En ovanligt torr och varm sommar: ny forskning med tillbakablick på sommaren 2018

Dagens unga vuxna undrar kanske hur vi såg på klimatfrågan under 1970- och 1980-talet. Min minnesbild är att vi var väldigt medvetna om miljöfrågorna. Men kanske på ett annat sätt än idag. Vi pratade miljö kopplat till nedskräpning (Vem minns inte kampanjen "Håll Sverige rent!"), miljöfarligt avfall och inte minst miljögifter. Trots det upplevde jag aldrig att det handlade om en extistentiell upplevelse, att vi hotade själva planeten genom vårt sätt att leva. Visst, att vi tog en springnota och använde för mycket av jordens resurser var vi väl medvetna om. Men inte att vår livsstil kunde göra världen obeboelig. Det existentiella hotet handlade om kärnvapenkrig. Rädslan för att mänskligt liv skulle utplånas av en avsiktlig eller oavsiktlig kärnvapenattack var något som min generation (född 1964) upplevde som ett verkligt hot. Filmer som handlade om risken för kärnvapenkrig som t ex Wargames (1983) där en ung hacker får en superdator att börja förbereda ett globalt kärnvapenkrig.

Det som binder samman miljöfrågan med kärnvapenkriget var givetvis kärnkraftsfrågan. Kärnkraftsolyckorna i Harrisburg 1979 och Tjernobyl 1986 gjorde givetvis att frågan låg högt upp på dagordningen. Faktum är att hela 1980-talet levde i skuggan av kärnkraften efter det sena 70-talets intesiva debatt och efterdyningarna av kärnkraftsomröstningen 1980. Så visst fanns det en miljöfråga som brände. Men jag vill ändå påstå att ur ett globalt perspektiv var det ändå hotet om kärnvapenkrig som skapade mest rädsla. Ingen trodde nog ändå att kärnkraften skulle kunna göra hela världen obeboelig, även om den av många sågs som farlig och olämplig att använda som energikälla. 

Skillnaden mellan de två globala hoten (kärnvapenkring och klimathot) är påtaglig. Även om risken för kärnvapenkrig var och är högst verklig finns det ändå stora möjligheter att med politiska beslut och säkerhetspolitik minimera riskerna. Klimathotet är svårare eftersom hela det globala ekonomiska systemet bygger på ständig tillväxt. Så länge som vår ekonomi inte handlar om hushållning med begränsade resurser utan om att slösa med begränsade resuser finns det i mina ögon ingen hållbar väg framåt. Många hoppas att ny teknik ska göra att vi kan fortsätta på den inslagna vägen och fortsätta racet. Låt oss säga att jag är (mycket) tveksam. 

Kopplat till klimatfrågan kom i fredags besked om en ny publicerad artikel om människors uppfattningar om klimatfrågor den torra och varma sommaren 2018. Min insats var i denna artikel relativt blygsam, det är andra som gjort det stora jobbet. Forskningartikeln knyter an till de diskussioner som förs om mediernas mer långsiktiga effekter och hur mediebilden upprätthåller vår världsbild. Det är ett ofta förekommande påstående, men det är sällan visat i empirisk forskning. Häri ligger vårt bidrag.   

Analyserna kopplar samman föreställningar om klimatfrågan (verklighetsbeskrivningar och förklaringar/orsaker) med mediekonsumtion. Resultaten visar att medierna starkt bidrar till att vi upprätthåller och förstärker våra verklighetsuppfattningar. Hos dem som litar på traditionella medier ser vi tydliga effekter att medierna upprätthåller synen på klimatfrågan. Men det finns också tecken på att alternativ nyhetsanvändning - där personer lutar sig mot sociala medier och alternativa nyhetsmedier - gör att man intar en annan hållning. Vår tolkning är att alternativ nyhetsanvändning fungerar som ett motstånd mot de traditionella nyhetsmediernas bild av verkligheten. 

Länk till artikeln (bakom betalvägg dock) HÄR.

 

 


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc
Läs mer

Fyra spaningar i invasionens skugga

Bild
Den 24 februari 2022 invaderades Ukraina av Ryssland. Kriget har nu pågått i snart en månad och Putins förhoppning att invasionen skulle avslutas snabbt hade ingen relation till verkligheten. Ukrainas armé och hela det ukrainska samhället har bjudit på hårt motstånd, trots terrorbombning från den ryska armén. Jag har inte direkt forskat om krigsjournalistik, utan har mer som allmänt berörd medborgare och intresserad medieforskare följt rapporteringen från Ukraina och den kamp om verklighetsbilder som alltid sker i samband med konflikter. Att krigets första offer är sanningen är som så ofta tidigare också relevant i informationskriget under den ryska invasionen av Ukraina. Fyra spaningar I inlägget ska jag lyfta fyra spaningar som slagit mig när jag följt bevakningen och mediedebatten. Inte direkt baserat på egen forskning, utan snarare reflektioner som snurrat runt i mitt huvud när jag följt krigsrapporteringen. Jag ska vara ärlig och erkänna att jag absolut inte trodde Putin skulle an
Läs mer

Vem gynnades av valbevakningen - en fråga om AB-index?

Bild
Nycketal! Finns det något bättre? En siffra som sammanfattar stora datamängder och kan jämföras över tid eller mellan olika saker. Nyckeltal är givevis en förenkling, men ger en tacksam överblick. I vår bok om valrörelsen och nyhetsmedierna som släpptes förra veckan ( VALET 2022 - Politiken, medierna och nyhetsagendan - ladda ner HÄR ) finns ett nyckeltal som ofta får sammanfatta hur medierna bevakade valrörelsen - AB-index. Vad är AB-index? Måttet skapades av Kent Asp som i alla böcker och rapporter om mediernas valrapportering sedan 1979 redovisat hur AB-index faller ut för regeringsalternativ, partiledare och olika partier. Medieredaktionerna har ofta visat stort intresse för måttet och tagit det som intäkt (om det visar balans mellan höger och vänster) till att rapporteringen varit bra. Om det visat på en mer gynnsam behandling av vänster- eller högersidan brukar kritik riktas mot att undersökningen inte omfattar all rapportering av valet som gjorts (online eller i andra program).
Läs mer