En kommunikativ kris - en rapport om kriskommunikation under pandemin

Då är pandemin över. Nej, givetvis är den inte det, även om restriktionerna tagits bort. COVID-19 är fortfarande en global kris och återverkningarna av det som skett kommer kasta skuggor över Sverige och hela världen under lång tid framöver. 

Den som följer min blogg vet att jag är inblandad i forskningsprojekt och utvärderingar av kriskommunikation i samband med pandemin. Fyra projekt om jag ska vara mer precis, där det kontinuerligt publiceras forskning i former av böcker, kapitel, artiklar och konferenspresentationer. Dessutom har jag många gånger under pandemin suttit framför datorn och presenterat forskning för olika publiker, både i Sverige och internationellt. Det blev några gånger live under både hösten 2020 och 2021 innan nya vågor förde mig tillbaka bakom datorskärmen. Snart hoppas jag slippa att prata framför datorn och istället göra det live. 

Lärdomar och reflektioner

Idag publiceras en rapport jag skrivit - En kommunikativ kris. Kriskommunikation under covid-19. Rapporten ges ut av Kommunforskning i Väst (KFI) och består av två delar. Den första känner de som följt mig på bloggen kanske igen då den delvis bygger på sådant jag skrivit om här tidigare. Den andra fokuserar mer på de lärdomar om kriskommunikation jag gjort genom att jämföra utvärderingarna pandemihanteringen som gjorts i Västra Götalandsregionen och ett antal västsvenska kommuner. 

Kommunikatörernas revansch

Vad som slagit mig under pandemin är att kriskommunikation varit så centralt. Det har talats om en infomedi, där desinformation och konspirationsteorier utmanat krishantering och vaccinationsvilja. Men även mer generellt har kommunikationen diskuterats och både förtjänster och brister har lyfts fram. De dagliga presskonferensern, svårigheterna att nå ut i storstädernas förorter, Tegnell som mediepersonlighet, journalistikens bristande granskning och många andra saker har varit föremål för offentlig debatt. I organisationer har intresset och medvetenheten ökat om att fungerande kommunikation är en förutsättning för lyckad kriskommunikation. Själva har kommunikatörerna upplevt att de inte längre är ifrågasatta utan uppskattade. COVID-19 har blivit kommunikatörernas revansch!

Ladda ner rapporten HÄR.

Läs mer om JMG:s forskning om Covid-19 HÄR.


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc
Läs mer

Propagandainspektion (vecka 20): De rödgrönas kampanjaffischer

Bild
Som vi pekat på i tidigare inlägg finns det skillnader mellan riksdagsval och val till Europaparlamentet. Men det är ändå meningsfullt att ta upp oppositionspartiernas affischering i EU-valet, eftersom rollen som opposition i hög grad kännetecknar partierna i väljarnas ögon. Samtidig är också självklart att oppositionenens politik även inkluderar synen på EU. Så hur markerar Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna sin position i årets affischer? Klimatet, klimatet, klimatet Miljöpartiet anser att det endast finns en fråga som är viktig i EU-valet, nämligen klimatet. På sina tre affischer presenterar partiet sina kandidater bakom nästan identiska texter: ”Klimatet. Havet. Klimatet.” ”Klimatet. Klimatet. Klimatet.” ”Klimatet. Modet. Klimatet.” De enda övriga ord som får vara med är ”havet”, som spelar en central roll i klimatfrågan, speciellt eftersom det drabbas av temperaturhöjningarna, och ”modet”. Vilket mod det handlar om förklaras inte, men förmodligen syftar man
Läs mer

Propagandainspektionen (vecka 23): Dansen kring SD

Bild
Det är bara några dagar kvar av EU-valrörelsen 2024. Förtidsröstningen indikerar ett valdeltagande i nivå med – kanske lite över – valet 2019. Undersökningar visar också att över 70 procent av väljarna säger att de tänker rösta i EU-valet. Ser vi på opinionssiffrorna är den stora frågan om Liberalerna och Kristdemokraterna kravlar sig över 4-procentsspärren. Mitt tips är att de gör det, men allt beror på mobiliseringen. Röstar många kan effekten av hängivna väljare - som ofta gynnar små partier – bli mindre. Men osvuret är bäst. På söndag kväll vet vi (kanske) hur det gått. Inte innan dess. En ny dynamik i EU-valen Många, inklusive propagandainspektörerna, har påpekat att EU-val är andra rangens val. De är inte lika intensiva och intresset är begränsat från såväl partier, medier och väljare. Förra valet kändes lite som ett trendbrott, intensiteten var lite högre och intresset var större, vilket resulterade i att fler väljare än någonsin tidigare gick och röstade i ett svenskt EU-v
Läs mer