Medievalsundersökningarna i en internationell kontext - ny artikel

Tillbaka från semestern och dags för nya tag. Strax innan jag gick på semester publicerade jag en ny forskningsartikel tillsammans med kollegan Jesper Strömbäck om hur politiskt alternativa medier rapporterar om valrörelser. För den som följt mig är inte resultaten några nyheter eftersom artikeln bygger på rapporten VALET 2022: Politiken, medierna och nyhetsagendan som gavs ut av Mediestudier 2023. Det nya är att vi publicerar resultaten i en internationell tidskrift och har lagt till mer tidigare forskning och djupare teoretiska resonemang. 

Klicka HÄR för att komma till Journalisticas webbplats där artikeln finns publicerad. 


Medievalsundersökningarna på engelska - en sällsynt företeelse

Medievalsundersökningarna har genomförts sedan slutet av 1970-talet men det finns förvånasvärt lite publicerat internationellt, trots att tidsserien av innehållsanalyser är unik, även sett ur ett internationellt perspektiv. Johannes Bjerlings avhandling The personalisation of Swedish politics är ett undantag och undertecknad har också skrivit ett kapitel på ett liknande tema (om populariserad valbevakning). Grundaren Kent Asp skrev många böcker och rapporter på svenska och gjorde tidigt en analys av dagordningseffekter med hjälp av Medievalsundersökningarna (läs HÄR). Men nu är det dags igen och Jesper och jag tar fasta på förändringarna i medielandskapet och ställer frågan om och på vilket sätt politiskt alternativa mediers valbevakning skiljer sig från traditionella medier med utgångspunkt från 2022 års svenska riksdagsval. Mer konkret jämför vi ETC och Nyheter Idag med DN, SvD, Aftonbladet och Expressen.


Politiska alternativa medier är dubbelt alternativa

Vår slutsats är att politiskt alternativa medier är alternativ till de mer traditionella, både ifråga om att de delvis tar upp andra sakfrågor under valrörelsen och genom att de också behandlar de politiska partierna på ett annorlunda (mer politiserat) sätt. Men de är inte bara alternativ till traditionella medier, de är också alternativ till varandra. Den världsbild av valrörelsen som framkommer i politiskt alternativa medier skiljer sig både från traditionella medier och från varandra. De är kort sagt varandras motpoler, där de traditionella nyhetsmedierna befinner sig i mitten.


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc...
Läs mer

Propagandainspektion (vecka 20): De rödgrönas kampanjaffischer

Bild
Som vi pekat på i tidigare inlägg finns det skillnader mellan riksdagsval och val till Europaparlamentet. Men det är ändå meningsfullt att ta upp oppositionspartiernas affischering i EU-valet, eftersom rollen som opposition i hög grad kännetecknar partierna i väljarnas ögon. Samtidig är också självklart att oppositionenens politik även inkluderar synen på EU. Så hur markerar Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna sin position i årets affischer? Klimatet, klimatet, klimatet Miljöpartiet anser att det endast finns en fråga som är viktig i EU-valet, nämligen klimatet. På sina tre affischer presenterar partiet sina kandidater bakom nästan identiska texter: ”Klimatet. Havet. Klimatet.” ”Klimatet. Klimatet. Klimatet.” ”Klimatet. Modet. Klimatet.” De enda övriga ord som får vara med är ”havet”, som spelar en central roll i klimatfrågan, speciellt eftersom det drabbas av temperaturhöjningarna, och ”modet”. Vilket mod det handlar om förklaras inte, men förmodligen syftar man ...
Läs mer

Propagandainspektionen (vecka 23): Dansen kring SD

Bild
Det är bara några dagar kvar av EU-valrörelsen 2024. Förtidsröstningen indikerar ett valdeltagande i nivå med – kanske lite över – valet 2019. Undersökningar visar också att över 70 procent av väljarna säger att de tänker rösta i EU-valet. Ser vi på opinionssiffrorna är den stora frågan om Liberalerna och Kristdemokraterna kravlar sig över 4-procentsspärren. Mitt tips är att de gör det, men allt beror på mobiliseringen. Röstar många kan effekten av hängivna väljare - som ofta gynnar små partier – bli mindre. Men osvuret är bäst. På söndag kväll vet vi (kanske) hur det gått. Inte innan dess. En ny dynamik i EU-valen Många, inklusive propagandainspektörerna, har påpekat att EU-val är andra rangens val. De är inte lika intensiva och intresset är begränsat från såväl partier, medier och väljare. Förra valet kändes lite som ett trendbrott, intensiteten var lite högre och intresset var större, vilket resulterade i att fler väljare än någonsin tidigare gick och röstade i ett svenskt EU-v...
Läs mer