Euroflections och lite annat

Förra gången jag skrev på bloggen startade vi upp studierna av EU-valskampanjen. Det blev en kampanj som till en början verkade lite avslagen, men som fick liv allt eftersom. Inte minst berodde det på mediernas granskningar och andra avslöjanden. SVTs granskning av Vänsterpartiets Malin Björks arvoden, anklagelserna mot Sverigedemokraternas Peter Lundgren för sexuella trakasserier och kanske allra mest DNs redovisningar av Kristdemokraternas Lars Adaktussons röstning i abortfrågor gjorde att EU-valet hade lite högre temperatur än vad vi kanske är vana vid. Men lägg därtill att flera partier försökte måla upp valet som ett ödesval för demokratin i Europa, vilket gjorde att det åtminstone kändes som mer stod på spel än vid tidigare val till EU-parlamentet,

I boken Euroflections som kollegorna i Sundsvall står bakom bidrar jag och Edoardo Novelli med en presentation av EEMC, där vi också visar några resultat av de studier vi genomfört. En sådan är att miljöfrågan bara drevs av partier i Väst- och Nordeuropa. I södra och östra delarna av Europa var jobben, välfärd och ekonomi mer i fokus för partiernas kampanjer. Lite förvånande fick inte intergration och flyktingmottagning så stort genomslag som många trodde. I boken finns en mängd intressanta reflektioner och tankar kring EU-valet och Euroflections kan laddas ner här.

Men det kommer mer snabbforskning. I nästa vecka (11 juli) kommer EEMC presentera rapporten om hur partierna kampanjade i EU-valet (på valaffischer, tv-reklam, pressannonser och Facebook) i en rapport som ges ut i EU-parlamentets rapportserie. Mer om det då.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc...
Läs mer

Propagandainspektion (vecka 20): De rödgrönas kampanjaffischer

Bild
Som vi pekat på i tidigare inlägg finns det skillnader mellan riksdagsval och val till Europaparlamentet. Men det är ändå meningsfullt att ta upp oppositionspartiernas affischering i EU-valet, eftersom rollen som opposition i hög grad kännetecknar partierna i väljarnas ögon. Samtidig är också självklart att oppositionenens politik även inkluderar synen på EU. Så hur markerar Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna sin position i årets affischer? Klimatet, klimatet, klimatet Miljöpartiet anser att det endast finns en fråga som är viktig i EU-valet, nämligen klimatet. På sina tre affischer presenterar partiet sina kandidater bakom nästan identiska texter: ”Klimatet. Havet. Klimatet.” ”Klimatet. Klimatet. Klimatet.” ”Klimatet. Modet. Klimatet.” De enda övriga ord som får vara med är ”havet”, som spelar en central roll i klimatfrågan, speciellt eftersom det drabbas av temperaturhöjningarna, och ”modet”. Vilket mod det handlar om förklaras inte, men förmodligen syftar man ...
Läs mer

Propagandainspektionen (vecka 23): Dansen kring SD

Bild
Det är bara några dagar kvar av EU-valrörelsen 2024. Förtidsröstningen indikerar ett valdeltagande i nivå med – kanske lite över – valet 2019. Undersökningar visar också att över 70 procent av väljarna säger att de tänker rösta i EU-valet. Ser vi på opinionssiffrorna är den stora frågan om Liberalerna och Kristdemokraterna kravlar sig över 4-procentsspärren. Mitt tips är att de gör det, men allt beror på mobiliseringen. Röstar många kan effekten av hängivna väljare - som ofta gynnar små partier – bli mindre. Men osvuret är bäst. På söndag kväll vet vi (kanske) hur det gått. Inte innan dess. En ny dynamik i EU-valen Många, inklusive propagandainspektörerna, har påpekat att EU-val är andra rangens val. De är inte lika intensiva och intresset är begränsat från såväl partier, medier och väljare. Förra valet kändes lite som ett trendbrott, intensiteten var lite högre och intresset var större, vilket resulterade i att fler väljare än någonsin tidigare gick och röstade i ett svenskt EU-v...
Läs mer