Massmedier i ny tappning. Jag kollar om H & W hade rätt

Nu släpps den nya versionen av läroboksklassikern Massmedier, eller som den numera heter Det svenska medielandskapet. Inte bara namnet är förändrat. Stig Hadenius har gått bort, men istället har nya namn tillkommit. Ingela Wadbring var redan med i de senaste versionerna och nu är även Jonas Ohlsson medförfattare.

Min Massmedier var dock den som kom 1989. Det var åren runt 1990 som jag började läsa medie- och kommunikationsvetenskap och Massmedier. En bok om press, radio och TV följde med hela grundutbildningen som en ständig referenspunkt.

Jag satte mig så här nästan 30 år senare och försökte hitta lite spådomar i 1989 års upplaga. Helt enkelt kolla hur rätt Hadenius och Weibull hade om framtiden.

Eftersom jag brukar tippa helt fel om framtidsfrågor vare det handlar om hur många medaljer Sverige kommer ta i OS eller valresultat borde jag kanske inte kolla hur rätt andra forskare har om medieframtiden. Men jag gör det ändå.

Det ska på en gång sägas att framtidsförutsägelserna i Massmedier från 1989 inte är särskilt profetiska. Flera avsnitt sägs handla om framtiden för olika medieslag, men de är oftast mer sammanfattningar av hur trådarna vävts fram till den nuvarande situationen.

Vad såg då Stig Hadenius och Lennart Weibull av dagens mediesamhälle? Kort sammanfattat: en hel del även om de inte är så konkreta. De pekar ut utvecklingslinjer som var troliga i det man såg av medieutvecklingen, men är försiktiga att säga att något förändras radikalt. Men visst såg de ganska mycket - trots att internet fortfarande var flera år bort.

Några citat:
"Mycket tyder på att markerade skiljelinjen mellan en direkt och indirekt kommunikation håller på att mjukas upp. Den nya kommunikationsteknologin kan betyda att det tillkommer masskommunikationsprocesser, som även ger möjlighet till feed-back eller återkoppling"

"Dagspressens fortsatta utveckling torde knappast hotas av gratis eller annonstidningar. De senare illustrerar dock det faktum att dagstidningarna genom sitt relativt stora annonsberoende kraftigt påverkas av vad som händer på reklammarknaden"

"Allt talar också för att de nationella radio- och TV-bolagen, om än i ökad konkurrens med andra sändningar, kommer att vara den dominerande kraften inom varje enskilt land"

Att de sedan avslutar boken med att ställa tre frågor visar att de - trots att de skrev boken när kabel-tv var  sin linda i Sverige, innan TV4 och före internet - hade bra koll på medieutveckling. De menar att utvecklingen av kommunikationsteknologin är särskilt intressanta:

1. "Kommer den enskildes möjlighet att själva söka information ändra förutsättningar för påverkan?"
2. "Kommer fler kommunikationssystem att öka mångfalden i allmänhet eller är detta förbehållet vissa grupper som betalar för dessa tjänster?"
3. "Kommer denna utveckling (mot internationalisering) leda till att masskommunikationen öppnar världen - eller till att vi blir avskärmade från den?"

Vi ställer väl oss ungefär samma frågor idag?