Bengt Johansson

  Kriskommunikation är inte vad den brukade vara. Förstå mig rätt. Kommunikation och dess förutsättningar förändras väl hela tiden i takt med att samhället och inte minst mediesystemet förändras. Med sociala medier och internet är ju kommunikationen under kriser ganska annorlunda jämfört med några årtionden tillbaka då vi var hänvisade till analoga kommunikationskanaler. Även om tv, radio, tidningar och samtal människor emellan fortfarande är helt centrala för kriskommunikation är även dessa sätt att kommunicera idag i stort sett digtala. Vi skrev en hel del om det här i boken Kriskommunikation 2.0 som finns att ladda ner HÄR . Kriskommunikation i en vänlig informationsmiljö Traditionellt sett sker kriskommunikation i en vänlig informationsmiljö. Mycket handlar om att få medborgare att lära sig saker och ting och handla därefter. I ett första skede för att de ska kunna skydda sig själva och sina närmaste. Hålla sig inne om det blir snöstorm, inte äta samlonellasmittad mat eller hålla

Det amerikanska presidentvalet är en kamp om "vanligheten", en kamp om att få definiera sig själv och det egna partiet som "vanligt" och de politiska motståndarna som "ovanliga". Eller som "weird" som Demokraterna nu använder i sin retorik mot Republikanerna. Annars har det varit Republikanerna som jobbat hårdast och kanske också mest framgångsrikt på senare år med vi-och-dom-retoriken. Demokraterna och deras politiker har målats upp som en elit långt bort från vanligt folk, eller som aktivister och "woke". Allt för att få dem att framstå som något annat är vanligt hyggligt folk. Er man i radion Igår var jag med Studio Ett i P1 (Lyssna HÄR ) och pratade om hur svenska partierna - och i detta fall Socialdemokraterna - lånar kampanjtricks från USA. Givetvis pratade jag om de historiska linjerna, om att partier alltid lånat av varandra. Från att Socialdemokraterna översatte tyska valaffisher på 1920-talet till Högerns försök att lansera pa

Tillbaka från semestern och dags för nya tag. Strax innan jag gick på semester publicerade jag en ny forskningsartikel tillsammans med kollegan Jesper Strömbäck om hur politiskt alternativa medier rapporterar om valrörelser. För den som följt mig är inte resultaten några nyheter eftersom artikeln bygger på rapporten VALET 2022: Politiken, medierna och nyhetsagendan som gavs ut av Mediestudier 2023. Det nya är att vi publicerar resultaten i en internationell tidskrift och har lagt till mer tidigare forskning och djupare teoretiska resonemang.  Klicka HÄR för att komma till Journalisticas webbplats där artikeln finns publicerad.  Medievalsundersökningarna på engelska - en sällsynt företeelse Medievalsundersökningarna har genomförts sedan slutet av 1970-talet men det finns förvånasvärt lite publicerat internationellt, trots att tidsserien av innehållsanalyser är unik, även sett ur ett internationellt perspektiv. Johannes Bjerlings avhandling The personalisation of Swedish politics är et