Om SD och seminariet på JMG

Imorgon avslutas JMGs föreläsningsserie "Så tänker en partistrateg". Vi har haft välbesökta och intressanta föreläsningar under hela hösten. Studenter och lärare har ställt undrande och kritiska frågor och de som föreläst har svarat efter bästa förmåga. Att också bjuda in Sverigedemokraterna uppfattade jag som självklart när det handlar om att få höra hur riksdagspartierna tänker strategiskt ifråga om kommunikation. SD är ett rikdagsparti alltså bjuder vi in dem också, allt annat hade varit mycket märkligt.

Men jag förstod ju också att vissa inte skulle hålla med och hävda att vi ger en arena för SD och legitimitet åt deras politik. Sådana argument har också yttrats, men jag håller inte med. Generellt tycker jag att universitetet ska ha högt i tak och argument från alla olika håll ska höras. Det innebär då också att höra personer tala vars åsikter man inte delar. Men framförallt tycker jag det handlar om ett missförstånd vad gäller gästföreläsare på universitetet. SD och de andra partierna bjuds inte in för att deras åsikter ska legitimeras eller ges en arena. De är inte lärare, de är studieobjekt. Gästföreläsare inbjuds att komma och tala utifrån sitt perspektiv och sedan är det upp till lärare och studenter att förhålla sig kritiskt till det de säger och fundera på varför de säger vissa saker, vad de inte tar upp och  vad det betyder.

Själv ska jag fungera som moderator på seminariet och ser fram emot att höra hur SD tänker strategiskt kring kommunikation. Jag hoppas på kritiska och initierade frågor från publiken precis som det varit på  alla andra seminarier under hela hösten
.
Många har skrivit om seminariet och jag länkar nedan dels till uppropet mot seminariet och de som försvarat det.

Uppropet

Adam Cwejmans ledare i GP.
Anders Sundells inlägg på Politologerna.
Forskare på GU om seminariet, debattartikel i GP.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc...
Läs mer

Propagandainspektion (vecka 20): De rödgrönas kampanjaffischer

Bild
Som vi pekat på i tidigare inlägg finns det skillnader mellan riksdagsval och val till Europaparlamentet. Men det är ändå meningsfullt att ta upp oppositionspartiernas affischering i EU-valet, eftersom rollen som opposition i hög grad kännetecknar partierna i väljarnas ögon. Samtidig är också självklart att oppositionenens politik även inkluderar synen på EU. Så hur markerar Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna sin position i årets affischer? Klimatet, klimatet, klimatet Miljöpartiet anser att det endast finns en fråga som är viktig i EU-valet, nämligen klimatet. På sina tre affischer presenterar partiet sina kandidater bakom nästan identiska texter: ”Klimatet. Havet. Klimatet.” ”Klimatet. Klimatet. Klimatet.” ”Klimatet. Modet. Klimatet.” De enda övriga ord som får vara med är ”havet”, som spelar en central roll i klimatfrågan, speciellt eftersom det drabbas av temperaturhöjningarna, och ”modet”. Vilket mod det handlar om förklaras inte, men förmodligen syftar man ...
Läs mer

Propagandainspektionen (vecka 23): Dansen kring SD

Bild
Det är bara några dagar kvar av EU-valrörelsen 2024. Förtidsröstningen indikerar ett valdeltagande i nivå med – kanske lite över – valet 2019. Undersökningar visar också att över 70 procent av väljarna säger att de tänker rösta i EU-valet. Ser vi på opinionssiffrorna är den stora frågan om Liberalerna och Kristdemokraterna kravlar sig över 4-procentsspärren. Mitt tips är att de gör det, men allt beror på mobiliseringen. Röstar många kan effekten av hängivna väljare - som ofta gynnar små partier – bli mindre. Men osvuret är bäst. På söndag kväll vet vi (kanske) hur det gått. Inte innan dess. En ny dynamik i EU-valen Många, inklusive propagandainspektörerna, har påpekat att EU-val är andra rangens val. De är inte lika intensiva och intresset är begränsat från såväl partier, medier och väljare. Förra valet kändes lite som ett trendbrott, intensiteten var lite högre och intresset var större, vilket resulterade i att fler väljare än någonsin tidigare gick och röstade i ett svenskt EU-v...
Läs mer