lördag 24 februari 2018

Vår längtan efter konspirationer

Efter skolskjutningen i Florida sprids det konspirationsteorier som ifrågasätter drabbade elever som engagerat sig för hårdare vapenlagar. De uppges vara "krisskådespelare" som inte alls är elever utan deltagare i en kampanj för att ändra vapenlagarna. Skolskjutningen i Marjory Stoneman Douglas High School i Parkland, Florida sägs enligt konspirationsteoretikerna vara en "false flag operation", dvs. iscensatt för att driva en politisk agenda.

Att det sprids konspirationsteorier är inget nytt och det har hänt vid tidigare skolskjutningar eller andra händelser såsom exempelvis 9/11, Oklahomabombningarna och även Palmemordet. En del har till och med menat att vissa av tragedierna inte ens inträffat, utan bara varit ett skådespel. Ungefär som i filmen Capricorn One.

Det finns givetvis en politisk agenda bakom många av konspirationsteorier. Kan man misskreditera och misstänkliggöra skolskjutningarna blir det svårare att förändra vapenlagarna. Tvivlar vi på verklighetsbeskrivningarna eller anar att det kan finnas dolda motiv svalnar kanske intresset att agera. Eller också blir vi passiva av ren förvirring.

Men varför gillar vi konspirationsteorier? En förklaring är att de tilltalar dem som har en viss syn på samhället. Om det går att konstruera en teori som stödjer den egna verklighetsuppfattningen verkar den givetvis mer lockande än andra förklaringar. Det handlar i så fall om den gamla vanliga psykologiska mekanismen att vi vill få vår verklighet bekräftad.

Men det kanske ligger djupare än så. Konspirationsteorier är ju inte bara något som bara hör hemma i politiska propagandakrig. Det finns otaliga romaner, filmer och tv-serier där konspirationer är ett bärande tema. Vi gillar helt enkelt konspirationer och frågan är varför de lockar så. För jag liksom de flesta av oss tycker att det kittlar lite när vi hör en alternativ förklaring till ett skeende, en förklaring som gör det logiskt och meningsfullt. Och det är här jag tror vi hittar själva mekanismen. Det finns plan bakom ett skeende. Det är inte bara slump. Någon håller i trådarna och ger styr. Det kan vara staten, en främmande makt, multinationella företag eller hemliga organisationer.

Vad det hela handlar om är att vi på olika sätt försöker skapa en meningsfull sammanhållen värld. Egentligen är det kanske sökandet efter den gudomliga planen som döljer sig i alla konspirationsteorier. För vi orkar inte med att vår värld skulle vara en sörja av tillfälligheter och misstag. En konspiratorisk värld ger trots allt mening i tillvaron. Hur skruvad den än är.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar