Ett handslag betyder så mycket

Jag kan inte riktigt släppa det där med Trump och Marcons handskakning. Snacka om symbolpolitik. Hur ledare runt om i världen hanterar Donald Trumps kraftiga och ryckande handskakningsteknik är världsnyheter. Trump leker högstadiemobbare i relation till politiska ledare (och alla andra kritiker) genom förolämpningar på Twitter, knuffa sig fram i kön eller göra en hälsningsceremoni till en maktdemonstration. Han gör precis som de "tuffa" killarna i korridoren på Stenbocksskolan i Ulricehamn 1970-talet. De hängde i korridoren och använde alla möjliga knep för att häckla de svaga och få sig själva att framstå som starka. Trump och för den skull också Erdogan och Putin jobbar i samma anda, även om de sistnämnda inte är lika iögonfallande. Det viktigaste är att framstå som en stark ledare.

Att framstå som stark som politisk ledare är givetvis ingenting som kommit de senaste åren. Styrka har alltid varit ett signum för ledare, framförallt i diktaturer där legitimiteten inte kommer från att kunna förhandla, lyssna in eller på andra sätt vara responsiv utan vara auktoritär, att vara den som bestämmer. Om demokratiskt valda ledare går fram med en auktoritär ledarstil där minsta tecken på svaghet urholkar legitimitet kommer de agera precis som Trump och de andra. Alla tecken på svaghet blir en risk. Det är därför Putin och Erdogan jagar alla som på olika sätt misskrediterar dem och ironiserar eller gör satir. Det är också därför Trump beter sig som han gör. Och då blir också en handskakning ett sätt att visa politisk styrka. Men visst är det en ganska märklig värld vi lever i när nyheterna ägnas åt att analysera handslag?
 

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc
Läs mer

Fyra spaningar i invasionens skugga

Bild
Den 24 februari 2022 invaderades Ukraina av Ryssland. Kriget har nu pågått i snart en månad och Putins förhoppning att invasionen skulle avslutas snabbt hade ingen relation till verkligheten. Ukrainas armé och hela det ukrainska samhället har bjudit på hårt motstånd, trots terrorbombning från den ryska armén. Jag har inte direkt forskat om krigsjournalistik, utan har mer som allmänt berörd medborgare och intresserad medieforskare följt rapporteringen från Ukraina och den kamp om verklighetsbilder som alltid sker i samband med konflikter. Att krigets första offer är sanningen är som så ofta tidigare också relevant i informationskriget under den ryska invasionen av Ukraina. Fyra spaningar I inlägget ska jag lyfta fyra spaningar som slagit mig när jag följt bevakningen och mediedebatten. Inte direkt baserat på egen forskning, utan snarare reflektioner som snurrat runt i mitt huvud när jag följt krigsrapporteringen. Jag ska vara ärlig och erkänna att jag absolut inte trodde Putin skulle an
Läs mer

Vem gynnades av valbevakningen - en fråga om AB-index?

Bild
Nycketal! Finns det något bättre? En siffra som sammanfattar stora datamängder och kan jämföras över tid eller mellan olika saker. Nyckeltal är givevis en förenkling, men ger en tacksam överblick. I vår bok om valrörelsen och nyhetsmedierna som släpptes förra veckan ( VALET 2022 - Politiken, medierna och nyhetsagendan - ladda ner HÄR ) finns ett nyckeltal som ofta får sammanfatta hur medierna bevakade valrörelsen - AB-index. Vad är AB-index? Måttet skapades av Kent Asp som i alla böcker och rapporter om mediernas valrapportering sedan 1979 redovisat hur AB-index faller ut för regeringsalternativ, partiledare och olika partier. Medieredaktionerna har ofta visat stort intresse för måttet och tagit det som intäkt (om det visar balans mellan höger och vänster) till att rapporteringen varit bra. Om det visat på en mer gynnsam behandling av vänster- eller högersidan brukar kritik riktas mot att undersökningen inte omfattar all rapportering av valet som gjorts (online eller i andra program).
Läs mer