2022 - ett forskarår

Jag brukar sammanfatta mitt forskarår här på bloggen, men erkänner att jag inbland slarvat med det. Å andra sidan är dessa inlägg inte direkt några klickbeten, så det må väl vara hänt. Inläggen är mest är för min egen skull, som en dagbok på nätet som bloggar ju var till en början. Men om någon annan är intresserad så går det bra att läsa vidare.

Som forskare och lärare har livet återvänt till en mer normal tillvaro efter pandemin. Studenterna är tillbaka i klassrummen och möten med kollegor sker återigen ansikte mot ansikte, även om digitala möten på ett helt annat sätt än tidigare blivit en del av vardagen. Men jag slipper i alla fall att hålla föreläsningar online. Det är jag väldigt tacksam för. 

Roade mig med att titta tillbaka på blogginlägget från slutet av 2021 och såg att det mesta jag skrev skulle hända också slog in. Jag har varit på ECREAs konferens i Århus, har publicerat boken om politisk kommunikation i EU-valet 2019 (Läs HÄR), färdigställt boken om kriskommunikation och pandemin i de nordiska länderna (11 januari 2023 är det boksläpp med seminarium hos MSB i Stockholm, anmälan HÄR) och lämnat in manus på boken om forskningskommunikation tillsammans med Marie Demker (kommer ut på Studentlitteratur våren 2023).

Sammanlagt har det blivit en del forskning: redaktörsskap för en internationell antologi, redaktörsskap för tidskriften Journal of Visual Political Communication (med två editorials), tre artiklar i vetenskapliga tidskrifter, tre kapitel i internationella antologier, tre kapitel i svenska antologier och tre vetenskapliga rapporter. Har med andra ord inte legat på latsidan 2022 heller och det har märkts. När jag satt i lugn och ro på hemmakontoret under pandemin var det enklare att få ur sig saker och ting. Eller rättare sagt var det färre möten och andra saker som störde skrivandet. Nu är vardagen återigen mer splittrad med möten och andra åtaganden. Det har också gjort att det blivit svårare att få sammanhängande tid att skriva och det har slitit. Har varit tröttare före jul än jag brukar och julhelgen har mest gått åt till att vila. Jag var helt enkelt tömd på energi och läxan att lära är skrivtempot är lägre om man inte kan sitta på hemmakontoret varje dag.

Men möten ger också energi. Innovation och nya forskningsidéer sinar efter ett tag hemma på kammaren. Oftast är det i samtal och möten med kollegor som ny idéer föds. Min slutsats är att isolering visserligen är bra för skrivandet, men i andra delar av forskningsprocessen fungerar hemmasittandet inte lika bra. Möten med COVINFORM-konsortiet i Wien och Aten har varit väldigt frukbara och under 2023 sker slutspurten i projektet. KRISAMS-projektet avslutas vid årsskiftet och vi (Marina Ghersetti, Peter Esaiasson, Jacob Sohlberg och undertecknad) skriver just nu på en slutrapport. Forskningsprojektet om kultivationseffekter är också i slutfasen. I alla dessa projekt kommer det artiklar, kapitel och rapporter under 2023.

Jag är ju väldigt förtjust i forskningskommunikation och vi har haft kurser i det på JMG i flera år. Dessutom är jag ofta inbjuden externt för att prata om hur man kan kommunicera forskning. Den här bloggen har ju också varit central i det arbetet. Under namnet Propagandainspektionen gjorde jag tillsammans med JMG-kollegorna Nicklas Håkansson och Orla Vigsö ett inlägg om politisk propaganda under varje vecka från årsskiftet 2021/22 fram till veckan efter valet. Som forskningskommunikation måste satsningen ses som lyckad. Många läste, men framförallt hittade journalister den och propagandainspektörerna var med i medierna och kommenterade valrörelsen och valpropaganda mest hela tiden. Det mest läsa inlägget är det HÄR.

2023 är det nystart för ett spännande projekt som finansieras av Myndigheten för psykologiskt försvar. Projektet heter Stärkt lokaljournalistik i krissituationer och är ett samarbete med Medier & Demokrati, ett antal lokaltidningar och Svenska Lottakåren. Tillsammans med kollegan Emil Östlund ska vi fördjupa oss i hur sk collaborative journalism kan fungera (eller inte!). Emil och jag håller dessutom på i en intervjustudie som GOTA Media finansierat, där Emil genomfört flera omgångar intervjuer med svenska nyhetsredaktioner om deras satsningar för att locka unga läsare med sina satsningar om valjournalistik.

Årets 5 roligaste forskningsrelaterade saker som hände 2022.

1. Att Fredrik Furtenbach tog upp mitt kapitel om politisk rekvisita (falukorvar och annat) i Det politiska spelet (lyssna HÄR) som byggde på mitt bidrag i Snabbtänkt.

2. Att få sitta med Erik Blix på valdagen i P4 Extra och kommentera valtemperaturen i Sverige (men hade helt fel när jag trodde att valdeltagandet skulle öka!).

3. Att Orla Vigsö och jag publicerade vår artikel om den leende politikern som vi pratat om i flera år. Läs HÄR.

4. Att få tillbringa juni månad i Ilmenau/Erfurt tillsammans med kriskommunikationskollegorna i DECIPHER där jag fungerar som Mercator Fellow. Ser redan fram emot 2023 års vistelse i Thuringen.

5. Att boken om EU-valet blev färdig. Redaktörsskap är ett slitgöra, men det är alltid kul när det är färdigt. Mina redaktörskollegor Edoardo Novelli och Dominic Wring var till ovärderlig hjälp.  (Läs HÄR)

Så vad händer 2023? Ja, ganska mycket är redan planerat där det nya forskningsprojektet jag nämnde tidigare om lokaljournalistik blir spännande. Men först ska vi ha boksläpp med boken Communicating a Pandemic: Crisis Managment and COVID-19 in the Nordic Countries (Nordicom) som jag och mina redaktörskollegor Oyvind Ihlen, Mark Black-Orsten och Jenny Lindholm (och alla författare) jobbat intensivt med under hösten tillsammans med Johannes Bjerling på Nordicom. Kul att den är klar. 

Sedan blir det en hel del valrörelse. Mediestudier släpper en bok om EU-bevakningen och jag ska vara med på seminarium och prata om den i februari, men det stora arbetet är att skriva boken om 2022 års medievalrörelse tillsammans med Jesper Strömbäck. Kalle Färm kodar tidningar, tv och radio och under våren får vi datamaterialet. Går allt i lås ska boken vara klar under våren 2023. Nytt för denna gång är att vi inte bara analyserar traditionella plattformar utan även onlinematerial, några alternativmedier och lokaltidningar. En bredare analys än vi brukar med andra ord. 

En annan stor sak 2023 är att JMG anordnar Crisis7. Det är en varannaårskonferens för internationella kriskommunikationsforskare och 5-7 oktober ska dygt 100 forskare och praktiker samlas i Göteborg för att presentera forskning och nätverka. 

Jag var under många år krönikör i Borås Tidning, men förutom en del gästkrönikor har det därefter varit bloggen som varit mitt fönster för populärt skrivande. Nu är det dags igen. I början på den nya året kommer jag vara krönikör i Tidnigen Curie. Det lär bli en hel del om forskningskommunikation om jag känner mig rätt.

Så nu är det bara dags att sätta sig ner och jobba!




 

 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fyra spaningar i invasionens skugga

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Vem gynnades av valbevakningen - en fråga om AB-index?