Ännu ett forskarår: bokslut och framåtblick

För ett år sedan gjorde jag en sammanfattning av forskaråret och vad som skulle ske 2017. När jag tittar tillbaka inser jag att nästan allt jag skrev också slog in (åkte inte till ICA i San Diego). Faktum är att 2017 nog går till historien som mitt mest framgångsrika som medieforskare. Ett axplock är redaktör för två antologier (en internationell om valaffischer och en svensk om valet 2014) där jag själv skrev sju kapitel, gästredaktör för ett nummer av internationell tidskrift, medlem av ett editorial board i en ny internationell kriskommunikationstidskrift, fyra artiklar/kapitel i internationella böcker/tidskrifter och några kapitel och rapporter på svenska. Lägg därtill att jag var med och drog in över 15 miljoner i forskningsmedel, var gästforskare i Florida och allt annat kul man gör som forskare/lärare. Det har det varit ett bra år. 

Det som avslutats 2017 var mitt engagemang i SOM-institutet. Sedan 2012 har jag suttit med i styrgruppen och varit dess ordförande. Det har varit spännande att se hur SOM fortsatt att expandera, men nu är min mandatperiod över och andra krafter tar vid. Dessutom går Stina Bengtssons och mitt projekt Digital mediemoral in i slutfasen. En artikel ligger på review och flera andra är halvfärdiga som ska skickas in under våren.

Som vanligt är stora delar av nästa års arbete redan intecknat. I kriskommunikationsprojektet KRISAMS kommer jag att vara gästredaktör för en bok om kriskommunikation och terrorattentatet i Stockholm där alla projektmedarbetarna skriver kapitel. Flera av kapitlen kommer också att presenteras som papers på kris- och riskkommunikationskonferensen i Orlando (ICRCC) och kanske även på ECREA i Lugano i höst. I det andra stora projektet jag jobbar inom som handlar om mediernas påverkan på våra världsbilder (The long-term cultivation of sociotropic beliefs. How selective media use shapes citizens’ deeply held worldviews) har vi samlat in data och ska börja skriva. Papers till ECREA, IAMCR i Eugene och till 2019 års ICA-konferens blir det. 

Förutom dessa projekt kommer jag tillsammans med Mats Ekström vara redaktör för den nya och kraftigt reviderade upplagan av Metoder i kommunikationsvetenskap. Som om inte detta är nog har jag "kontrakt" på ett antal kapitel. I ett kapitel ska Mats Ekström och jag tar oss an pratskandaler igen och uppdaterar begreppet i ljuset av Donald Trumps twittrande och populistisk politisk politik (Talk scandals: the power of mediated talk). Sedan ska jag också att tillsammans med Christina Holtz-Bacha skriva ett kapitel om negativ kampanjande på valaffischer på nätet (From Analoge to Digital Negativity - Attacks and Counter-Attacks, Satire and Absurdism on Election Posters Offline and Online) och Orla Vigsø och jag ska skriva ett kapitel i en annan encyklopedi. Denna gång gäller det kriskommunikation och vårt bidrag ska handla om politiska skandaler och kriskommunikation.

Men det är som bekant valår och Jesper Strömbäck och jag håller på att planera 2018 års Medievalsundersökning. Det kommer säkert också bli en del annat som ska göras i samband med valet, inte minst titta på valfilmer och valaffischer för att se hur dessa kommunikationsformer utvecklas. 

Men det är också flera saker som strax publiceras. Färdigt för publicering är ett bokkapitel i antologin Rösträttens århundrade med Nicklas Håkansson och Orla Vigsø med titeln Jämställda bilder: kvinnor och män på svenska valaffischer.  En artikel om tystnadsspiralen och flyktingkrisen 2015 ligger klar för publicering (Expressing Opinions About the Refugee Crisis in Europe: The Spiral of Silence and Crisis Communication) i den nya tidskriften Journal of International Crisis and Risk Communication Research. Under de sista dagarna av 2017 skrev Gabriella Sandstig, Orla Vigsø och jag klart en rapport till MSB om riskkommunikation och brandsäkerhet. Sedan finns det några uppdateringar av kapitel i böcker, tre artiklar som ligger ute på review och några andra som ska skickas in. Allt publiceras förhoppningsvis under 2018.

Dessutom ska det undervisas, handledas, skrivas utvärderingsrapporter, sakkunniguppdrag och arbete i beredningsgrupper. Det blir en del att göra!

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc
Läs mer

Fyra spaningar i invasionens skugga

Bild
Den 24 februari 2022 invaderades Ukraina av Ryssland. Kriget har nu pågått i snart en månad och Putins förhoppning att invasionen skulle avslutas snabbt hade ingen relation till verkligheten. Ukrainas armé och hela det ukrainska samhället har bjudit på hårt motstånd, trots terrorbombning från den ryska armén. Jag har inte direkt forskat om krigsjournalistik, utan har mer som allmänt berörd medborgare och intresserad medieforskare följt rapporteringen från Ukraina och den kamp om verklighetsbilder som alltid sker i samband med konflikter. Att krigets första offer är sanningen är som så ofta tidigare också relevant i informationskriget under den ryska invasionen av Ukraina. Fyra spaningar I inlägget ska jag lyfta fyra spaningar som slagit mig när jag följt bevakningen och mediedebatten. Inte direkt baserat på egen forskning, utan snarare reflektioner som snurrat runt i mitt huvud när jag följt krigsrapporteringen. Jag ska vara ärlig och erkänna att jag absolut inte trodde Putin skulle an
Läs mer

Vem gynnades av valbevakningen - en fråga om AB-index?

Bild
Nycketal! Finns det något bättre? En siffra som sammanfattar stora datamängder och kan jämföras över tid eller mellan olika saker. Nyckeltal är givevis en förenkling, men ger en tacksam överblick. I vår bok om valrörelsen och nyhetsmedierna som släpptes förra veckan ( VALET 2022 - Politiken, medierna och nyhetsagendan - ladda ner HÄR ) finns ett nyckeltal som ofta får sammanfatta hur medierna bevakade valrörelsen - AB-index. Vad är AB-index? Måttet skapades av Kent Asp som i alla böcker och rapporter om mediernas valrapportering sedan 1979 redovisat hur AB-index faller ut för regeringsalternativ, partiledare och olika partier. Medieredaktionerna har ofta visat stort intresse för måttet och tagit det som intäkt (om det visar balans mellan höger och vänster) till att rapporteringen varit bra. Om det visat på en mer gynnsam behandling av vänster- eller högersidan brukar kritik riktas mot att undersökningen inte omfattar all rapportering av valet som gjorts (online eller i andra program).
Läs mer