Veckans valaffisch (vecka 11) - När en bild faktiskt säger mer än 1000 ord

Ibland känns det som om verkligheten kan sammanfattas i en enda bild. Det kan vara en semester, en idrottshändelse eller ett stort samhällspolitiskt skeende. Bilden av två tonåringar som spelar schack på en altan med utsikt över Medelhavet sammanfattar i stort sett min familjs semester i Italien 2018. Ralf Edströms uppsträckta arm efter 1–0 mot Västtyskland 1974 är den bild som etsat sig fast i mitt minne av fotbolls-VM samma år. Och om vi lämnar det privata och vänder blicken mot världshistorien finns det gott om fotografier som kommit att symbolisera historiska skeenden.

Historiska exempel 

Tar vi Vietnamkriget är bilden av den så kallade "Napalmflickan" från 1972 ett sådant exempel. Den nioåriga Phan Thị Kim Phúc springer naken och svårt brännskadad efter en napalmattack mot byn Trang Bàng. Bilden kallas ofta "The Terror of War" och används ofta för att symbolisera Vietnamkriget.

Ett annat känt fotografi visar en amerikansk sjöman som kysser en sjuksköterska i vit klänning på Times Square 1945 när kriget mot Japan tagit slut. Ytterligare en ikonisk bild är "Tank Man", den ensamme mannen som står framför en kolonn stridsvagnar på Himmelska fridens torg 1989. Eller varför inte Robert Capas berömda foto av en soldat i ögonblicket då han skjuts under spanska inbördeskriget 1936. Ett av historiens mest kända krigsfotografier. Listan kan göras lång.

Går vi till svensk politik finns det också klassiska bilder som ofta används: Olof Palme i demonstrationståget mot Vietnamkriget 1968 tillsammans med Nordvietnams ambassadör i Moskva , Ulf Kristerssons handslag med förintelseöverlevaren Heidi Fried eller varför inte blodpölen på Sveavägen efter mordet på statsministern.

Men finns det klassiska bilder från svenska valrörelser? Finns det fotografier som fått symbolisera hela kampanjer? En enda bild som blir en historisk genväg? Och vi ska kanske inte bara tänka nyhetsbilder. Det finns kanske andra artefakter – kampanjknappar, affischer eller något annat – som får oss att associera till en enskild valrörelse.

Folkomröstningar 

Om vi inte bara håller oss till riksdagsval utan även tar med folkomröstningskampanjer används ofta linje 3:s knapp "Atomkraft? Nej tack" som en sammanfattande symbol för folkomröstningen om kärnkraft 1980. Linje 1 och linje 2 hade givetvis också knappar och affischer, men de fick inte alls samma historiska symbolvärde. Värt att notera är att vi i våra samlingar faktiskt saknar både affischen och knappen. Om någon kan bidra med ett fint foto av en affisch blir vi djupt tacksamma.

Några klassiska bilder eller andra artefakter från EU-valet 1994, EMU-omröstningen 2003 eller högertrafikomröstningen 1955 finns väl knappast, även om det finns en bild som ofta visas när bilarna byter från vänster till höger sida – Dagen H – på Kungsgatan i Stockholm klockan 05.00 den 3 september 1967. Men det var inte från folkomröstningskampanjen 1955 utan från själva genomförandet tolv år senare.

En annan affisch som ofta kopplas ihop med folkomröstningen om pensionsfrågan 1957 är Socialdemokraternas "Gärna medalj men först en rejäl pension". Men faktum är att den inte användes under folkomröstningskampanjen utan i det så kallade ATP-valet 1958, ett extraval som utlystes eftersom riksdagen inte kunde enas om pensionsfrågan. Vi hade alltså både en folkomröstning (1957) och ett riksdagsval (1958) om pensionerna. Vem var då mannen på bilden? Janne Sundling skriver i sin bok om svenska valrörelser att mannen på bilden var morfar till socialdemokraternas reklamansvarige, Roland Erixons. Medaljen är äkta, men inte tacken för ett långt arbetsliv utan för berömliga insatser i Norrtälje borgarbrandkår. 

 

Även i folkomröstningen om rusdrycksförbud 1922 får en affisch ofta stå som sinnebild för hela kampanjen. Albert Engströms affisch "Kräftor kräva dessa drycker" är väl den de flesta associerar med omröstningen. Engströms sida vann, om än knappt – 51 procent mot förbudet och 49 procent för. Männen röstade i betydligt högre grad än kvinnorna för ett förbud. Motbokssystemet, som redan införts i Stockholm (med föregångare i Falun och Göteborg), blev kompromissen och levde kvar fram till 1955. Noterbart är att motboken bara gällde sprit och starkvin. Den som hellre drack vin hade inga begränsningar.
  

 

Svenska valrörelser

Den affisch som allra tydligast kopplas till en svensk valrörelse är från Kosackvalet 1928. Högerorganisationen Nationella ungdomsförbundet publicerade några av de mest kända valaffischerna i svensk historia (de förekom också som tidningsannonser). Gunnar Widholms bilder ackompanjerades av budskap om att "Envar som röstar på Arbetarepartiet röstar för Moskva", att egendom skulle konfiskeras (DU blir av med dina sparade slantar!) och att kvinnor skulle säljas som slavar vid en socialistisk valseger. Här var det ingen tvekan om hur eländigt det kunde bli.

 

 

Men finns det fler? Har någon där ute en bild som sammanfattar Grispremievalet 1952, Erlandervalet 1968 eller Språktestvalet 2002? Eller finns det en bild som står som symbol för Energivalet 2022?

Här är jag ute på lite mer osäker mark. En bild som etsat sig fast är när Folkpartiets (nu Liberalernas) Bengt Westerberg reser sig från SVT:s valstudiosoffa på valkvällen 1991 för att markera mot uppstickarna Ny Demokrati. När partiledarduon Ian Wachtmeister och Bert Karlsson, med sju procent av väljarna bakom sig, sätter sig i soffan väljer Westerberg att resa sig och gå.

 

Ytterligare ett möjligt exempel är handslaget mellan centerledaren Thorbjörn Fälldin och Olof Palme i debatterna inför valet 1976. På ett fullsatt Scandinavium i Göteborg debatterade de två statsministerkandidaterna med kärnkraftsfrågan i centrum. TV och radio sände. Experterna ansåg att Palme, med sin snabba och skarpa retorik, vann debatten mot den mer sävlige Fälldin. Men många väljare tyckte annorlunda och gav Fälldin sina sympatier, inte minst på grund av Palmes attackerande stil. Kanske bidrog bataljen i Scandinavium till att Socialdemokraternas långa maktinnehav bröts? 

Men bilden då? Här blir det knepigare. Det finns många fotografier av Palme och Fälldin tillsammans före och efter debatter 1976, och det handslag jag sett reproduceras flest gånger är detta. Men om jag jämför med TV-bilderna från Scandinavium verkar det vara taget vid ett annat tillfälle. Palme hade nämligen en ljus kavaj i Scandinavium, vilket han inte har på bilden som oftast visas. Där är kavajen grå.

 

 

Energivalet eller korvvalet? 

Finns det någon bild som etsat sig fast från förra valrörelsen? Möjligen när Ebba Busch står i talarstolen med falukorven i högsta hugg för att illustrera den skenande inflationen. Men eftersom det väl bara är jag som driver kampanjen att valet borde kallas Korvvalet och inte Energivalet lär den knappast bli lika ikonisk som jag hävdar.

Dessutom finns det inte en enda bild utan ganska många på Kristdemokraternas partiledare med falukorv i handen i olika sammanhang. Det försämrar ikonografin. Men vi får väl se vad historien säger framöver.

Trots att vi lever i en värld som alltmer dränks i bilder verkar de starka symbolerna saknas – åtminstone när det gäller svenska valrörelser. Är det överflödet av bilder som gör att ingen enskild fastnar? Eller handlar det bara om tid? Kanske kommer framtidens forskare att se ett mönster som vi ännu inte ser i vår samtid.

 

Vi får helt enkelt vänta och se.

 

Av propagandainspektör Bengt Johansson