Äntligen ett regionval?

Då var det dags för regionval igen. Försommarens omval i Västra Götalandsregionen kommer att för första gången sätta ljuset på regionen som politisk arena på allvar. För oss som sysslat en del med regionval är det en ny situation. Regionvalen brukar ske i skuggan av såväl riksvalrörelsen som kommunala valrörelser. Val till region och landsting får ofta begränsad uppmärksamhet av såväl politiker, medborgare och massmedier. Det behövs hot om att lägga ner sjukhus för att de regionala valen ska tända till på allvar. Men denna gången finns det ingen konkurrens. Regionvalrörelsen i Västra Götaland kommer att stå i centrum för uppmärksamheten senare i vår. Vad kan vi då förvänta oss? Sverige är internationellt sett unikt med gemensam valdag. I andra länder genomförs lokala, regionala och nationella val vid skilda tidpunkter. De erfarenheter som finns från dessa brukar sammanfattas med att lokala val ofta blir barometerval, dvs. att regeringspolitiken på nationell nivå utvärderas av väljarna i dessa val. En sort opinionsmätning med andra ord. Men bilden är inte entydig. En studentuppsats som tittat på norska kommunval visar att riksperspektivet faktiskt inte dominerar i lokala tidningars valbevakning av kommunvalen. Istället är det faktiskt lokala frågor som står i centrum för mediernas dagordning. Rikspolitiken är i stort sett osynlig i de lokala valen. Så osvuret är kanske bäst. Kanske blir omvalet i regionen en utvärdering av hur regeringen Reinfeldt sköter sig? Kanske blir det ett popularitetstest av ett nytt socialdemokratiskt ledarskap? Kanske blir det en valrörelse där vi på allvar får orientera oss och diskutera regionala frågor?

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc...
Läs mer

Propagandainspektion (vecka 20): De rödgrönas kampanjaffischer

Bild
Som vi pekat på i tidigare inlägg finns det skillnader mellan riksdagsval och val till Europaparlamentet. Men det är ändå meningsfullt att ta upp oppositionspartiernas affischering i EU-valet, eftersom rollen som opposition i hög grad kännetecknar partierna i väljarnas ögon. Samtidig är också självklart att oppositionenens politik även inkluderar synen på EU. Så hur markerar Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna sin position i årets affischer? Klimatet, klimatet, klimatet Miljöpartiet anser att det endast finns en fråga som är viktig i EU-valet, nämligen klimatet. På sina tre affischer presenterar partiet sina kandidater bakom nästan identiska texter: ”Klimatet. Havet. Klimatet.” ”Klimatet. Klimatet. Klimatet.” ”Klimatet. Modet. Klimatet.” De enda övriga ord som får vara med är ”havet”, som spelar en central roll i klimatfrågan, speciellt eftersom det drabbas av temperaturhöjningarna, och ”modet”. Vilket mod det handlar om förklaras inte, men förmodligen syftar man ...
Läs mer

Propagandainspektionen (vecka 23): Dansen kring SD

Bild
Det är bara några dagar kvar av EU-valrörelsen 2024. Förtidsröstningen indikerar ett valdeltagande i nivå med – kanske lite över – valet 2019. Undersökningar visar också att över 70 procent av väljarna säger att de tänker rösta i EU-valet. Ser vi på opinionssiffrorna är den stora frågan om Liberalerna och Kristdemokraterna kravlar sig över 4-procentsspärren. Mitt tips är att de gör det, men allt beror på mobiliseringen. Röstar många kan effekten av hängivna väljare - som ofta gynnar små partier – bli mindre. Men osvuret är bäst. På söndag kväll vet vi (kanske) hur det gått. Inte innan dess. En ny dynamik i EU-valen Många, inklusive propagandainspektörerna, har påpekat att EU-val är andra rangens val. De är inte lika intensiva och intresset är begränsat från såväl partier, medier och väljare. Förra valet kändes lite som ett trendbrott, intensiteten var lite högre och intresset var större, vilket resulterade i att fler väljare än någonsin tidigare gick och röstade i ett svenskt EU-v...
Läs mer