Propagandainspektionen (vecka 14): Dags för jordbruk?

Bönderna protesterar! Bönderna har fått nog! De senaste månaderna har vi sett bilder från Belgien, Tyskland, Polen, Grekland, Portugal och Rumänien där bönder protesterar mot stigande kostnader, billig import (från Ukraina), ökad byråkrati, skatter och EU:s satsningar på klimatanpassning. Svenska bönder brukar inte demonstrera på gator och torg, men under vintern 2024 fick även de nog och i Hörby och Kristianstad har det genomförts protester med traktordemonstrationer. Men de svenska protesterna verkar vara mer stillsamma än i andra EU-länder, även om ilskan kanske är lika stor. Möjligen är det skillnader i politisk kultur som visar sig, där den svenska traditionen är mindre konfrontativ än i andra EU-länder.

En stor budgetpost

Jordbrukspolitiken i EU och inte minst de stora jordbrukssubventionerna är en känslig historia. Inte minst eftersom jordbruksstödet är en av de allra största posterna i EU:s budget (cirka en tredjedel). Men i de 356 miljarder som ska betalas ut mellan 2021 och 2027 ingår också en del miljösatsningar. Men mycket pengar är det som betalas ut till bönderna.

Jordbruk och EU-val

Om nu jordbruk är en så stor del av budgeten undrar man ju lite stillsamt vilken plats jordbruk och jordbruksstöd får i EU-valen. Tittar vi på senaste valet - 2019 - fick dessa frågor en mycket undanskymd plats. Faktum är att alla specifika sakfrågor såsom jordbruk, handel, transporter knappt syntes alls. Endast tre procent av alla EU:s partier hade någon av dessa sakfrågor med på affischerna, tv-reklamen eller på poster i sociala medier. Att jordbruket är i skymundan i EU-valen är med andra ord inte någon överdrift. Gör vi en sökning på hur svenska medier tog upp frågan var det samma sak. Endast någon enstaka procent handlade om jordbruk, skogsbruk och fiske. 

Svenska undantag

Men det finns undantag. Går vi till den svenska scenen var ju faktiskt jordbruket en fråga där det gjordes tydliga EU-kopplingar under 1990-tal, men inte i någon positiv bemärkelse. Miljöpartiet kampanjade i riksdagsvalet 1998 med en affisch där partiet varnade för den framavlade rasen Belgian blue med ordvitsen "Det finns inga genvägar till bra mat". Partiet var starkt emot EU och ville att Sverige skulle lämna unionen och propagerade mot EU även i riksdagsvalen.

Från svensk horisont var annars Marit Paulsen en politiker som gjorde sig känd för att driva frågor om djurhållning och matkvalitet. Även om inte Liberalernas (då Folkpartiet) affischer tog fasta på dessa frågor var det något som Paulsen själv gjorde reklam för i sina valfilmer. Valreklam i TV var en nyhet 2009 och partierna försökte hitta rätt ton i den nya reklamkanalen. Marit Paulsen valde en stil som väl kan kallas low-key (se filmen HÄR).

 

Marit Paulsen säger i filmen att hon vill avskaffa jordbrukssubventionerna, men att ingen vet riktigt hur. Det där med att sitta i jordbruktskottet är dessutom så tråkigt. Men slutklämmen är att hon säger att hon är en tråkig tant och kan tänka sig att sitta i utskottet tills det blir färdigt. Paulsen använde sin "tråkiga tant-image" i flera kampanjer och det lyckades bra för hon fick många kryss i de EU-val hon ställde upp i. Kanske Sveriges mest lyckade EU-kampanjpolitiker någonsin.

Ett tredje exempel på att jordbruket trots allt dyker upp här och var är från EU-valet 2004 då Moderaterna - trots sin EU-positiva framtoning - poängterar att EU inte ska lägga sig i allt. EU-kandidaten Peter Wachtmeister klargör att "Skogen och lantbruket finns i Sverige, inte i Bryssel". Notebart är att klädstilen med kostym och slips skär sig en aning mot traktorn han står på. Knappast ett försök att smälta in som bonde.

Lantbruket i andra EU-länder

När jag scannat igenom EEMC:s databas har det varit skralt med valaffischer om jordbruk. Som vi visade i ett tidigare inlägg fanns det några med miljöanknytning i Holland och Tyskland. Men affischer om själva subventionerna eller apeller om EU:s självförsörjning är det skralt med. Men några finns. 

Tyska Socialdemokraterna (SPD) hade en bild på smör i EU-valet 1984. På en gammal målning har ett modernt smörpaket photoshoppats in och budskapet är att Europa är mer än smörberg. Kontexten är att det producerades gigantiska överskott på spannmål och smör i EU på 1980-talet som jordbrukssubventionerna gick åt till att betala. Affischen är med andra ord ett försvar för EU. SPD erkänner att jordbrukspolitiken kanske inte var det mest lyckade med unionen, men EU är mer än jordbrukssubventioner.

Ett annat exempel är att jordbruket används som en symbol nationellt oberoende. I Sannfinnländarnas affisch från 2014 ses det finska jordbruket som en garant för att fritt och oberoende Finland som inte ska "offras på EU:s altare". Men man kan kanske tycka att hästar som dragdjur bär en lite märklig symbolik. För att de finländska bönderna skulle avskaffa traktorn är väl knappast troligt? Men tanken är väl att bilden på bonden som harvar sin åker med häst ska påminna om den finländska historien. Inte som en idealbild för finländskt jordbruk.

 

En annan lite roligare affisch är från danska Baeredygtigt landbrug (en intresseorganisation för jordbrukare) från 2012. Affischen är inte en valaffisch utan ett led i allmän opinionsbildning i protest mot att politiker försöker styra jordbruket och udden riktas rimligen både mot danska politiker och EU.

Är jordbruk det nya svarta?

Det är med andra ord inte mycket som talar för att jordbrukspolitik kommer att hamna i centrum för EU-valet i år heller. Men det finns argument mot. Frågan om självhushållning efter både pandemi och kriget i Ukraina har blivit aktuell igen efter årtioenden av fokus på global handel. Dessutom passar paradigmet med självförsörjning och mindre beroende av import in i nationalistiska partiers betoning av nationellt oberoende. Men framförallt; omfattande bondeprotester kan också ändra en valrörelses inriktning. Bönder på traktorer som blockerar trafik och häller ut stinkande gödsel är nyheter som säljer och polariserar debatten. Om inte annat passar det medielogiken och det är inte oviktigt.

Av Bengt Johansson