Rörliga partiledare

Bilder på partiledare har alla politiska partier numera. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns det några valrörelser på 1930 och 1940-talet där partierna förde fram partiledarna på valaffischerna. Men det var först på 1960-talet som partiledarna började slå igenom på allvar som blickfång på affischerna. Sedan dess har partiledarna blivit en självklar del av affischkampanjen. Även om det inte är så vanligt attt man bygger kampanjen kring partiledaren finns det alltid en eller några bilder på partiledarna på afficherna. Så är det i alla partier.

Vad som är tydligt är dock att partiledarna sällan gör något. Oftast är det fotografier rakt framifrån där partiledaren ler eller ser allmänt förtroendeingivande ut. Några undantag finns, som t ex när Göran Hägglund stirrade mot djur 2010 eller då Maud Olofsson fotograferades då hon höll valtal.

I årets valrörelse finns de traditionella partiledaraffischerna också. Jan Björklund, Åsa Romson/Gustav Fridolin, Stefan Löfvén, Jonas Sjöstedt och Göran Hägglund avbildas som vanliga porträttbilder. Men Moderaterna och Sverigedemokraterna sticker ut. Fredrik Reinfeldts ansikte kommer inte snett från sidan, man ser hans händer och han verkar förklara något. Ingen vanlig stel studiobild.

SD jobbar hårt med att lätta upp bilden av den ofta allvarlige Jimme Åkesson. Bilden där Jimme Åkesson tar ett stort kliv med ett leende är unik i svensk valaffischhistoria. Något sådant har vi aldrig sett förr.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc...
Läs mer

Propagandainspektion (vecka 20): De rödgrönas kampanjaffischer

Bild
Som vi pekat på i tidigare inlägg finns det skillnader mellan riksdagsval och val till Europaparlamentet. Men det är ändå meningsfullt att ta upp oppositionspartiernas affischering i EU-valet, eftersom rollen som opposition i hög grad kännetecknar partierna i väljarnas ögon. Samtidig är också självklart att oppositionenens politik även inkluderar synen på EU. Så hur markerar Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna sin position i årets affischer? Klimatet, klimatet, klimatet Miljöpartiet anser att det endast finns en fråga som är viktig i EU-valet, nämligen klimatet. På sina tre affischer presenterar partiet sina kandidater bakom nästan identiska texter: ”Klimatet. Havet. Klimatet.” ”Klimatet. Klimatet. Klimatet.” ”Klimatet. Modet. Klimatet.” De enda övriga ord som får vara med är ”havet”, som spelar en central roll i klimatfrågan, speciellt eftersom det drabbas av temperaturhöjningarna, och ”modet”. Vilket mod det handlar om förklaras inte, men förmodligen syftar man ...
Läs mer

Propagandainspektionen (vecka 23): Dansen kring SD

Bild
Det är bara några dagar kvar av EU-valrörelsen 2024. Förtidsröstningen indikerar ett valdeltagande i nivå med – kanske lite över – valet 2019. Undersökningar visar också att över 70 procent av väljarna säger att de tänker rösta i EU-valet. Ser vi på opinionssiffrorna är den stora frågan om Liberalerna och Kristdemokraterna kravlar sig över 4-procentsspärren. Mitt tips är att de gör det, men allt beror på mobiliseringen. Röstar många kan effekten av hängivna väljare - som ofta gynnar små partier – bli mindre. Men osvuret är bäst. På söndag kväll vet vi (kanske) hur det gått. Inte innan dess. En ny dynamik i EU-valen Många, inklusive propagandainspektörerna, har påpekat att EU-val är andra rangens val. De är inte lika intensiva och intresset är begränsat från såväl partier, medier och väljare. Förra valet kändes lite som ett trendbrott, intensiteten var lite högre och intresset var större, vilket resulterade i att fler väljare än någonsin tidigare gick och röstade i ett svenskt EU-v...
Läs mer