politiska spelet är sådana självmål något som man till varje pris bör undvika. Skandaler försätter inte bara den enskilde politikern i ett prekärt läge, de gör också att det egna partiet hamnar på defensiven och det är inget som gör en långlivad i politiken. 

I våras förutspådde jag att vi skulle få se fler coronaskandaler. Nu har vi haft några, men jag tror inte att det tar slut där. Det kommer flera, var så säkra.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc
Läs mer

Fyra spaningar i invasionens skugga

Bild
Den 24 februari 2022 invaderades Ukraina av Ryssland. Kriget har nu pågått i snart en månad och Putins förhoppning att invasionen skulle avslutas snabbt hade ingen relation till verkligheten. Ukrainas armé och hela det ukrainska samhället har bjudit på hårt motstånd, trots terrorbombning från den ryska armén. Jag har inte direkt forskat om krigsjournalistik, utan har mer som allmänt berörd medborgare och intresserad medieforskare följt rapporteringen från Ukraina och den kamp om verklighetsbilder som alltid sker i samband med konflikter. Att krigets första offer är sanningen är som så ofta tidigare också relevant i informationskriget under den ryska invasionen av Ukraina. Fyra spaningar I inlägget ska jag lyfta fyra spaningar som slagit mig när jag följt bevakningen och mediedebatten. Inte direkt baserat på egen forskning, utan snarare reflektioner som snurrat runt i mitt huvud när jag följt krigsrapporteringen. Jag ska vara ärlig och erkänna att jag absolut inte trodde Putin skulle an
Läs mer

Vem gynnades av valbevakningen - en fråga om AB-index?

Bild
Nycketal! Finns det något bättre? En siffra som sammanfattar stora datamängder och kan jämföras över tid eller mellan olika saker. Nyckeltal är givevis en förenkling, men ger en tacksam överblick. I vår bok om valrörelsen och nyhetsmedierna som släpptes förra veckan ( VALET 2022 - Politiken, medierna och nyhetsagendan - ladda ner HÄR ) finns ett nyckeltal som ofta får sammanfatta hur medierna bevakade valrörelsen - AB-index. Vad är AB-index? Måttet skapades av Kent Asp som i alla böcker och rapporter om mediernas valrapportering sedan 1979 redovisat hur AB-index faller ut för regeringsalternativ, partiledare och olika partier. Medieredaktionerna har ofta visat stort intresse för måttet och tagit det som intäkt (om det visar balans mellan höger och vänster) till att rapporteringen varit bra. Om det visat på en mer gynnsam behandling av vänster- eller högersidan brukar kritik riktas mot att undersökningen inte omfattar all rapportering av valet som gjorts (online eller i andra program).
Läs mer